Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
En omfattande europeisk studie visar att rester av bekämpningsmedel finns i omkring 70 procent av undersökta jordar – även utanför jordbruket. Föroreningarna kan kopplas till förändringar i den biologiska mångfalden och påverkar viktiga processer som näringsomsättning och kolinlagring.
Studien, som leddes av universitetet i Zürich, bygger på analyser av 373 jordprover från åkrar, skogar och ängar i 26 europeiska länder, däribland Sverige. Forskarna har med DNA-metoder kartlagt den biologiska mångfalden och mätt förekomsten av 63 olika bekämpningsmedel.
Resultaten, som publicerats i Nature, visar att omkring 70 procent av jordproverna var kontaminerade med bekämpningsmedel och att det finns ett samband med förändringar i den biologiska mångfalden.
Detta gäller särskilt nyttiga markorganismer som är viktiga för näringsomsättning, kolinlagring och därmed också produktionen av livsmedel.
— Att fåglar, bin och andra insekter kan påverkas negativt av bekämpningsmedel har varit känt länge. Nu visar vi att bekämpningsmedel också verkar påverka livet i marken och viktiga ekosystemfunktioner, säger Mohammad Bahram, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som deltagit i studien, i ett pressmeddelande.
Glyfosat vanligast
Svampmedel var de vanligaste substanserna i jordproverna, följt av ogräsmedel och insektsmedel. Glyfosat var det enskilt vanligaste ämnet.
Rester hittades även i skogar och ängar där bekämpningsmedel normalt inte används. Detta beror troligen på spridning från närliggande jordbruksmark.
Forskarna gjorde inga experiment för att visa hur bekämpningsmedlen påverkar organismer. Men analyserna visar att bekämpningsmedel kan förklara mycket av den variation i biologisk mångfald som de såg.
Endast markegenskaper som pH-värde, kolhalt, textur och fuktighet hade större betydelse.
Nyttiga organismer påverkas
Bekämpningsmedlen är gjorda för att döda insekter, svampar och ogräs som skadar grödorna. Men studien visar att även många nyttiga markorganismer drabbas.
Det gäller svampar, bakterier och nematoder. Särskilt hårt drabbas mykorrhizasvampar som hjälper växter att ta upp näring.
Alla organismer minskar inte. Vissa bakterier verkar gynnas när andra organismer försvinner. Det visar att balansen i markens ekosystem rubbas.
Risk för sämre skördar
Studien visar att bekämpningsmedel påverkar gener som är viktiga för hur mikroorganismer omsätter näring i jorden, något som kan göra jorden mindre bördig.
I framtiden kan mer gödsel behövas för att få samma skördar.
Många bekämpningsmedel bryts ner långsamt. Därför kan effekterna finnas kvar länge. Forskarna menar att dagens sätt att bedöma risker behöver bli bättre. Man bör inte bara titta på enskilda arter utan på hela markens ekosystem och hur det fungerar på lång sikt.
— Vi hoppas att våra resultat ska användas i regleringen av bekämpningsmedel för att skydda markens biologiska mångfald, säger Bahram.
