Finansinspektionen – Nya Dagbladet

Finansinspektionen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Finansinspektionen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 BankID-spärr slog ut företagaren Michael: ”Helt avskärmad” https://nyadagbladet.se/inrikes/bankid-sparr-foretagare-frideback-nordea/ Sun, 14 Jun 2026 13:05:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233193 Michael Fridebäck berättar i en intervju med Modiga Människor hur han från en dag till en annan förlorade tillgången till sina bankkonton och sitt BankID. Enligt Fridebäck ströps tillgången till lön, myndighetspost och företagets ekonomi i en kedja av digitalt beroende. Fridebäck intervjuas av Zoia Zakariasdotter i programmet Modiga Människor. Samtalet kretsar kring hans konflikt med Nordea, en friande tingsrättsdom efter misstankar i samband med en transaktion samt hans fortsatta försök att få ut handlingar och driva en civilrättslig process mot banken. Fallet ligger nära en större debatt om bankernas makt över grundläggande betalningsfunktioner. Finansinspektionen inledde i april en kartläggning av hur banker hanterar skyldigheten att erbjuda betalkonton, med hänvisning till att konsumenter riskerar att hamna i kläm mellan penningtvättsregler och rätten att delta i vardagens ekonomiska liv.

"Jag kommer inte in någonstans"

Enligt Fridebäck började allt den 18 april 2025, när hans bankkonton och BankID plötsligt spärrades utan förvarning. Han säger att han först trodde att problemet hängde ihop med tidigare frågor om Revolut, men att situationen snabbt blev långt mer omfattande. — Jag kommer inte in någonstans. Alltså jag är helt avskärmad, berättar Fridebäck i intervjun. Han beskriver hur han vid tillfället arbetade från Cypern och hur bankens besked blev att han behövde resa till Sverige och legitimera sig på ett bankkontor. När han gjorde det, enligt egen utsago på ett Nordeakontor i Haninge, fick han ändå inte någon omedelbar lösning. — De ber mig vänta på det här brevet, säger han. Brevet ska enligt Fridebäck ha innehållit en begäran om att han skulle redogöra för fem transaktioner. Kort därefter fick han besked om att kontona avslutats och att BankID skulle vara spärrat i tolv månader. Fridebäck vänder sig i intervjun mot att beslutet, som han beskriver det, fattades innan svarstiden löpt ut.

Lön och företagskonto låstes

Konsekvenserna blev enligt Fridebäck omedelbara. Lönen skickades tillbaka till arbetsgivaren, räkningar blev liggande och företagskontot blev otillgängligt. Han berättar också att utbetalningsavier i praktiken inte hjälpte eftersom de krävde digital identifiering eller banktjänster för att kunna lösas in. — Jag får inte ut min lön för den blir ju tillbakaskickad till min arbetsgivare. Jag kan inte betala mina räkningar. Jag kommer inte in någonstans, säger han. Fridebäck beskriver den digitala låsningen som ett moment 22: utan BankID kunde han inte logga in på Kivra eller läsa sin myndighetspost, inte hämta kontoutdrag, inte hantera momsdeklarationer och inte enkelt öppna ett nytt konto. När banker bad om tidigare kontoutdrag blev kravet, enligt honom, i praktiken omöjligt att uppfylla. — Du kan alltså inte logga in på din post. Man har panik. Man kan inte göra någonting, säger han. Han säger att följderna också drabbade hans aktiebolag. Bokslut, deklarationer och myndighetskontakter försenades, påminnelseavgifter och andra ärenden hopade sig och bolaget tappade enligt honom sitt värde.

Friande dom men fortsatt spärr

I intervjun berättar Fridebäck att han senare kallades till förhör med anledning av pengar som kommit in på kontot. Han säger att han nekade till brott och att tingsrätten därefter friade honom. — Jag blev helt friad av tingsrätten. Det står klart och tydligt i domen att jag inte hade en aning om – och inte heller kunde förväntas veta – var de här pengarna kom ifrån, säger han. Trots detta fortsatte enligt Fridebäck bankens spärrar under lång tid. Han ifrågasätter särskilt varför BankID spärrades när kontot redan hade stängts, och beskriver BankID som mer än en banktjänst – en identitetshandling som numera krävs i stora delar av vardagslivet. — Om nu pengar kom från bedrägeri, som Nordea hänvisar till, då tycker jag att det är rätt att man spärrar ett konto under en kortare tid för att utreda. Men varför spärrar man mitt BankID? frågar han i programmet. Fridebäck säger också att han drivit ärendet till Allmänna reklamationsnämnden, men att processen där enligt honom inte gick vidare eftersom banken inte lämnade ut de uppgifter han behövde. Han har även begärt ut uppgifter med stöd av dataskyddsförordningen, GDPR, och uppger att Integritetsskyddsmyndigheten inlett tillsyn mot Nordea efter hans anmälan.

