<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>elkrisen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/elkrisen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 16 Feb 2023 21:52:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>elkrisen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ukrainakriget kostar Tyskland 175 miljarder euro i år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ukrainakriget-kostar-tyskland-175-miljarder-euro-i-ar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ukrainakriget-kostar-tyskland-175-miljarder-euro-i-ar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Feb 2023 12:24:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[elkrisen]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=142936</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt forskare vid den liberala tankesmedjan, Kölns institut för ekonomisk forskning, beräknas kriget i Ukraina kosta den tyska ekonomin 175 miljarder euro (närmare 2000 miljarder kronor) – bara under 2023, vilket motsvarar hela 4,5 procent av BNP.
</strong>

”<em>Kriget i Ukraina och alla ekonomiska hot i samband med det kommer att kosta omkring 175 miljarder euro i mervärde. Justerat för priser motsvarar det cirka 4,5 procent av BNP</em>”, konstaterar forskarna i rapporten.

Den enorma summan motsvarar cirka 2 000 euro per tysk invånare.

Det kan noteras att tyskarna redan under tre föregående år tvingats acceptera mycket omfattande ekonomiska förluster som en direkt följd av politiska beslut. Nedstängningspolitiken under coronakrisen bedöms ha kostat landet 175 miljarder euro under 2020 och 125 miljarder euro i BNP-förluster 2021. Under förra året bedöms de ekonomiska förlusterna för dessa ha landat på cirka 120 miljarder euro.

De sammanlagda produktionsförlusterna, räknat sedan coronapolitiken inleddes, beräknas uppgå till hisnande 595 miljarder euro vid slutet av 2023 - cirka 7000 euro per invånare i Tyskland.

<strong>Man konstaterar att Tyskland</strong> fortfarande befinner sig i ett krisläge och att coronakrisen övergått till en ny kris på grund av det pågående kriget i Ukraina och sprängningen av Nord Stream, där energisektorn är hotad och det finns risk för störningar och nödsituationer i kritisk infrastruktur.

De kraftigt höjda kostnaderna – inte bara för el och gas – utan även för råmaterial och underleverantörer hotar den tyska konkurrenskraften och gör att få tyska företag vågar genomföra planerade investeringar.

Samtidigt har situationen en mycket negativ effekt på tyskarnas privatekonomi. Hushållen köper inte lika mycket som tidigare och väljer att i högre utsträckning att hålla i sina pengar – något som ytterligare påverkar hela ekonomin negativt.

<em>– Situationen är fortfarande mycket bräcklig. Den exceptionella situationen kommer att hålla oss sysselsatta under de kommande månaderna och kommer att tynga välstånde</em>t, <a href="https://www.ukrinform.net/rubric-ato/3657826-war-in-ukraine-will-cost-germany-eur-175b-this-year-study.html" target="_blank" rel="noopener">kommenterar</a> ekonomen Michael Grömling.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/ukrainakriget-kostar-tyskland-175-miljarder-euro-i-ar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>11</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ett år av prövningar &#8211; för oss alla</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/redaktionellt/ett-ar-av-provningar-for-oss-alla/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/redaktionellt/ett-ar-av-provningar-for-oss-alla/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 04 Jan 2023 05:32:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Redaktionellt]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[elkrisen]]></category>
		<category><![CDATA[Nato]]></category>
		<category><![CDATA[Nya Dagbladet]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf Kristersson]]></category>
		<category><![CDATA[World Economic Forum]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=139650</guid>

					<description><![CDATA[Så var då 2022 ett faktum som numera ligger bakom oss. Det har varit ett år av prövningar för oss alla och ett särskilt mörkt år för oss svenskar och européer. Det har samtidigt också varit ett journalistiskt mycket intressant år.

De föregående årens coronahysteri har mattats av och många av de förljugna narrativ som omgärdat coronakrisen har kollapsat fullständigt. Journalister i medströmsmedia har med krokodiltårar efterlyst en "amnesti" i ett märkbart försök att få allmänheten att glömma de fruktansvärda skador coronapolitiken orsakat och hetsen man drivit mot oliktänkare.

På bara några veckor, från och med den ryska invasionen av Ukraina i slutet av februari, var coronabedrägerierna dock helt ersatta av intensiv krigspropaganda. 2022 skulle som följd få se aldrig tidigare skådade framgångar för Nato-lobbyn. Trots ett tveksamt folkligt stöd är Sverige nu på väg in i den amerikanska militäralliansen efter sekler av neutralitet.

