Annons:
Annons:

Skydda dig mot bromsar i sommar

Uppdaterad 29 juli 2025, Publicerad 29 juli 2025 – av Redaktionen
Broms: Liten till växten men stor i sommarplågan.

Bett från en broms kan både göra ont och orsaka allergiska reaktioner. Detta kan man göra för att undvika att bli biten.

I Sverige har delar av sommaren bjudit på varmt och fuktigt väder, vilket innebär en fröjd för sommarplågan, bromsen, att vistas i. Sommaren är ännu inte över och inte heller risken för att bli biten av en broms.

Broms, eller blinning som de också kallas, biter inte genom att sticka som mygg, utan skär upp huden med sina mundelar, vilket gör betten mer smärtsamma. Det är endast honor som suger blod, vilket de behöver för att utveckla sina ägg. Hannarna däremot är harmlösa och livnär sig på nektar och pollen, vilket gör dem till pollinatörer.

Sommarplågan håller ofta till nära vatten, på betesmarker eller vid stall och främst under dagtid när solen skiner.

Annons:

Lindra bett

Bett kan orsaka symptom som svullnad, klåda och även allergiska reaktioner. Ofta är det ingen större fara, utan mer ett irriterande inslag efter en dag på stranden. Vill man dock vara på den säkra sidan kan man rengöra bettet. Besväras man mycket kan man lindra genom att badda med en alsolprodukt eller smörja med lokalbedövande salva. Vid kraftiga reaktioner kan det även vara bra att ta antihistamin.

Se inte ut som en blomma

För att undvika att bli biten av en broms kan det vara fördelaktigt att varken lukta som eller se ut som en blomma, skriver Land.se. Det vill säga att undvika både färgglada kläder och parfym. Ser man en bromssvärm gör man bäst i att vara still och tyst, så kanske den drar förbi. Bromsar dras även till svett, något som är svårare att undvika i värmen. Myggmedel kan till viss del hjälpa mot att bli biten.

Även mat attraherar bromsar, därför kan man exempelvis täcka över maten innan man ska äta om middagen ska förtäras utomhus.

Få inte panik

Om man råkar hamna i en svärm av bromsar gör man bäst i att inte drabbas av panik. Håll munnen stängd, annars finns risk att bli biten i munnen, och det kan också vara bra att stänga ögonen – men ett tips är att ta in omgivningen först för att inte stappla in i ett träd.

Sedan bör man röra sig sakta bort från svärmen, med armarna så stilla som möjligt.

Tänk på kläderna

Undvik lössittande kläder eftersom bromsen kan råka fångas mellan tyget och kroppen, vilket förstås ökar risken att bli biten. Att gå barfota bör också undvikas. Helst ska man ha heltäckande kläder om man vill vara mer säker, vilket också innebär att ha något på fötterna – barfota i gräset är därför ingen bra idé.

Det är bättre att klä sig ljust och matt, än mörkt och blankt. Särskilt svart och blått är färger som bromsar dras till.

Fakta: Broms

Bromsar är stora, blodsugande flugor som tillhör familjen Tabanidae och förekommer i hela Sverige, särskilt under varma sommarmånader. I landet finns omkring 45 arter fördelade på flera släkten.

Den igenkänns på kraftig kroppsbyggnad, stora ögon och mönstrade eller fläckiga vingar. Kroppslängden varierar mellan 6 och 25 millimeter beroende på art.

Bland de vanligaste arterna i Sverige återfinns blindbromsen (Chrysops relictus), som är tyst och snabb, regnbromsen (Haematopota pluvialis), som trivs i norra delarna av landet, samt fäbromsen (Tabanus bovinus), en av de största och mest aggressiva.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:
Ur arkivet

Borrås skåra berättar om gamla sägner

Publicerad 9 juli 2023 · Återpublicerad Idag 13:12 – av Redaktionen
Lokalborna har i generationer spunnit myter kring Borrås skåra.

Besök det trolska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.

Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.

Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.

I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod – exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.

Annons:

Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.

Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.

Så hittar du dit

För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Katten Dexter plockar skräp i grannskapet

Publicerad 25 november 2022 · Återpublicerad Igår 08:25 – av Redaktionen
Några av Dexters fynd.

Dexter gillar att göra sin husse och matte glada genom att plocka skräp. Sedan fem år tillbaka har katten sakta men säkert rensat närområdet på allt från glasspapper till korvförpackningar.

– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, säger Fredrik.

9-åriga katten Dexter i Österskär har sedan fem år tillbaka plockat väsentliga mängder skräp i området för att sedan ta hem det till husse och matte som lägger hans hittegods i soporna. Tidigare tog Dexter liksom så många andra katter hem döda möss och fåglar, vilket inte uppskattades av matte och husse. När han en dag istället kom hem med ett glasspapper reagerade husse Fredrik Weisten med glädje, något som tycks ha inspirerat Dexter att fortsätta plocka skräp.

– Jag suckade för att jag trodde att det var en fågel först. Ytterligare ett dött djur att ta hand om. Men när han kom fram till mig visade det sig vara ett glasspapper. Eftersom jag blev så glad så tänkte väl Dexter att "skräppapper verkar han gå i gång på". Efter det började det dyka upp en massa skräp på tomten som vi inte kände till, berättar Fredrik i reportaget i Nyheter24.

Annons:

Det började med att Dexter kom hem med skräp från den lokala badplatsen. Det kunde handla om glasspapper, plastpåsar eller korvförpackningar. Sedan dess har han efterhand rensat flera områden på skräp. Skräpet lägger Fredrik och hustrun Susanne i en svart sopsäck som rymmer 125 liter. Den säcken blir full på nästan ett år.

– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, konstaterar Fredrik.

Husse och matte har efter kattens speciella hobby satt upp kameror för att filma skräpplockandet. I en video som publicerats på Nyheter24 kan man se Dexter stolt komma jamande upp på farstun med en bit skräp i munnen, som han sedan lägger ifrån sig och jamar efter husse och matte.

Dexter har två kattkompisar som han bor med, men dessa har i nuläget inte visat samma intresse för skräpplockning.

 

Nedskräpning i Sverige

Under 2020 slängdes det omkring 35 miljoner skräpföremål på landets trottoarer, gång- och cykelbanor i veckan. Det motsvarade ungefär 60 ton skräp. Ungefär en tiondel av det skräpet, det vill säga 3,3 miljoner föremål, var plast. Det är olagligt med nedskräpning i Sverige och kan ge böter, i allvarliga fall även fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädda för spindlar och ormar – men barnen dras ändå till naturen

Publicerad Igår 07:42 – av Emil Fjellstedt
Barn sitter på huk vid en vattenpöl på en skogsväg och undersöker vattnet med händerna.
Rädsla för enskilda djur kan finnas samtidigt som nyfikenhet på naturen, visar studien. Illustrationsbild; barnen på bilden deltog inte i undersökningen.

Barn som är rädda för spindlar, ormar eller skalbaggar kan ändå dras till naturen. I en ny studie från Duke University hängde barnens rädsla inte ihop med deras intresse för den.

I en studie som publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology lät forskare vid Duke University och North Carolina State University 295 barn mellan 3 och 13 år berätta hur rädda de är för tio djur: ödlor, ormar, björnar, vargar, spindlar, fladdermöss, fåglar, katter, myror och skalbaggar.

Barnen fick också välja mellan bilder på trädgårdar, djur nära hemmet och resmål. Av barnen var 124 på North Carolina Zoo i USA och 171 på skolbesök vid Lola ya Bonobo, en fristad för bonobor nära Kinshasa. De kongolesiska barnen bodde i storstaden, inte i regnskogen.

Varken i USA eller Kongo fanns någon statistiskt säkerställd koppling mellan djurrädsla och de tre måtten på naturintresse: trädgårdar, vilda djur nära hemmet och naturresor. Barn som var rädda för skalbaggar valde lika ofta bilden med fjärilar och skalbaggar som andra barn.

