Annons:
Annons:

Norska kyrkan tappar – islam passerar ny gräns

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad 13 juni 2026, Publicerad 13 juni 2026 – av Markus Andersson
Norsk flagga och moské – islam och trossamfund i Norge
Montage med norsk flagga och halvmåne på moské.

Tros- och livsåskådningssamfund utanför Norska kyrkan har nått rekordnivåer i Norge. Samtidigt visar nya norska siffror att muslimska trossamfund passerar en historisk gräns.

Vid ingången av 2026 hade tros- och livsåskådningssamfund utanför Norska kyrkan 800 697 registrerade medlemmar. Det är en ökning med 25 390 personer från året före, motsvarande 3,3 procent, enligt Statistisk sentralbyrå, Norges motsvarighet till SCB.

Störst bland samfunden utanför Norska kyrkan är fortfarande kristna trossamfund, med 391 292 medlemmar. Därefter följer islam, med 201 899 registrerade medlemmar.

SSB konstaterar att det är första gången som de muslimska trossamfunden i Norge passerar 200 000 registrerade medlemmar. Ökningen det senaste året var 4 509 personer.

Annons:

— I år är det för första gången registrerat över 200 000 medlemmar i muslimska trossamfund i Norge. Vi ser emellertid en svagare ökning av medlemmar knutna till muslimska trossamfund det senaste året jämfört med tidigare år, säger Andrea Ihler Evensen, seniorrådgivare vid SSB.

Livsåskådning växer snabbast

Den starkaste ökningen det senaste året syns samtidigt bland icke-religiösa livsåskådningssamfund. Dessa ökade med 12 457 medlemmar och hade vid ingången av året 159 275 registrerade medlemmar.

Bland de religiösa samfunden var ökningen störst bland kristna trossamfund utanför Norska kyrkan, som växte med 6 968 medlemmar från 2025 till 2026.

Samtidigt har antalet registrerade tros- och livsåskådningssamfund minskat från 776 till 690. SSB kopplar nedgången till nya regler för statligt stöd, där samfunden från och med 2026 måste ha minst 100 medlemmar för att kunna kräva bidrag från staten.

Trots ökningen utanför Norska kyrkan väger tillväxten inte upp kyrkans långsiktiga medlemsfall. Under de senaste tio åren har Norska kyrkan tappat omkring 362 000 medlemmar, medan övriga tros- och livsåskådningssamfund sammantaget har ökat med omkring 179 000.

— Tillväxten i andra tros- och livsåskådningssamfund väger tills vidare inte upp för medlemsfallet i Norska kyrkan, säger Evensen.

Läsaromröstning

Vad tror du är den främsta orsaken till att Norska kyrkan tappar medlemmar samtidigt som andra trossamfund växer?

Röstning stängd

Ökad sekularisering och intresse för icke-religiösa livsåskådningar 4%
1 röst
Invandring och demografiska förändringar 52%
13 röster
Minskad tilltro till etablerade institutioner som kyrkan 32%
8 röster
Att alternativa samfund erbjuder en mer relevant gemenskap 12%
3 röster

25 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Utländska medborgare fick 59 procent av Tysklands stöd till barnhushåll

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Bundesagentur für Arbeits huvudkontor fotograferat underifrån, med glas- och metallfasad mot blå himmel samt hela den röda my
Enligt regeringens svar till AfD gick 59,4 procent av 2025 års grundstöd Bürgergeld till utländska medborgare i barnhushåll, motsvarande 12,2 miljarder euro.

Utländska medborgare fick 59,4 procent av Tysklands grundstöd till hushåll med barn under 2025, vilket motsvarar 12,2 miljarder euro av drygt 20,5 miljarder.

Regeringen redovisar siffrorna i ett svar till AfD den 28 oktober. Statistiken gäller Bürgergeld, ett behovsprövat grundstöd för arbetsföra och deras familjer, och omfattar hushåll med barn under 18 år.

Beloppen visar hur mycket stöd mottagarna hade rätt till, inte hur mycket som faktiskt betalades ut.

