Kycklingar vill leka och vara med mamma

publicerad 6 april 2023
- av Sofie Persson
Forskarna efterlyser artificiella substitut till alla industrikycklingar som inte får träffa en höna under sina korta liv.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


6370 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny studie vid Linköpings universitet har man tittat närmare på hur lek kan förbättra mående för kycklingar inom uppfödningen.

Forskarna menar att lek, speciellt med föremål, bör vara en del av djurens korta liv för att de ska kunna må så bra som möjligt. Man menar också att kycklingarna bör ha tillgång till någon form av artificiell hönsmoder.

I Sverige slaktas omkring hundra miljoner kycklingar varje år och i takt med billigare kostnader tillsammans med ett ökat behov utökas också uppfödningen. Idag kan en miljon kycklingar födas upp i samma stall och tiotusentals trängs på golven där det ryms ungefär 25 kycklingar per kvadratmeter, de slaktas ofta när de är omkring 35 dagar gamla.

Per Jensen, professor i etologi, vid Linköpings universitet har nyligen slutfört en studie gällande hur lek kan få kycklingar inom industrin att få utlopp för sina naturliga beteenden, skriver Forskning.nu.

Forskarna satte kycklingarna på en stor, ljus yta där man också lagt ut diverse “leksaker” som liknade maskar, som exempelvis snörstumpar, halm och remmar. Där kunde man se fjorton olika lekbeteenden hos kycklingarna och vanligast var att de lekte med ett föremål, men de hade också en social lek med varandra och rörelselekar.

De sprang omkring med föremålen och de andra kycklingarna satte efter och försökte ta det ifrån dem. Det påminde om hur hundar leker med bollar, säger Jensen till Forskning.nu.

Det är svårt för kycklingar att få utlopp för sina naturliga beteenden i den hårda miljön inom industrin, trots att det står i djurskyddslagen att alla djur ska ha sådan möjlighet.

En kyckling kan också få problem eftersom man avlar för att de ska växa så fort som möjligt och då hänger inte alltid skelettet med. Det gör att benen inte alltid orkar hålla dem uppe vilket vid sidan av sjukdomar även kan försvåra det naturliga lekbeteendet. Det är inte ovanligt att det ligger döda kycklingar i stallen.

Det är även viktigt för kycklingens naturliga beteende att få träffa sin mor, menar Jensen. Däremot får aldrig industrikycklingar träffa en höna eftersom äggen kläcks i maskin. Trots detta grundläggande behovet finns det knappt någon forskning på hur man skulle kunna ge kycklingarna ett moderssubstitut, men forskare vid bland annat SLU arbetar nu för att ta fram olika alternativ.

Att få vara utomhus är också någonting de flesta kycklingar aldrig får uppleva. Ekologiska kycklingar får vara ute under sommartid, men de som föds under vintern får inte det.

Äggindustrin ser ut på liknande sätt, och även om höns är frigående så trängs de också ofta inomhus med tiotusentals andra hönor. Enbart i år hade Sveriges största äggproducent CA Cedergren två utbrott av salmonella, vilket resulterade i tusentals friska hönor som fick massavlivas och att man fick återkalla ägg från affärerna. Utbrotten berodde mest troligt på det stora antalet hönor som trängdes tillsammans, vilket lättare gör att sjukdom sprids. Även äggproducenter har uttryckt sig allt mer kritiska till större gårdar, exempelvis anser Botulf Bernhard vid Solmarka gård att man borde ha färre höns, men fler hönsgårdar. Allt eftersom konsumenter blir mer medvetna börjar även fler äggproducenter ha frigående höns utomhus, vilket också står på äggkartongen om så är fallet.

Jensen tillägger till Forskning.nu att det går att ge kycklingarna och hönorna ett bättre liv, om konsumenten är villig att betala några extra kronor för det.

Det går att förbättra miljön om vi producerar kunskap som konsumenter tar till sig – och blir beredda att betala några kronor extra för kycklingkött eller ägg.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!