Utländska kvinnor söker sällan psykiatrisk vård i Norge

publicerad 12 april 2024
- av Sofie Persson
Kvinnor som vistats i Norge i minst 20 år sökte psykiatrisk vård i samma omfattning som norska kvinnor.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Invandrare i Norge, särskilt kvinnor, söker mer sällan vård vid psykiatriska mottagningar jämfört med resten av befolkningen, visar siffror från norska folkhälsomyndigheten. Allra minst vård sökte kvinnor från Östeuropa och Öst- och Sydostasien.

Distriktspsykiatriska centra (DPS) är en del av specialisthälsovården inom mental hälsovård i Norge. I ett nytt projekt kan man se att både invandrare och barn till invandrare är de som använder dessa typer av hälsovård som minst i landet, jämfört med resten av befolkningen. Detta trots att tidigare rapporter visat att invandrare i det stora hela mår sämre psykiskt.

Det är därför svårt att tro att invandrare använder distriktspsykiatriska centrum mindre bara för att de har mindre behov av centrumens tjänster, säger Melanie Straiton, forskare vid norska folkhälsoinstitutet, i ett pressmeddelande.

“Behov av insatser”

Främst var det utländska kvinnor från EU-länder, Östeuropa och även Öst- och Sydostasien som sökte minst hjälp. Kvinnor från Mellanöstern sökte i högre grad hjälp än övriga invandrarkvinnor, men fortfarande mer sällan än norska kvinnor. Det fanns också ett samband mellan hur lång tid man vistats i landet, där kvinnor som bott minst 20 år i Norge sökte psykiatrisk hjälp i samma omfattning som norska kvinnor.

Enligt Straiton kan det bero på att invandrarkvinnor upplever större hinder att söka psykiatrisk hjälp. Hon menar därför att det kan finnas behov av större insatser för att minska invandrares hinder att använda hälsovårdstjänster för psykiska störningar.

Insatserna bör särskilt riktas mot kvinnor med invandrarbakgrund som bott kort tid i Norge, de som inte deltar på arbetsmarknaden samt de som har låg utbildning och har vuxit upp i låginkomstfamiljer.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!