FI: Kontoförlust kan få stora konsekvenser

Finansinspektionen har under våren lyft just risken att människor hamnar utanför vardagens ekonomiska liv när konton nekas eller avslutas. Myndigheten pekar på att banker ska motverka penningtvätt och kriminalitet, men också är skyldiga att erbjuda betalkonto till konsumenter. FI framhåller att banker bör pröva alternativa riskreducerande åtgärder, som begränsningar i belopp eller tjänster, innan en kund helt nekas eller förlorar ett konto. I myndighetens formulering är ett betalkonto en förutsättning för att ta emot lön eller bidrag och betala räkningar. Fridebäck menar att hans fall visar vad som händer när tillgången till centrala samhällstjänster knyts till bankernas system. Han säger att hundratals personer har hört av sig till honom med liknande erfarenheter, och hävdar att medier och politiker underskattar problemet. — Folk får inte lön. Folk kan inte betala sina räkningar. Man hamnar verkligen utanför samhället, säger han.

Vill få saken prövad offentligt

Fridebäck har nu stämt Nordea och beskriver i intervjun processen som "David mot Goliat". Han säger att banken erbjudit förlikning, men att han vill att frågan ska bli offentlig och prövas ordentligt. — Jag vill ha ett avgörande. Jag vill att det här går vidare. Jag vill att det ska bli offentliga handlingar, säger han. Samtidigt beskriver han den personliga kostnaden som mycket hög. Processerna mot bank, myndigheter och domstol har enligt honom blivit ett heltidsarbete, samtidigt som företag och privatekonomi slagits sönder. Mot slutet av samtalet säger Fridebäck att han inte kommer att ge upp. För honom handlar processen inte bara om den egna ersättningen, utan om att någon måste sätta stopp för ett system där bankernas beslut kan få samhällsomfattande följder. — Jag kommer inte vara tyst. Någon i beslutande ställning måste ta sitt ansvar. Någon måste till slut säga: nu räcker det, säger Michael Fridebäck. https://www.youtube.com/watch?v=skqD2kAh7fg]]> Finansinspektionen - Nya Dagbladet nonadult Nya bolåneregler idag – detta gäller nu https://nyadagbladet.se/ekonomi/nya-bolanereglar-2026-lagre-kontantinsats-slopad-skuldkvotsgrans/ Wed, 01 Apr 2026 05:42:07 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226278 Från och med idag räcker det med tio procent i kontantinsats för att köpa bostad. Här är alla nya bolåneregler som gäller nu. Det är lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter som träder i kraft i dag. Bolånereglerna har hittills bestämts av Finansinspektionen genom egna föreskrifter, men ansvaret flyttas nu till riksdagen genom lagstiftning. Riksdagen ställde sig bakom förslaget i mars.

Bolånetaket höjs – kontantinsatsen sänks

Den mest kännbara förändringen för bostadsköpare är att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde. Det innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent – en förändring som i praktiken kan öppna dörren för fler förstagångsköpare. Reglerna för omvärdering av bostaden utvidgas också. Den som vill utöka sitt lån kan nu begära en omvärdering om bostadens marknadsvärde har stigit – men det går bara att göra en gång vart femte år.

Skuldkvotstaket avskaffas

Det så kallade skuldkvotstaket – som innebar krav på extra amortering när skulden översteg 4,5 gånger den sammanlagda årsinkomsten – tas bort helt. Regeln har sedan 2018 begränsat hur mycket hushåll med höga inkomster men stora lån kunnat låna utan att amortera mer. Även maxamorteringen sänks, från 3 till 2 procent per år. Grundkraven på amortering kvarstår i övrigt: 1 procent per år vid belåningsgrad mellan 50 och 70 procent, och 2 procent vid belåningsgrad över 70 procent.

