MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 februari 2025

onsdag 19 februari 2025

Slängda masker har ökat med 9000 procent

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 19 december 2021
– av Sofie Persson

Antalet kastade ansiktsmasker i naturen i västerländska länder har ökat med 9000 procent på 14 månader – en nedskräpning som kan få konsekvenser under mycket lång tid framöver.

Sedan coronapolitiken inleddes har användandet av engångsansiktsmasker ökat radikalt efter att de flesta länder antingen rekommenderat eller rent av krävt av sina medborgare att de ska använda dem dagligen. Detta har lett till att kastade ansiktsmasker i naturen ökat med 9000 procent, enligt en studie från University of Portsmouth.

Studien pågick mellan mars och oktober 2020 i en rad västerländska länder inklusive Sverige. I studien påträffade man två miljoner kastade ansiktsmasker i de olika länderna och forskare tror att denna nedskräpning kan komma att förorena naturen med plast i hundratals år.

– De flesta masker är tillverkade av slitstarkt plastmaterial, och om de kasseras kan de finnas kvar i miljön i hundratals år. Det betyder att de kan ha en rad effekter på miljön och människor, menar professor Steve Fletcher, skriver BBC.

Nedskräpningen kan också orsaka direkta infrastrukturproblem som att blockera avlopp. Djuren tar också skada av eftersom de kan fastna och strypas till döds.

Utan bättre metoder för disposition av maskerna kan det bli en miljökatastrof, konstaterar Fletcher.

Universitetet efterlyser från politiker att hitta nya riktlinjer för avfallshantering.

Nedstängningar kan ha haft negativ inverkan på barns syn

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 1 oktober 2024
– av Sofie Persson

I en metastudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Ophthalmology, analyserades forskning som omfattade över fem miljoner barn och tonåringar från 50 länder på sex kontinenter. Ökningen av närsynthet hos barn var ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna.

Enligt studien har förekomsten av närsynthet hos barn ökat med 36 procent mellan 1990 och 2023 och idag är ett av tre barn i världen närsynt. De högsta siffrorna finns i Asien, där 85 procent av barnen i Japan och 73 procent i Sydkorea är drabbade. I Kina och Ryssland ligger siffrorna på över 40 procent. Lägst förekomst finns i Paraguay och Uganda, med omkring en procent, medan Storbritannien, Irland och USA ligger på runt 15 procent.

Det finns flera faktorer som kan påverka menar forskarna. Bland annat var närsynthet mer vanligt förekommande i hela Östasien, men genetik spelar också roll. I exempelvis Singapore och Hongkong påbörjar barn sin utbildning redan vid två års ålder, vilket innebär att de fokuserar ögonen mer i böcker och på skärmar under sina första år så att det anstränger ögonmusklerna och kan leda till närsynthet, visar forskningen. Jämförbart i Afrika, där man börjar vid sex till åtta års ålder, är närsynthet sju gånger ovanligare än i Asien.

Ökningen var även ”särskilt anmärkningsvärd” efter coronakrisen, menar forskarna. Detta eftersom ett stor antal länder tvingade sina medborgare att stanna inomhus under längre perioder vilket ledde till att barn använde skärmar mycket mer än vanligt.

Framväxande bevis tyder på ett potentiellt samband mellan pandemin och accelererad synförsämring bland unga vuxna”, skriver forskare från bland annat Sun Yat-Sen University i Kina.

Forskarna varnar att närsynthet hos barn är ett växande globalt hälsoproblem som kan komma att påverka miljontals fler barn fram till 2050.

Tonåringars hjärnor åldrades snabbare under nedstängningarna

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 15 september 2024
– av Sofie Persson
Att flickor drabbades hårdare än pojkar kan bero på att social interaktion är viktigare för dem.

Nedstängningar, avbrutna fritidsaktiviteter och skolstängningar åldrade tonåringars hjärnor i förtid, enligt forskning från University of Washington. Flickor drabbades i allmänhet betydligt hårdare än pojkar.

