Licens för jakt på 128 sillvalar beviljas, enligt ett beslut från den isländska regeringen. Valarna får jagas i isländska vatten samt utanför delar av Grönland och Färöarna.
Sillvalen är världens näst största djurart efter den nära besläktade blåvalen. Valen räknas idag som sårbar och är rödlistad.
Under tisdagen beviljade dock Islands regering licens för jakt på 128 sillvalar under säsongen 2024, som vanligen pågår mellan juni till augusti, och det isländska valfångstbolaget Hvalur hf. kommer att utföra jakten.
Den ideella organisationen International Fund for Animal Welfare menar dock att det är ”fullständigt löjligt” att jakt på sillvalar ska fortsätta tillåtas.
– Dagens tillkännagivande innebär en betydande minskning av kvoten och jaktens varaktighet, säger Patrick Ramage, chef för organisationen, enligt AP News. Det är dåliga nyheter för Island och dåliga nyheter för bevarandet av haven.
Bara tre länder bedriver valjakt
Under 2023 beviljade Island jakt på 264 sillvalar, enligt organisationen, men den isländska regeringen valde att stoppa den kommersiella jakten på valarna med hänvisning till djurskyddsskäl.
Den isländska livsmedels- och veterinärmyndigheten uppskattade i en rapport, från maj 2023, att 67 procent av de 58 valar som fångades av båtar dog eller förlorade medvetandet snabbt eller omedelbart. Myndigheten uppgav dock att 14 valar sköts mer än en gång och att två valar sköts fyra gånger innan de dog. Senare återupptogs dock jakten, men med strängare krav på jaktmetoder och ökad övervakning.
På 1980-talet införde Internationella valfångstkommissionen, IWC, ett förbud mot kommersiell valfångst på grund av minskade bestånd. Island lämnade IWC 1992, men när man återvände 2002 lade man in en reservation mot förbudet och tillät därmed att återuppta valjakt under 2006.
Island är, tillsammans med Norge och Japan, de enda länder som fortfarande bedriver kommersiell jakt på valar.
Fakta: Sillval (Balaenoptera physalus)
Arten är väldigt nära besläktad med blåvalen och ser liknande ut, fast den har istället mer spetsiga huvuden samt olika mönster av ljusare skuggor på ryggen. Den har också en utpräglad kam som löper från ryggfenan till stjärten.
Sillvalar finns i alla större världshav i öppet vatten utanför kusten. De lever vanligen i grupper och anses vara snabbare på att simma än andra valar, där de kan nå hastigheter på upp till 50 km/h. En sillval kan äta upp till två ton föda per dag, men lever ofta på fettreserver under vintern.