Riksbanken tar över en nyckelroll

I och med det nya regelverket övergår ansvaret för att fastställa det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen till Riksbanken. Det är ett buffertverktyg som används för att stärka bankernas motståndskraft under perioder med hög kreditexpansion.

Tilläggslån begränsas

Den som vill utöka sitt bolån kan enligt det nya regelverket låna upp till högst 80 procent av bostadens värde. Tidigare har det inte funnits någon motsvarande gräns för tilläggslån. Sammantaget innebär det nya regelverket lättnader för dem som vill köpa bostad med liten kontantinsats, samtidigt som nya gränser sätts för hur mycket befintliga låntagare kan utöka sina lån.]]> Kent Ekeroth kräver ett stopp för bankterrorn – SD säger nej https://nyadagbladet.se/inrikes/kent-ekeroth-kraver-ett-stopp-for-bankterrorn-sd-sager-nej/ Wed, 19 Nov 2025 11:55:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217020 Sverigedemokraternas landsdagar närmar sig, och frågan om storbankernas växande makt väcker intern debatt. Kent Ekeroth kräver nu att partiet driver ett skärpt regelverk mot vad han beskriver som politiskt motiverade avstängningar från banktjänster. Partiledningen i SD avvisar dock Ekeroths bankmotion och hänvisar drabbade till domstol. När Sverigedemokraterna i helgen samlas i Örebro ligger tre motioner från Kent Ekeroth på bordet. Förslagen från Ekeroth rör hetslagstiftningen, förtal samt bankernas möjlighet att stänga av privatpersoner och verksamheter. I sin bankmotion varnar Kent Ekeroth för en utveckling där storbankerna får ett oproportionerligt inflytande över vilka medborgare som kan delta i det moderna samhället, skriver Ekeroth i Samnytt. I motionen beskriver han en snabb förskjutning av bankernas roll: "Det svenska bankväsendet har utvecklats till ett slutet och maktkoncentrerat system där ett fåtal aktörer tillåts agera både domare och bödel. Samtidigt gömmer de sig bakom gummiparagrafer som ’bristande kundkännedom’ eller diffusa riskbedömningar." Han fortsätter: "Det är i grunden en ny form av censur, där bankerna agerar grindvakter för vem som får delta i det moderna samhället." I motionen föreslår Ekeroth bland annat:

krav på att bankerna alltid måste ange en konkret och juridiskt prövbar grund vid avstängningar
möjlighet att överklaga beslut till en oberoende instans
att penningtvättslagen inte ska få fungera som svepskäl för politiska avstängningar
att automatiska riskmodeller ska kompletteras med manuell granskning
att Finansinspektionen ska kunna återöppna konton och utdöma sanktionsavgifter

Bankernas tvångsnedstängningar har eskalerat

Enligt Finansinspektionen steg antalet tvångsavslutade konton från 45 000 år 2020 till 60 000 år 2022. Även om en del fall rör misstänkt kriminalitet uppger många drabbade att de aldrig fått en begriplig motivering eller en rimlig möjlighet att överklaga. Ekeroth lyfter i motionen flera exempel där alternativmedier och oppositionella profiler förlorat konton utan klar förklaring.

Biljardhuset, som vid tidpunkten för uppsägningen hade varit kund hos Nordea i över 20 år, fick sitt konto uppsagt med hänvisning till "bristande kundkännedom" – trots att företaget överlämnat all dokumentation till banken.
Simon Alm, tidigare profil i Sverigedemokraterna, fick nej till ett nytt bankkonto hos Nordea. Han misstänker att banken googlade hans namn och att politiska kopplingar låg bakom beslutet. Först efter att fallet fick medial uppmärksamhet öppnade banken ärendet på nytt.
Opinionsbildaren Mira Aksoy fick sitt konto stängt av Swedbank trots att hon förklarat förseningarna i sina uppdaterade uppgifter. Utan BankID förlorade hon i praktiken tillgång till viktiga samhällstjänster.
Den oberoende mediekanalen SwebbTV nekades bankkonto med hänvisning till att journalistiken var "känslig".
Fria Tiders grundare Widar Nord fick både bankkonto och bank-id avslaget av Swedbank med motiveringen "negativ publicitet" – ett beslut som senare underkändes av Stockholms tingsrätt.

