Statistik från amerikanska myndigheter visar en markant ökning av cancerfall bland personer under 50 år mellan 2021 och 2023. Epidemiologen Nicolas Hulscher hävdar att ökningen sammanfaller med införandet av mRNA-vacciner mot covid-19 – och att liknande tecken nu syns i flera internationella studier.
I en genomgång av amerikanska SEER-data från National Cancer Institute anför Hulscher att flera cancerformer har ökat bland yngre amerikaner sedan covidvaccinerna började användas i stor skala.
SEER är en av USA:s viktigaste databaser för cancerstatistik. Enligt Hulschers sammanställning ökade antalet cancerfall bland personer under 50 år från 109,45 till 116,42 fall per 100 000 invånare mellan 2021 och 2023 – en ökning på 6,4 procent.
COVID-19 “vaccines” increase your risk of SEVEN MAJOR CANCERS — based on two landmark studies involving 8.7 MILLION people.
— Nicolas Hulscher, MPH (@NicHulscher) April 26, 2026
The mRNA injections are one of the largest carcinogenic exposures in HISTORY, driven by 17 cancer-promoting mechanisms.
Jail time needs to be served. https://t.co/KmvVVEbfJ2 pic.twitter.com/wLnXKQzbv4
Kraftig ökning av flera cancerformer
Bland de cancerformer som ökade mest i statistiken finns godartade hjärntumörer, tjock- och ändtarmscancer, tunntarmscancer, äggstockscancer, magcancer och bröstcancer hos kvinnor. Hulscher beskriver mönstret som anmärkningsvärt eftersom flera olika organ uppvisar ökningar under samma period.
För tjock- och ändtarmscancer anges ökningen till omkring 19 procent mellan 2021 och 2023. Godartade hjärntumörer ökade enligt sammanställningen med nästan 20 procent. Även äggstockscancer och tunntarmscancer visar ökningar på över tio procent.
Hulscher ser en koppling till den period då mRNA-vaccinen från Pfizer och Moderna användes i stor omfattning, särskilt i västvärlden. Han anser att de officiella siffrorna nu bör analyseras tillsammans med andra studier som pekar i samma riktning.
Studier från Italien och Sydkorea
En italiensk befolkningsstudie från Pescara-provinsen, publicerad i EXCLI Journal och tillgänglig via PubMed Central, visade att risken för sjukhusinläggning för cancer var 23 procent högre bland vaccinerade jämfört med ovaccinerade. Studien omfattade 296 015 personer och följde deltagarna under 30 månader.
I studien noterades särskilt högre beräknad risk för bland annat tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer och blåscancer. Författarna beskriver resultaten som ett underlag för fortsatt uppföljning, inte som ett slutligt bevis för orsakssamband.
En sydkoreansk befolkningsstudie med över 8,4 miljoner deltagare visade också på en förhöjd risk för flera cancerformer under det första året efter covidvaccinationen. Bland de cancerformer som rapporterades fanns sköldkörtelcancer, magsäckscancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer, bröstcancer och prostatacancer.
Studien anses särskilt relevant eftersom den vilar på nationella sjukförsäkringsdata och har ett mycket omfattande underlag. Samtidigt konstaterar forskarna att ytterligare studier krävs för att klarlägga möjliga orsakssamband.
Biologiska orsaker undersöks
Hulscher hänvisar även till ett växande antal studier om biologiska mekanismer samt översiktsartiklar som analyserar hur mRNA-vaccinen teoretiskt kan påverka cancerförlopp. De föreslagna mekanismerna rör bland annat påverkan på tumörhämmande gener som p53 och BRCA1/BRCA2, inflammation från lipidnanopartiklar, störningar i immunförsvarets interferonsystem och förändringar i immunsystemets kontroll av tumörceller.
Sådana mekanismer är omdiskuterade och innebär inte i sig att ett orsakssamband är bevisat. Enligt Hulscher stärker de dock argumenten för att inte avfärda tecknen på ökad cancerförekomst.
Frågan rör inte bara en enskild studie eller enstaka fallrapporter. Flera källor – från amerikansk myndighetsstatistik till europeiska och asiatiska befolkningsstudier – pekar på en utveckling som kräver full insyn och granskning.
Nästa avgörande steg är därför oberoende långtidsstudier med full tillgång till vaccinationsdata, cancerregister och hänsyn till möjliga felkällor.