I och med att Europas relationer till Ryssland, på grund av sanktioner och proxykrig, fortsätter att bli allt sämre spekulerar allt fler om huruvida ett nytt europeiskt storkrig kan vara att vänta. Oavsett om Sverige officiellt dras in i kriget eller inte har det under året stått smärtsamt klart att svenska medborgare redan drabbats hårt av politiken som bedrivs.

Skenande inflation, ökad hotbild, militär upprustning och svenskar som tvingas flytta från hus och hem eftersom de inte har råd att betala elräkningar som är 10-15 gånger så höga som för två år sedan. Svensken har hastigt blivit fattigare, vilket dock inte hindrat svenska makthavare att slussa stora mängder vapen och pengar in i kriget.

Sverige har också fått en ny regering. De flesta NyD-läsare kan precis som redaktionen nog krasst konstatera att den som väntat sig några underverk eller stora förändringar till det positiva nog redan lär vara besvikna. Melodin för den nya regeringen tycks, som för den förra, vara mer <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/overstatlighet-och-globalism-i-regeringens-budgetproposition/" target="_blank" rel="noopener">överstatlighet</a> och globalism – där statsminister Ulf Kristerssons <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/ulf-kristersson-sverige-ska-bli-ett-starkt-nato-land/" target="_blank" rel="noopener">ambitioner</a> bland annat är att Sverige ska bli utrikespolitiskt mer aggressivt och ”<em>systematiskt integreras i Natos olika strukturer</em>”.

<strong>Nya Dagbladet har under året</strong> gjort mängder av unika nedslag om kriget i Ukraina och politiken som omgärdat konflikten. Ett av många vida uppmärksammade reportage var det om den högerextrema ukrainska <a href="https://nyadagbladet.se/analys/krigets-sabotorer/" target="_blank" rel="noopener">Azovbataljonen</a> – som gjort sig ökända för övergrepp mot civilbefolkningen och vars medlemmar öppenhjärtigt bekräftat att de deltagit i <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/azovfrivillige-kent-mclellan-vittnar-om-tortyrmord-pa-ryssar/" target="_blank" rel="noopener">tortyrmord</a>.

NyD blev också internationellt uppmärksammad under hösten efter att tidningen publicerat det förunderliga dokument som hänvisats till tankesmedjan <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/chockerande-dokumentet-sa-planerade-usa-kriget-och-energikrisen-i-europa/" target="_blank" rel="noopener">RAND</a> Corporation, där det enligt uppgift redogörs för hur man från amerikansk sida vill pressa Ryssland att angripa Ukraina militärt, med målsättningen att krossa EU:s ekonomi och splittra Europa. Dokumentets faktiska upphov är fortfarande oklart, men klart är att dokumentets strategiska innehåll i praktiken kommit att förverkligas bland annat i och med sprängningen av Nordstream.

Under det gångna året har NyD också fortsatt <a href="https://nyadagbladet.se/analys/ultraglobalismens-nye-palaggskalv/" target="_blank" rel="noopener">granska</a> internationella <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/sa-inledde-fn-sitt-samarbete-med-world-economic-forum/" target="_blank" rel="noopener">maktstrukturer</a> – så som World Economic Forum och andra globalistiska aktörer. Deras planer och agerande har skärskådats och kopplingarna mellan dessa mer ljusskygga ej folkvalda makthavare och politiska profiler som arbetar för en värld under ledning av en liten grupp <a href="https://nyadagbladet.se/it-overvakning/bill-gates-finansierar-varldens-storsta-digitala-id-databas/" target="_blank" rel="noopener">oligarker,</a> är tydligare än någonsin förr.

<strong>Som en följd</strong> av den alltmer totalitära samhällsutvecklingen har Nya Dagbladets arbete föga överraskande gjort tidningen till en allt tydligare måltavla för makten. I december valde Länsförsäkringar Bank att på fullständigt godtyckliga grunder plötsligt <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/lansforsakringar-laser-nya-dagbladets-bankkonto/" target="_blank" rel="noopener">låsa</a> tidningens bankkonto för utlandsbetalningar. Man frös samtidigt tillgångarna för en nystartad stiftelse med fokus på oberoende journalistik och lät meddela att tidningsledningens privata <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/lansforsakringar-bank-hotar-stanga-ned-tidningsledningens-privata-bankkonton/" target="_blank" rel="noopener">konton</a> snart också kan komma att stängas ner.