SD-ledningen avvisar

Partistyrelsen, som efter valet 2026 siktar på att få ministerposter, avvisar dock förslagen och beskriver området som "komplicerat". I sitt yttrande inför landsdagarna hänvisar ledningen istället till befintliga klagovägar genom Allmänna reklamationsnämnden och domstolsväsendet: "Partistyrelsen anser därför att inriktningen i motionen i huvudsak är tillgodosedd genom vårt riksdagsarbete och att vidare hantering bör ske genom beredningar och utredning innan skarpa lagändringar utformas." Ledningen föreslår därför att motionen ska anses besvarad. Kent Ekeroth menar att politiken hittills inte tagit utvecklingen på allvar och att problemet sträcker sig långt bortom enstaka felbeslut. – Jag tror att det är en kombination av flera olika aspekter. Dels har det inte drabbat den "goda sidan" så mycket, utan mest riktat sig mot konservativa, med vissa undantag. Dels är bankfrågor ofta komplexa, vilket gör att tröskeln för politiker att förstå problemet blir högre, något som inte bör underskattas, säger Ekeroth till Samnytt och fortsätter – Poängen är att frågan måste ses över omgående så att den inte missbrukas mot politiska meningsmotståndare och börjar användas för annat än vad det uttalade syftet var, att bekämpa organiserad brottslighet. Ekeroth är i motionen tydlig med att rätten till bankkonto, betalningstjänster och e-legitimation slås fast som en grundläggande demokratisk funktion och att frågan ska ingå i framtida regeringsförhandlingar.]]> 160 000 svenskar fick sina bankkonton nedstängda – på bara tre år https://nyadagbladet.se/ekonomi/160-000-svenskar-fick-sina-bankkonton-nedstangda-pa-bara-tre-ar/ Mon, 24 Feb 2025 14:18:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=200458 Finansinspektionen konstaterar i en kartläggning att nästan 160 000 svenskar har fått sina bankkonton nedstängda under åren 2020 till 2022. 2020 avslutade bankerna i Sverige, på eget initiativ, 45 000 konton, följt av 54 000 året senare och hela 60 000 bankkonton 2022 – en 33-procentig ökning på bara två år. Någon tillgänglig statistik för åren 2023 och 2024 har inte presenterats – och det är alltså ännu oklart om nedstängningarna av svenskarnas bankkonton har fortsatt att öka sedan dess. Syftet med Finansinspektionens kartläggning beskrivs som att se hur bankerna hanterar sin lagstadgade skyldighet att erbjuda betalkonton till konsumenterna, och det är en dyster bild som presenteras: ”Antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade har ökat med 30 procent på senare år. Samtidigt fortsätter bankerna att neka konsumenter att öppna konto i samma utsträckning som tidigare. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom”, noterar man.

Alternativa lösningar

FI konstaterar att det innebär mycket stora negativa konsekvenser för en privatperson som nekas konto eller kastas ut från banken, och att man därför behöver göra mer för att förbättra sin hantering. Även om bankerna förvisso är skyldiga att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, menar FI att det ofta finns bättre alternativ än att helt stänga ute människor från banken. Vid tveksamma fall föreslår man bland annat att övervakningen av kundens transaktioner istället intensifieras eller att anpassade beloppsgränser införs. ”FI anser att bankerna behöver arbeta målmedvetet med att sänka trösklarna för att kunna få ett konto som åtminstone kan användas för vissa vardagliga behov”, skriver man vidare.

"Allvarliga konsekvenser"

Man har också kartlagt hur bankerna hanterar erbjudanden av betalkonton till företag. Även om det inte finns någon juridisk skyldighet att erbjuda företag bankkonton på samma sätt som privatpersoner så betonar FI att inte heller dessa lättvindigt bör nekas konton hos bankerna. ”Samtidigt är även företags tillgång till finansiella tjänster av stor praktisk betydelse. Att nekas betalkonto får ofta konsekvenser för det enskilda företaget som kan vara mycket allvarliga”, slår man fast. När bankerna stänger ner sina kunders konton hävdar de oftast att de inte har kunnat uppnå ”fullgod kundkännedom” och att kundernas svar på olika frågor och formulering bedöms vara ”bristfälliga”. De utkastade konsumenterna har dock en annan bild och menar att det överhuvudtaget är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med banken, eller att föra någon dialog överhuvudtaget.