Studien, som publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, inleddes under 2018 och byggde på att man med hjälp av magnetkameror tittade på hur hjärnstrukturen hos 160 tonåringar förändrats över tid. Deltagarna var mellan nio och 19 år gamla när studien påbörjades. Under 2020 blev man tvungen att pausa studien på grund av samhälleliga nedstängningar och restriktioner, varpå forskarna beslöt skifta studiens fokus till att undersöka hur nedstängningarna påverkat tonåringarnas hjärnor. Under 2021 kunde studien återupptas.

Genom att mäta tjockleken på hjärnbarken, vilket är det yttre lagret av vävnad i hjärnan som styr hjärnans högre funktioner som resonerande och beslutsfattande, upptäckte forskarna att hjärnorna hos tonårspojkar åldrats 1,4 år i förtid efter nedstängningarna. Flickornas hjärnskanningar påvisade ett accelererat åldrande om 4,2 år.

Hjärnbarken tunnas ut när man åldras, men kronisk stress kan också orsaka liknande förändringar i hjärnan. Under 2018 och 2021, det vill säga mellan den första skanningen och uppföljningen, var förtunningen dock mycket större än vad forskarna förväntat. Förtunningen visades vara utbredd i hela den kvinnliga hjärnan och förekom i 30 regioner över båda hjärnhalvorna och alla lober, visade skanningarna. I den manliga hjärnan var förtunningen begränsad till endast två regioner, båda i occipitalloben, som påverkar avstånds- och djupseende, ansiktsigenkänning och minne.

Alla tonåringar uppvisade i allmänhet detta accelererade åldrande, säger forskaren Patricia Kuhl till NBC News.

Social interaktion viktigare för flickor

Att flickors hjärnor i allmänhet drabbades hårdare kan bero på att social interaktion är viktigare för flickor än för pojkar, menar Kuhl. Pojkar tenderar att samlas kring sport och fysisk aktivitet, medan tonårsflickor tenderar att förlita sig på personliga relationer för känslomässigt stöd och ökad självidentitet. Kuhl menar att coronakrisen var särskilt skadlig för unga personer, eftersom de redan var i en tidpunkt i livet då de upplever intensiva förändringar i sin känslomässiga och beteendemässiga utveckling, vilket gjorde isoleringen än mer skadlig för deras hälsa.

Pandemin var naturligtvis dramatisk och oväntad, men den var också dramatisk och katastrofal på ett sätt som inte bara påverkade den fysiska utan också den psykiska hälsan, säger hon.

Tidigare forskning har också visat på hur framförallt barns psykiska hälsa påverkats negativt av nedstängningar och restriktioner under coronakrisen. Bland annat visar en studie på att norska ungdomars psykiska hälsa försämrades under coronarestriktionerna i Norge. En annan studie har också visat att barn som genomlidit nedstängningar under coronakrisen upplever fler sociala, emotionella och beteendemässiga svårigheter.

Norsk studie: Covid-restriktioner kopplas till psykisk ohälsa

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 9 augusti 2024
– av Jan Sundstedt
Många unga lider fortsatt av psykisk ohälsa efter nedstängningspolitiken.

En ny studie från Norge visar att strikta covid-19-restriktioner, och inte minst stränga statssanktionerade karantäner, tycks vara starkt kopplade till psykisk ohälsa bland norska ungdomar. Särskilt utsatta är enligt studien 16-åringar och barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå.

Den 12 mars 2020 stängde Norges regering landets skolor och utfärdade karantänsregler samt reseförbud med motiveringen att minska spridningen av SARS-CoV-2. Forskarna noterade att ungdomar, som av hävd befinner sig i en kritisk utvecklingsfas, riskerar psykisk ohälsa vid sådana strikta åtgärder.

Studien, ledd av forskare från norska Folkehelseinstituttet, omfattade 7 787 tonåringar från den norska Mor-, Far- och Barn-undersökningen (MoBa). Totalt 57 procent av ungdomarna var flickor och 22 procent uppgav att de hade ”upplevt karantän”.

