Norska regeringen varslar om en av de största förändringarna av lågstadiet på decennier. Åk 1–4 ska få färre ämnen, mer lek och hårda skärmbegränsningar efter sjunkande resultat i läsning och räkning.
Den norske statsministern Jonas Gahr Støre (Ap) och kunskapsministern Kari Nessa Nordtun presenterade planerna på en genomgripande reform av grundskolans lägre år. Bakgrunden är oroande resultat och en utvärdering av 1997 års reform som sänkte skolstarten till sex år.
— Vi ska tänka stort om de minsta, och vi är alla oroade över de resultat vi har sett – att läsning, skrivning och räkning sjunker, sade statsministern enligt norska statskanalen NRK.
Från 1 augusti 2026 begränsas skärmbruket kraftigt i åk 1–4 genom lagstiftning. Mer lek och praktiska aktiviteter ska prägla de lägre klasserna, och antalet ämnen kan komma att skäras ned.
En statlig kommitté väntas lämna sitt betänkande om framtidens grundskola den 6 augusti 2026.
Sverige på samma spår
Norge är inte ensamt om kursomläggningen. Sverige inför ett nationellt mobilförbud i skolan från höstterminen 2026 för elever i åldrarna 7–16 år. Skolpolitiken har gjort en skarp helomvändning – tryckta läroböcker är åter obligatoriska och den tidigare utbildningsministern Lotta Edholm medgav att digitaliseringen av svenska skolor var "ett experiment" utan vetenskaplig grund.
PISA 2022 visar att Norge tappade 33 poäng i matematik sedan 2018 och landade på 489 – att jämföra med Sveriges 518 poäng.
Vad tycker du om Norges skärmförbud för elever i årskurs 1–4?
Röstning stängd
10 röster totalt

