I dag klockan 15.46 inträffar årets vårdagjämning. I det ögonblicket korsar solen himlens ekvator på väg norrut – och den astronomiska våren tar sin början på norra halvklotet.
Vintern är astronomiskt sett över. Från och med i dag tar ljuset kommandot – och dagarna växer nu snabbare än under någon annan tid på året.
Bakom händelsen ligger Jordens lutning: vår planets axel är vinklad 23,5 grader i förhållande till omloppsbanan. Under årets gång växlar vilket av halvkloten som lutar mot solen. Vid dagjämningarna är axeln varken lutad mot eller bort från solens strålning – och solen befinner sig exakt ovanför ekvatorn.
Trots vad många tror ger dagjämningen inte exakt lika lång dag som natt. På 60 graders latitud – ungefär vid Stockholm – varar dagen i dag i drygt 12 timmar och 16 minuter. Orsaken är att atmosfären böjer ljuset och gör att solen verkar stiga upp lite innan den faktiskt gör det. Dagarna i Stockholm ökar nu med fem till sex minuter per dygn – den snabbaste ökningstakten under hela året.
Vårens första dag i bondens kalender
Dagjämningen är inte bara ett astronomiskt datum – enligt Institutet för språk och folkminnen (ISOF) har den i svensk tradition länge markerat vårens första dag och ett avgörande skifte i bondens år. I allmogesamhället var det när tjälen gick ur marken och vårbruket tog vid: plöjning, harvning och sådd. Man läste också tydor – tolkade djurens beteende och naturens tecken för att förutspå årets skörd.
För nordbor har dock naturen alltid hållit sin egen kalender, snarare än att följa astronomiska positioner. När vitsipporna eller tussilagon blommar, när tranan återvänder eller göken galar – då var våren kommen.
Den meteorologiska våren kom redan den 1 mars. Men klockan 15.46 i dag sätter himlen sin signatur. Och ljuset – det slutar inte växa förrän vid midsommar.
När börjar våren på riktigt för dig?
Röstning stängd
25 röster totalt