Tyska medborgare fick 8,34 miljarder euro av totalt 20,54 miljarder. Bilden var ungefär densamma året innan: då gick 12,91 miljarder euro till utländska medborgare och 8,43 miljarder till tyska.

Annons:

Statistiken utgår från varje mottagares eget medborgarskap, inte från hushållet som helhet.

Regeringen förklarar att hushållen inte går att dela upp efter personuppgifter som medborgarskap i alla de kombinationer som efterfrågades. Därför redovisas stödet person för person.

Invandrare som blivit tyska medborgare räknas som tyskar och finns alltså inte med i andelen eller beloppet.

Har en förälder blivit tysk medborgare medan den andra har kvar sitt utländska medborgarskap, hamnar deras delar av stödet i olika kolumner.

Ukraina, Syrien och Afghanistan i topp

Bland de nationaliteter som redovisas separat fick ukrainska medborgare mest, 3,44 miljarder euro. Därefter följde syriska medborgare med 2,20 miljarder och afghanska med 1,06 miljarder.

Tillsammans fick de tre grupperna omkring 55 procent av pengarna till utländska medborgare i barnhushållen – nära en tredjedel av hela stödet till barnhushåll.

Asylsökande som väntar på besked får stöd enligt en särskild lag, och de pengarna ingår inte i beloppen.

Den som har beviljats asyl eller alternativt skydd kan däremot söka grundstödet hos sitt lokala Jobcenter så snart villkoren är uppfyllda.

Uppgifterna bygger på statistik från den tyska arbetsmarknadsmyndigheten Bundesagentur für Arbeit. Sedan juli 2026 heter Bürgergeld Grundsicherungsgeld.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen öppnar för att dra in svenska medborgarskap

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 12 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Riksdagshusets östra fasad sedd över vattnet, med grönskande träd och blå sommarhimmel.
Riksdagen har beslutat att öppna för återkallelse av svenska medborgarskap, men ytterligare lagstiftning krävs innan möjligheten kan användas.

Riksdagen har slutligt sagt ja till att svenska medborgarskap ska kunna dras in. Ändringen gäller bara personer med dubbla medborgarskap, och ingen kan förlora sitt medborgarskap förrän nya lagar är på plats.

Under onsdagen fattade riksdagen det andra och avgörande beslutet om att ändra regeringsformen. Det första togs den 20 maj, före valet. En grundlag kan bara ändras genom två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan.

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2027. Den öppnar för nya lagar om återkallelse, men inga medborgarskap dras in automatiskt vid årsskiftet. Först krävs ytterligare lagstiftning.

— Efter dagens beslut blir det upp till kommande regering att ta fram en proposition till vanlig lag så att denna grundlagsändring också kan tillämpas fullt ut, sa Socialdemokraternas Amalia Rud Stenlöf i debatten.

Annons:

Kravet på dubbelt medborgarskap gäller i samtliga fall. Ingen ska kunna göras statslös.

Fusk eller allvarliga brott

Den första grunden gäller den som fått medborgarskapet på felaktiga grunder, alltså genom oriktiga eller vilseledande uppgifter eller annat otillbörligt handlande. Uppgifterna måste ha haft betydelse för att medborgarskapet beviljades.

Den andra grunden gäller den som dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Enligt regeringen omfattas terrorism, spioneri, brott som hör under Internationella brottmålsdomstolen och allvarlig systemhotande brottslighet i kriminella nätverk.

Propositionen pekar särskilt ut personer med bestämmande inflytande över kriminella grupper. Det kan gälla skjutningar och sprängdåd i en sådan omfattning att samhällets förmåga att upprätthålla ordningen i ett område hotas.

Även omfattande angrepp mot myndigheter och politiskt beslutsfattande kan omfattas, liksom under vissa omständigheter storskalig och systematisk välfärdsbrottslighet.

All gängbrottslighet räcker däremot inte. Kopplingen till Sveriges vitala intressen är avgörande, och på brottsgrunden krävs en fällande dom.

Samma beslut skriver in rätten till abort i grundlagen och öppnar för att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Även de ändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Annons:

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.