Svårt för de drabbade

FI noterar också att ”konsumenter som av olika skäl har ovanliga transaktionsmönster eller gör transaktioner som bedöms innebära en högre risk verkar få sina betalkonton uppsagda i större utsträckning än tidigare”. Det kan exempelvis handla om att man återkommande tagit ut eller satt in kontanter, eller handlar med kryptovalutor. Det framgår också att bara en femtedel av de svenskar som begär en omprövning av bankens beslut får rätt i slutändan – och att det överhuvudtaget är mycket svårt att ens få ett beslut från banken som går att ompröva. ”Konsumenter ombeds ofta komplettera sina ansökningar, vilket innebär att en ansökan inte anses vara upprättad. Därmed får konsumenten inget avslag, och inte heller någon information om var de kan lämna klagomål. I praktiken får konsumenten därmed svårt att lämna in en ansökan och kan inte, inom ramen för en upprättad ansökan, ifrågasätta om efterfrågade kompletteringar är relevanta eller inte”, skriver FI. Avslutningsvis slår förvaltningsmyndigheten fast att det ”behövs fortfarande ett förstärkt skydd för konsumenter” och uppger att man ”kommer att fortsätta arbeta för att förbättra tillgången till betalkonto”.]]> Var tredje svensk har svårt att betala hyran https://nyadagbladet.se/ekonomi/var-tredje-svensk-har-svart-att-betala-hyran/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/var-tredje-svensk-har-svart-att-betala-hyran/#respond Fri, 19 Jan 2024 06:12:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=170599 En tredjedel av svenskarna upplever svårigheter med att betala för grundläggande behov som hyra och mat, enligt en ny undersökning. Samtidigt uttrycker många stark oro över sin ekonomiska situation. De som har bättre hälsa har också bättre finansiellt välbefinnande, visar undersökningen från Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten. Samtidigt uppger de som oroar sig mer över ekonomin att de har sämre hälsa. – Undersökningen bekräftar som förväntat att ekonomisk och allmän hälsa går hand i hand. Ekonomisk oro skapar en sårbarhet och påverkar det övergripande finansiella välbefinnandet, säger Sofia Tyréus, senior projektledare för finansiell folkbildning på Finansinspektionen. Majoriteten tillfrågade anger att de har ett gott finansiellt välbefinnande, dock rapporterar ungefär en tredjedel att de känner oro eller stress över sin ekonomi. Samma andel har haft svårigheter att täcka löpande utgifter som hyra och mat det senaste året. Dessutom uppger tre av fem att de skulle kunna hantera en oväntad utgift motsvarande en månadslön utan att behöva låna.

Kvinnor och barnfamiljer

Det framgår att män, ålderspensionärer och högutbildade arbetande personer utan barn, samt hushåll med en nettoinkomst på 50 000 kronor eller mer i månaden, ofta rapporterar högre ekonomiskt välbefinnande. Å andra sidan rapporterar kvinnor, flerbarnshushåll, ensamstående, utlandsfödda och hushåll med en nettoinkomst under 25 000 kronor ofta lägre ekonomiskt välbefinnande. Denna undersökning utfördes av Origo Group på uppdrag av Finansinspektionen i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Den genomfördes under november och december 2023 och inkluderade över 2 000 respondenter i åldrarna 18 till 79 år.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/var-tredje-svensk-har-svart-att-betala-hyran/feed/ 0 Bankernas dubbelmoral förtjänar vårt förakt https://nyadagbladet.se/ledare/bankernas-dubbelmoral-fortjanar-vart-forakt/ https://nyadagbladet.se/ledare/bankernas-dubbelmoral-fortjanar-vart-forakt/#respond Thu, 15 Jun 2023 04:42:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=152362 Betalningsupplägg och kontanttransaktioner som potentiellt innebar risk för penningtvätt identifierades också", skriver man vidare. Finansinspektionen meddelar samtidigt att man glömmer och går vidare. Preskriptionstiden har nämligen gått ut, heter det. – Vi har tittat närmare på Nasdaqs bedömning. Då händelsen är preskriberad har Finansinspektionen avslutat ärendet utan ytterligare åtgärd, kommenterar Vidar Lindgren, pressekreterare på FI, till Bonniertidningen Dagens Industri. Turerna kring Ericsson visar med önskvärd tydlighet att man som företagsjätte kan ta sig för lite vad man vill. Man behöver helt enkelt inte oroa sig för de konsekvenser som skoningslöst hade drabbat den lilla människan. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur flera vittnen berättat om hur Ericsson aktivt sponsrat terrorgruppen al-Qaida med högteknologisk utrustning. I utbyte skulle man ostört kunna fortsätta med sin ljusskygga verksamhet i Irak och Afghanistan. Lastbilar, utrustning för signalkommunikation, telefoner, datorer och satellitnoder ska ha placerats i särskilda ”gömmor” i grottor där de sedan hämtats upp av terrorgruppens medlemmar. Hur mycket blod Ericsson har på sina händer och vilka attentat som möjliggjorts på grund av just deras finansiering kommer förmodligen aldrig att kunna slås fast med säkerhet. Hur som helst behöver det kontroversiella mångmiljardbolaget inte oroa sig för nedstängda bankkonton och anklagelser om ”misstänkt finansiering av terrorism” som så ofta görs helt godtyckligt av bankerna gentemot mindre kunder.