Bankens maktfullkomliga agerande ligger i linje med ett alltmer innehållslöst demokratiskt styrelseskick i Sverige, där tidigare självklarheter som pressfrihet i praktiken kommit att bli rena papperskonstruktioner. Att bli motarbetad av systemet på detta sätt tar förstås resurser av oss som vi hellre hade lagt på annat, men samtidigt får vi också tolka maktens fula angrepp som att det vi gör verkligen spelar roll.

<strong>Under 2022 firade Nya Dagbladet</strong> <a href="https://nyadagbladet.se/redaktionellt/nya-dagbladet-firar-10-ar-som-svensk-dagstidning/" target="_blank" rel="noopener">10 år</a> som svensk dagstidning och vi ska göra vårt yttersta för att fortsätta utvecklas redaktionellt, nå fler milstolpar och stärka vår position som landets bredaste oberoende tidning.

Med det sagt är vi medvetna om att många hårda prövningar väntar bakom hörnet. Läget i Sverige och omvärlden ser på många sätt dystert ut, men just därför är det av yttersta vikt att vi alla hjälps åt med det vi kan och bidrar till att skapa den förändring vi vill se i världen. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Ta väl hand om dig, dina vänner och dina nära så gott du kan och, om du har möjlighet, hjälp Nya Dagbladet försvara den sanna journalistikens framtid i Sverige.

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/redaktionellt/ett-ar-av-provningar-for-oss-alla/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Energimyndigheten: Svenskarna måste använda mindre el</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/energimyndigheten-svenskarna-maste-anvanda-mindre-el/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/energimyndigheten-svenskarna-maste-anvanda-mindre-el/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 06 Oct 2022 09:40:27 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[elkrisen]]></category>
		<category><![CDATA[Energimyndigheten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=133814</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Makthavarna tycks inte ha några faktiska planer på att lösa den akuta energikrisen i Sverige och Europa. Istället lanserar Energimyndigheten nu en landsomfattande kampanj där svenska hushåll uppmanas att använda mindre vatten, sänka temperaturen inomhus och på andra sätt minska sin elförbrukning.</strong>

”<em>Vi behöver alla bidra till att minska vår elanvändning</em>” hävdar myndigheten på sin hemsida och menar vidare att ”varje kilowattimme räknas”. Svenska medborgare ska därför sänka värmen inomhus, använda mindre varmvatten, täta sina fönster och dörrar och främst försöka använda el på helgerna, nätterna och mitt på dagen – detta för att ”avlasta elsystemet”.

<em>– Ambitionen är att nå ut brett, i första hand till hushållen. Vi vänder oss i mindre utsträckning till näringslivet även om de här råden och tipsen är tillämpbara även i exempelvis kontorsmiljö</em>, säger Gustav Ebenå, avdelningschef vid Energimyndigheten till SVT.

Kampanjen kommer att sändas i tv, radio och via sociala medier – men också synas i kollektivtrafiken och i offentliga miljöer.

<em>– Vår paroll är att varje kilowattimme räknas. Det vi vill bidra till är att varje bidrag spelar roll och summan av många bäckar små blir en väsentlig påverkan</em>, säger Ebenå vidare.

[caption id="attachment_133824" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-133824" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/10/Energimyndigheten-kampanj3-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Foto: faksimil/Energimyndigheten[/caption]

<strong>Den landsomfattande kampanjen</strong> lanseras efter att EU-nationerna enats om att sänka sin elförbrukning i samtliga länder med minst fem procent. Liknande kampanjer har sedan tidigare dragits igång i flera andra europeiska länder – och även där har medborgarna uppmanats att sänka sin levnadsstandard och sin elförbrukning.

Just nu handlar det för Sveriges del om rekommendationer, men Energimyndigheten utesluter inte att ”tonen kan behöva skärpas” om energikrisen förvärras ytterligare under vintern. Man utesluter inte heller att planerade elavbrott kommer att införas runt om i landet och att svenskar under perioder tvingas leva utan ström.

<em>– Räcker det här för att vi ska hitta de 5–10 procents förbrukning som gör att vi inte behöver göra planerade avbrott så är det väldigt bra</em>, säger Gustav Ebenå.

Några planer eller strategier kring hur elkrisen snabbt ska lösas eller när Sverige kan återgå till ett energimässigt normalläge presenterar inte myndigheten, istället nöjer man sig med att hävda att energisituationen på grund av kriget i Ukraina är ”kraftigt ansträngd” och att ”det finns risk att elen inte räcker”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/energimyndigheten-svenskarna-maste-anvanda-mindre-el/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja nu avstängt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/europas-storsta-karnkraftverk-zaporizjzja-nu-avstangt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/europas-storsta-karnkraftverk-zaporizjzja-nu-avstangt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Aug 2022 14:21:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[elkrisen]]></category>
		<category><![CDATA[energiförsörjning]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<category><![CDATA[Ukrainakriget]]></category>
		<category><![CDATA[Zaporizjzja]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=130201</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja har kopplats bort från elnätet på grund av brandskador på kraftledningar, uppger den ukrainska kärnenergimyndigheten Energoatom enligt nyhetsbyrån AFP</strong>.