Data samlades in från april 2020 till februari 2021 och omfattade information om olika nivåer av nedstängningar samt mentala besvär mätt utifrån screeninginstrumentet Hopkins Symptom Checklist.

”Ungdomstiden är en kritisk utvecklingsfas då psykiska störningar, såsom ångest och depression, ofta uppstår. Stränga folkhälsoåtgärder och karantäner under covid-19-pandemin kan hota ungdomars psykiska hälsa”, skriver författarna till studien

Foto: iStockPhoto/yacobchuk

Särskilt drabbade grupper

Yngre ungdomar, de med föräldrar med lägre utbildning och de med lägre genetisk benägenhet för depression visade särskilt förhöjda psykiska besvär i samband med mer frekventa karantäner. Forskarna betonar behovet av riktade stödstrategier för att bättre skydda ungdomars välbefinnande under framtida kriser.

”Dessa resultat understryker behovet av riktade stödstrategier för att bättre skydda ungdomars välbefinnande under framtida kriser. Med tanke på de varierande riskerna och effekterna för olika människor kan till exempel karantänåtgärder justeras så att de inte är obligatoriska för utsatta grupper”, betonar forskargruppen bakom studien.

Man föreslår att karantänsåtgärder justeras för att inte vara obligatoriska för sårbara grupper och understryker behovet av fortsatt stöd för ungdomar som upplevt ökad psykisk ohälsa under den förda nedstängningspolitiken.

”Ungdomar som upplevde ökad psykisk ohälsa under covid-19-pandemin kan löpa risk för fortsatta psykiska problem och vara i behov av kontinuerligt stöd”, avslutar forskarna.

Advokaten: ”Vi uppmuntrade sjukhusen att döda patienter”

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 5 juni 2024
– av Markus Andersson
Tom Renz menar att de ansvarigas intressen "handlade mer om pengar än att skydda patienter".

Under en utfrågning i delstaten Ohios senat, argumenterade advokaten Tom Renz för att den förda amerikanska covid-politiken i praktiken gav ekonomiska incitament till amerikanska sjukhus att låta sina patienter dö av covid-19, snarare än att göra dem friska.

Utfrågningen i slutet av maj rörde ett lagförslag (HB73) som ska göra det möjligt för vårdgivare och apotek att ge läkemedel till sina patienter för sjukdomar som läkemedlet ursprungligen inte var avsett att bota – exempelvis ivermectin, som i grunden är ett antiparasitiskt läkemedel, men som under coronakrisen också användes för att behandla covid-sjuka patienter.

Renz är mycket kritisk mot hur läkemedelsindustrin och federala hälsovårdsmyndigheter agerat under krisen och gick så långt som att hävda att man gav ”incitament” till sjukhusen att låta patienter dö – snarare än att faktiskt bota dem.

– Om du går till sjukhuset och du får ett positivt covid-test får sjukhuset mer pengar. Om du blir satt på remdesivir får sjukhuset mer pengar. Istället för att säga att du får mer pengar när den här patienten blir frisk, sa vi att du får mer pengar när de dör, förklarade han.

”Handlade om pengar”

Enligt Renz fick sjukhusen mer pengar från regeringen för varje patient som testats positivt för covid. De fick även ytterligare pengar för att behandla covid-smittade patienter och ännu mer när viruset listades som dödsorsak – något som enligt advokaten i praktiken innebar en form av uppmuntran att låta patienter dö av viruset.

– Vi uppmuntrade faktiskt till att mörda patienter på sjukhus
, förtydligade han.

Samtidigt förklarade Renz att det pågick en häxjakt på läkare som förespråkade eller prövade alternativa behandlingsmetoder mot covid, och att man i många fall försökte ta ifrån dessa deras licenser och tillstånd att behandla patienter.

– Vi har ägnat oss åt att skydda läkare från oseriösa attacker på deras licenser runt om i länderna av medicinska styrelser vars styrelseledamöter var praktiserande läkare och sjuksköterskor som tjänade massor av pengar på de befintliga covidprotokollen … Vad de gjorde visade att deras intressen handlade mer om pengar än att skydda patienter, enligt min mening.