I detta fall finns det dock alltså vittnen som menar att det är just finansiering av terrorism som man de facto ägnat sig åt.

Samma bomullsvantar gäller däremot inte exempelvis för de små svensk-kurdiska föreningar som Nya Dagbladet nyligen rapporterat om, som föreningen Stöd till kurdiska barn. I dessa fall har föreningarnas konton hänsynslöst stängts ner en masse och utan vidare förklaring eller motivering. Att överklaga nedstängningarna har visat sig vara omöjligt - man får inte ens prata med de som fattat beslutet. Några konkreta misstankar presenteras inte heller mot de kurdiska föreningarna - av förståeliga skäl eftersom man av allt att döma i huvudsak ägnat sig åt att samla in pengar till fattiga, sjuka och utsatta kurder. Bedömare menar att bankerna på grund av rädsla för sanktioner hellre stänger ner konton än låter dem vara kvar, även i fall där det inte finns någonting överhuvudtaget som tyder på att något brott har begåtts. Tusentals svenskar har i nuläget vittnat om hur de mött samma behandling. Man har fått sina konton och banktjänster nedstängda – inte för att banken faktiskt misstänker terrorfinansiering eller penningtvätt, utan med omvänd bevisbörda; för att man inte till 100 procent kan utesluta det. Att lägga tid eller resurser på att utreda hur det faktiskt förhåller sig eller erbjuda rättvisa möjligheter till överklagan tycks vara helt uteslutet - trots att det rör sig om beslut som påverkar eller till och med förstör människors liv och vardag.

”Ska du fiffla ska de va’ rejält. Det kan vi acceptera”, sjöng Björn Afzelius. Det verkar också vara Finansinspektionens och bankernas devis för jättar som Ericsson.

