Norges nedstängningar räddade mer än 2000 liv hävdas i en ny studie. Däremot kostade det staten omkring 133 miljoner norska kronor per räddat liv, vilket är 100 gånger mer än man vanligen betalar för behandling av dödliga sjukdomar.
I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Infection and Public Health, har man jämfört Sveriges och Norges strategier under coronakrisen. Norge var bland de mest strikta länderna i Europa där man bland annat hade hårda kontroller vid gränserna och kontrollerade virusspridningen lokalt i landet. Samtidigt var Sverige det minst strikta landet inom Europa med syfte att uppnå flockimmunitet.
Studien gjordes av norska folkhälsomyndigheten FHI tillsammans med svenska SCB där man jämförde dödstalen i båda länderna mellan 2020 och 2022.
Forskarna har kommit fram till att Norge räddade 2025 liv med den strategin, men att det kostade samhället 133 miljoner norska kronor per räddat liv. Vidare fann man att de flesta som räddades var över 80 år och redan hade en sviktande hälsa, men att de fick ett till två års längre livslängd med den norska strategin.
– Kostnaden för de liv som räddades under pandemin är alltså cirka 100 gånger högre än vad staten annars är villig att betala för behandling av dödliga sjukdomar hos människor i arbetsför ålder, säger Per-Henrik Zahl från FHI till Schibstedtidningen SvD.
Barn drabbades hårdast
Sverige hade i sin tur högre dödsantal än Norge under våren 2020 och mellan december 2020 och januari 2021, men Zahl menar att han trots det hellre skulle ha föredragit den svenska strategin framför den norska. Han pekar på att dödstalen senare ökade i Norge i takt med att man lättade på restriktionerna.
– Jag hade ingen åsikt om vad som var bäst vid den tidpunkten, men när man gör matematiken och tittar på konsekvenserna skulle jag säga att Sverige kom väl ut, säger han.
Vidare framhåller han att konsekvenserna sträckte sig bortom den finansiella aspekten, där särskilt barn och ungdomar påverkades negativt genom att de förhindrades från att delta i förskole- och skolaktiviteter under perioden.
– I Norge var det främst barn och ungdomar som drabbades när de inte fick gå på förskola, skola och fritidsaktiviteter. Det påverkade både den psykiska hälsan och inlärningen, säger Zahl.
