Flera norska kommuner väljer att inte ta emot flyktingar i år. Intresseorganisationen KS säger att målet om att bosätta 13 000 flyktingar inte kommer att uppnås.
Hittills har omkring hälften av landets 322 kommuner svarat på förfrågan från norska Integrerings- och mångfaldsdirektoratet (IMDi) om att ta emot flyktingar under 2026.
De kommuner som hittills svarat skulle tillsammans bosätta nästan 7 900 flyktingar, men har bara sagt ja till drygt 6 700. Det innebär ett underskott på över 1 100 bosättningsplatser redan bland de kommuner som har svarat. Hälften av kommunerna har fortfarande inte svarat.
En rad kommuner har sagt blankt nej till att ta emot en enda flykting i år. Bland dessa finns Sarpsborg, Fredrikstad, Lørenskog och Ås.
Pressad ekonomi bakom avslag
I kommunen Asker ville Fremskrittspartiet ha ett fullständigt bosättningsstopp. Kompromissen blev 28 flyktingar, trots att kommunen fick förfrågan om 103.
— Vi måste sätta det på paus, ett stopp. Vi måste ta hand om dem som redan har kommit till vår kommun och fokusera på det innan vi tar emot ännu fler som vi inte har medel att integrera på ett tillräckligt bra sätt, säger Frps gruppledare Tonje Lavik Pedersen i Asker till norska statskanalen NRK.
I Lillesand säger kommunalrådet Einar Holmer Hoven (H) att kommunen inte har råd.
— Vi har inte råd med det i den ekonomiska situation som vår kommun befinner sig i, där vi går på knäna, säger han.
Större städer som Oslo, Stavanger och Trondheim har däremot sagt ja till det antal de fick förfrågan om.
Fackdirektör Nina Gran i KS, den norska motsvarigheten till Sveriges Kommuner och Regioner, är tydlig.
— Vi kommer inte att nå målen för beslut 2026. Så det kan bli en utmaning om behovet fortfarande är 13 000 som ska bosättas, säger hon.