Gentemot jättar som Ericsson verkar dock ingen rädsla för sanktioner finnas från bankernas sida. Man visar i dylika fall inget intresse av att försöka leva upp till de principer man på pappret menar att man måste följa. Det värsta som verkar kunna hända ett företag som Ericsson är att man eventuellt tvingas betala en liten sanktionsavgift i någon instans här eller där när ljusskygga metoder uppdagas. Den mest närliggande förklaringen till dynamiken är förstås att Ericsson liksom andra bolagsjättar utgör en integrerad del av det rådande "demokratiska" systemet. Bankchefer, Ericsson-toppar och Sveriges högsta folkvalda politiker utgör delar av den oanständiga maktkrets som ständigt frotterar sig med varandra. För enmansföreningar, småföretag och privatpersoner däremot tycks devisen fortsättningsvis vara att att man ses som skyldiga tills motsatsen bevisats. Faktum är att bankernas godtyckliga domar med hänvisning till "kundkännedom" verkar gälla även i fall där motsatsen faktiskt kan bevisas. Orden räcker svårligen till för att beskriva det rådande systemets antimoral. De banker och politiker som möjliggör dess fortlevnad förtjänar folkets öppna förakt. Markus Andersson]]> https://nyadagbladet.se/ledare/bankernas-dubbelmoral-fortjanar-vart-forakt/feed/ 0 Finansinspektionen: ”Varje dag kontaktas vi av personer som får sina bankkonton nedstängda” https://nyadagbladet.se/inrikes/finansinspektionen-varje-dag-kontaktas-vi-av-personer-som-far-sina-bankkonton-nedstangda/ https://nyadagbladet.se/inrikes/finansinspektionen-varje-dag-kontaktas-vi-av-personer-som-far-sina-bankkonton-nedstangda/#comments Mon, 06 Mar 2023 16:18:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=144100 Varje dag kontaktas Finansinspektionen av svenskar som blivit av med sina bankkonton eller nekats öppna konton hos svenska banker. Att bli utan bankkonto kan få förödande konsekvenser i dagens samhälle, men bankerna håller hårt i sina så kallade misstankar om penningtvätt och terrorism trots att det förstör människors liv. Ett allt vanligare fenomen idag är att banker systematiskt stänger ner sina kunders bankkonton eller nekar människor att öppna ett nytt konto, ofta med hänvisning till "bristande kundkännedom" som man menar bidragit till misstankar om "terrorism" och "penningtvätt". Bankerna kan dock sällan uppvisa några belägg för detta, utan lägger stor betoning i just misstankar där man efter eget godtycke saboterar för sina kunder, något som Nya Dagbladet har rapporterat vittnesmål från. Finansinspektionen (FI) har även uppmärksammat detta och menade redan förra året att det är ett "växande problem" då ett större antal konsumenter i Sverige skickat in klagomål om nedstängda bankkonton och nekade ansökningar. På ett möte med ett antal banker i Sverige konstaterade FI att det är svårt för konsumenter att verka i dagens samhälle utan bankkonto och menade att bankerna bör prioritera frågan samt föra bättre statistik. Någon förändring har däremot inte skett i frågan och FI har tillsammans med andra myndigheter fortsatt noterat att fler och fler i Sverige tvingas stå utan bankkonto, något som Schibstedtidningen Aftonbladet skrivit om. – Varje dag får vi information om personer eller företag som inte får öppna konton eller får dem avslutade, säger Lars Malmström chef för konsumentavdelningen på Finansinspektionen. Under 2021 handlade 14 procent av klagomålen till stiftelsen Konsumenternas bank- och finansbyrå om uppsagda eller nekade bankkonton, vilket är det vanligaste klagomålet idag. Om man nekats bankkonto kan man kontakta Allmänna reklamationsnämnden för att få hjälp, men av de 170 ärenden som kom in under förra året var det bara två klaganden som fick rätt. Bankerna menar att man blivit hårdare på grund av att kraven att agera mot penningtvätt och terrorism blivit hårdare, men det kan dock ses som tydligt att det används som en orimlig anledning till att stänga ute personer man inte vill ha som kund. Ett tydligt exempel är hur Länsförsäkringar Bank stängde ner bankkontot för medieföretaget bakom Nya Dagbladet, tillsammans med de privata konton som ansvarige utgivaren Markus Andersson och nyhetschefen Isac Boman hade vid samma bank, utan någon rimlig förklaring. Nya Dagbladets tidningsledning meddelade nyligen att man beslutat stämma banken på grund av tydliga lagöverträdelser samt även avser att fortsätta strida för pressfriheten och allas rätt till ett bankkonto.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/finansinspektionen-varje-dag-kontaktas-vi-av-personer-som-far-sina-bankkonton-nedstangda/feed/ 11 Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering https://nyadagbladet.se/ekonomi/inga-atgarder-mot-kurdiska-terrorklassade-gruppers-finansiering/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/inga-atgarder-mot-kurdiska-terrorklassade-gruppers-finansiering/#comments Tue, 17 Jan 2023 11:45:05 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=140781 Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till "bristande kundkännedom" och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien - milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen. Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett "nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan". Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad. [caption id="attachment_140795" align="alignnone" width="640"]

PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag[/caption] 1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige. PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland. När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”. Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism. – Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”. Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet. – Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida. När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”. Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader. Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation. Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/inga-atgarder-mot-kurdiska-terrorklassade-gruppers-finansiering/feed/ 3 Regeringen påbörjar utredning om statlig e-legitimation https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-paborjar-utredning-om-statlig-e-legitimation/ https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-paborjar-utredning-om-statlig-e-legitimation/#comments Tue, 21 Jun 2022 07:58:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126217 Efter Finansinspektionens förslag om statliga alternativ till e-legitimation går nu regeringen i linje med den och påbörjar en utredning gällande saken. "Det är viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris”, skriver man i ett pressmeddelande. Under maj publicerade Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, en debattartikel i Bonniertidningen DN där han lade fram en rad förslag som han menar ska förbättra bankers och finansiella företags it-säkerhet. Där tog Thedéen upp att man bör skapa ett statligt alternativ till e-legitimation, alternativt att det bör sättas under en statlig uppsyn av bank-id eftersom det används av 90 procent av svenskarna samt att en ”cyberattack som slår ut bank-id kan få allvarliga konsekvenser för flera delar av det svenska samhället”. Nu har regeringen beslutat att göra en utredning gällande att införa en statlig e-legitimation och har gett Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppdrag att analysera och beräkna kostnader för att ta fram och utveckla en statlig e-legitimation. ”I det alltmer digitaliserade samhället blir det svårare att klara sig utan tillgång till e-legitimation. Det är därför viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris”, skriver man i ett pressmeddelande. Utöver statlig e-legitimation vill man därför även undersöka bland annat om fler typer av företag ska få delta i samverkan mot penningtvätt samt om det ska införas hårdare krav på nuvarande e-legitimationstjänster. Utredningarna förväntas redovisas 31 maj 2023 och i augusti 2024.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-paborjar-utredning-om-statlig-e-legitimation/feed/ 1 Finansinspektionen vill se statistik över nekade bankkonton https://nyadagbladet.se/ekonomi/finansinspektionen-vill-se-statistik-over-nekade-bankkonton/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/finansinspektionen-vill-se-statistik-over-nekade-bankkonton/#comments Fri, 17 Jun 2022 04:45:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=126009 Det ökade problemet med nekade eller avslutade bankkonton behöver tas på stort allvar, menar Finansinspektionen. Nu vill man att bankerna ska börja föra noggrann statistik över människorna som stängs ute eller får problem att öppna ett bankkonto. – Avsaknaden av statistik är ett stort problem. I dag vet vi inte om de klagomål som når FI och Konsumenternas Bank- och finansbyrå är toppen på ett isberg, säger Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI. De senaste åren har Finansinspektionen (FI) och även Konsumenternas Bank- och finansbyrå fått ta emot en stor mängd klagomål från konsumenter som inte fått öppna konto i en bank eller som fått sina konton stängda. Flera konsumenter menar att deras ansökningar inte ens prövas av banken när personalen exempelvis fått veta att konsumenten nekats i en annan bank. FI menar att detta är problematiskt och att banker alltid gör en ”individuell bedömning och inte generellt nekar grupper av konsumenter att öppna konton”. I FI:s konsumentskyddsrapport 2022 valde man därför att titta närmare på saken och bjöd in representanter för ett antal banker och berörda branschorganisationer för att se hur konsumenternas rätt till betalkonto kan säkras i framtiden, något som Nya Dagbladet rapporterade om. Mötet skedde den 20 maj i år. – Vi måste undvika att stora grupper av konsumenter stängs ute från samhället, konstaterar Susanna Grufman, ansvarig för konsumentskyddsfrågor vid myndigheten. Nu har FI kommit fram till att man vill se en mer noggrann statistik över hur många som får problem med att öppna ett bankkonto. – Avsaknaden av statistik är ett stort problem. I dag vet vi inte om de klagomål som når FI och Konsumenternas Bank- och finansbyrå är toppen på ett isberg, säger Karin Lundberg, chef för verksamhetsområdet Bank på FI. Viktigt är också att man för statistik över hur många som är inne i ansökningsprocessen men som inte ännu fått sin ansökan färdigbehandlad, liksom hur många som sammanlagt får avslag. Vid mötet såg man även att det finns olika uppfattningar om hur omfattande problemen är, däremot ska man gemensamt ha kommit fram till att det är en fråga som bör tas på stort allvar eftersom man utan bankkonto får stora problem i vardagen. ”FI uppmanar därför bankerna att ta krafttag och prioritera den här frågan”, skriver inspektionen. De som deltog i mötet med FI var Danske Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Swedbank, Sparbankernas riksförbund och Svenska Bankföreningen. Anteckningar från mötet kan läsas här.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/finansinspektionen-vill-se-statistik-over-nekade-bankkonton/feed/ 7