Annons:

Forskaren Vanessa Woods vid Dukes avdelning för evolutionär antropologi säger att just det var bland det mest oväntade.

— Vi fann i stället att den här rädslan kan samexistera med en dragning till den naturliga världen i stort, säger Woods.

En flicka i Kinshasa uppgav rädsla för sju av de tio djuren men sa ändå till forskarna:

— Jag gillar att besöka skogen. Där finns träd som skyddar mig, sa flickan.

Studien visar också stora skillnader mellan enskilda barn. Vissa drogs genomgående till artrika miljöer, andra föredrog ordnade. Forskarna tolkar det som att naturintresse kan likna ett temperament, men det är deras hypotes och inte en fastställd medfödd egenskap. Studien gäller bildval och uppgivna preferenser, inte hur barn beter sig ute i skogen.

Nästa steg är att studera barns reaktioner i Duke Gardens, där en vild och en noga planerad trädgård kan jämföras. Woods avslutar med ett budskap till föräldrar:

— Ge inte upp hoppet om barnets naturintresse för att det är livrädd för en enda skogsvarelse. Det finns fortfarande plats för förundran, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svamp spelar synth med hjälp av robotarmar

Publicerad 9 november 2026 – av Markus Andersson
En svamp med elektroder på hatten intill robotarmar med klubbor och vita spelplattor på marken i en skog.
Bionics and the Wires omvandlar förändringar i svampens elektriska ledningsförmåga till kommandon som styr robotarmarna.

I en skog i Derbyshire sitter en svamp med elektroder och spelar synth. Två robotarmar slår på plattor medan svampens elektriska signaler styr varje slag.

Svampen står kopplad till elektroder, och bredvid den arbetar två robotarmar byggda av trä. Armarna håller gula klubbor och slår på vita plattor på en MIDI-kontroller, ett styrdon som skickar noter vidare till en synthesizer.

Filmen är inspelad i Snake Woodlands i Derbyshire. Produktionen finansieras av National Lottery genom Arts Council England, och klippet har setts över en miljon gånger på Youtube.

Från ledningsförmåga till ljud

Bakom projektet står brittiska Bionics and the Wires, konstnärsduon Jon Ross och Andy Kidd. Ross bygger de skräddarsydda robotarmarna. Kidd, med bakgrund i liveframträdanden och elektronisk musik, formar ljudet med synthesizers, keyboards och digitala ljudlandskap.

Annons:

Tekniken är enklare än den låter. Utrustningen mäter små förändringar i hur väl svampens yta leder ström och gör om dem till kommandon som får armarna att röra sig. Ross förklarar principen i en intervju med tidningen Outside.

— Vi registrerar minimala fluktuationer i elektrisk ledningsförmåga över en svamps eller växts yta och omvandlar det till rörelse, säger Jon Ross.

Signalerna påverkas av ljus, temperatur och luftfuktighet. Därför varierar aktiviteten mellan arter och mellan olika dagar.

— Vi sonifierar en växts eller svamps stämning i stället för att avkoda ett nervsystem, säger Ross.

Slagen på plattorna styr en synth i musikprogrammet Ableton Live. Enligt filmens beskrivning ligger en LFO, en långsam oscillator som varierar ljudet, på en ackordeffekt. Tonhöjden skiftar därför något vid varje slag, och inga två slag låter likadana.

Naturen som medmusiker

Duon kallar sig bio-artister och vill rubba synen att skapande bara är något människor ägnar sig åt. Armarna och händerna är enligt Ross symboler för makt. Genom att ge dem åt växter och svampar utmanar duon tanken att människan står över naturen.

Samma metod används på mossa, ek, kaktus och vinranka. Duons webbplats visar bland annat en film från Priorat i Katalonien, som ska visas på 0-1 Gallery i Haag i en utställning våren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.