Enligt tidigare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/kallor-ryssland-kopplar-om-el-fran-ukrainskt-karnkraftverk/" target="_blank" rel="noopener">uppgifter</a> planerar Ryssland att koppla om kärnkraftverkets produktion till det ryska elnätet inom kort.

– <em>Invasionsstyrkornas handlingar orsakade en fullständig frånkoppling – den första i kärnkraftverkets historia,</em> skriver Energoatom på Telegram. Man har formellt gått ut med att två av kraftverkets driftenheter är frånkopplade.

Myndigheten bekräftar att arbete pågår för att koppla på åtminstone ett av reaktorblocken igen. Man meddelar också att kraftverkets eget strömbehov är säkrat.

Under de senaste veckorna har strider pågått i närheten av kärnkraftverket, något som fått FN att varna för en katastrof. Säkerhetssystemen uppges än så länge fungera normalt.

I en <a href="https://www.theguardian.com/world/2022/aug/24/revealed-russian-plan-to-disconnect-zaporizhzhia-nuclear-plant-from-grid" target="_blank" rel="noopener">intervju</a> med brittiska The Guardian på onsdagen menade Energoatom-chefen Petro Kotin att Ryssland tagit fram en plan för hur kärnkraftverket ska kopplas bort från kraftnätet i liknande lägen. Han varnade för att kylningen av kärnkraftverket är helt beroende av en dieseldriven nödgenerator.

Kärnkraftverket har kontrollerats av Ryssland sedan inledningen av kriget, och Ukraina anklagar landet för att ha erövrat det för att förse den annekterade Krimhalvön med elektricitet.

&#160;]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/europas-storsta-karnkraftverk-zaporizjzja-nu-avstangt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tyska städer inrättar offentliga värmehallar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-stader-inrattar-offentliga-varmehallar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-stader-inrattar-offentliga-varmehallar/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 Jul 2022 10:38:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[elkrisen]]></category>
		<category><![CDATA[energiförsörjning]]></category>
		<category><![CDATA[Tyskland]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=128039</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Med rädsla för att Ryssland kommer att minska eller helt strypa gasförsörjningen, försöker nu Tyskland desperat finna vägar att spara energi inför vintern. Städer över hela landet har börjat organisera kristeam och beredskapsplaner.</strong>

Rådande energikris, inte minst i Europa, har satt bryderier i mången beslutsfattares huvud, så även i Tyskland. Från att stänga av vattenfontäner och vrida ner pooltemperaturer till att förbereda så kallade "värmehallar" för människor att hålla sig varma i, har städer över hela Tyskland börjat instifta nödplaner i syfte att säkerställa sin energiförsörjning. Man kallar dessa åtgärdsplaner för "Ingen Ska Frysa".

En av dessa städer är Ludwigshafen am Rhein, i regionen Rheinland-Pfalz. Där avser man nu att bygga ett flertal av dessa värmehallar, som lokalbefolkningen till vintern följaktligen ska kunna värma sig i - en tillflyktsort när den egna elen stängts av.

<em>– Vi förbereder oss just nu för alla nödscenarier med sikte på hösten och vintern,</em> säger stadens socialdemokratiska borgmästare Jutta Steinruck till tidningen <a href="https://www.bild.de/politik/inland/politik-inland/wenn-bei-gasmangel-die-wohnung-kalt-bleibt-arme-und-alte-sollen-in-hallen-schlaf-80653450.bild.html" target="_blank" rel="noopener">Bild</a>.

Andra områden, som Neustadt, Frankenthal och Landau, planerar också liknande initiativ.

Chefen för den tyska kommunföreningen, Gerd Landsberg, höjer även han ett varningens finger för att andra städer runt om i Tyskland behöver förbereda sig på liknande sätt inför vintern.

<em>– Eftersom ingen kan säga exakt hur dramatisk utvecklingen kommer att bli, bör man överväga att tillhandahålla värmeöar eller värmehallar där framför allt äldre kan vistas under en mycket kall vinter,</em> säger Landsberg till Bild.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tyska-stader-inrattar-offentliga-varmehallar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
