Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Rickard Nordström, formgivare och möbelsnickare, menar att Sveriges skogsbruk har förlorat fokus på kvalitet. I en debattartikel i Bonnierägda DN kritiserar han den svenska skogsindustrins jakt på volym framför värde – och uppmanar till en ny skogsstrategi.
Medan Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror lever vi med en paradox: för att få tag på riktigt bra trä tvingas svenska hantverkare och möbeltillverkare importera virke från Östeuropa. Det menar formgivaren och möbelsnickaren Rickard Nordström, som i en debattartikel i slår larm om svensk skogsindustris fokus på kvantitet framför kvalitet.
"Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och en av de främsta exportörerna av massa och papper. Vi har mer produktiv skog per invånare än något annat land – ändå råder brist på trä: det trä som ska synas, kännas, levas med", skriver Nordström.
Monokultur har ersatt mångfald
Efter att ha rest genom hela landet från Skåne till Norrbotten beskriver Nordström hur Sveriges skogar har förvandlats till monokulturer av planterad gran och tall, även på marker där lövträd naturligt växte tidigare.
"Överallt möts man av samma bild: ett land draperat i monokulturens grågrönhet – planterad gran, planterad tall, och självsådd björk, i ständig växelverkan", säger han.
Enligt Nordström har detta lett till att träd som inte passar den sydsvenska jordmånen eller klimatet planterats på fel platser, vilket resulterat i "snabbtväxande men lågkvalitativ skog".
Problemet förstärks av att träden inte får växa färdigt innan de tas ner. "På stubbarna syns det: träden får inte utvecklas, de hinner knappt bli träd", konstaterar han.
Spill har blivit huvudprodukt
Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt. Samtidigt produceras "nästan inget av det skogen en gång gav: hållbart vackert virke för byggnader och inredningsindustrin".
Nordström, som arbetat med trä från hela världen i över 60 år, ser detta som en ironisk utveckling när världen samtidigt möbleras med träd från Östeuropa som fått växa under lång tid.
"I södra och mellersta Sverige hade vi kunnat odla ädellövträd av högsta kvalitet – björk, al, ask, lönn, alm och ek – om bara viljan funnits att tänka långsiktigt", menar han.
Kräver kulturförändring
Lösningen ligger enligt Nordström inte i teknologi utan i attityd. Medan svensk skogsindustri "domineras av otålighet och bulkproduktion", kräver ädellövskog "omvårdnad, kunskap, tid – och en kultur av förvaltarskap".
Han framhåller att riktigt trä inte kan stressas fram: "Det bildas bara en årsring per år, och de ska helst sitta tätt."
Ett långsamt växande träd fungerar dessutom som kolsänka i upp till 150 år, och om det sedan blir till byggnad, inredning eller möbler som varar lika länge förlängs kretsloppet ytterligare.
Förslag på ny skogsstrategi
Nordström uppmanar till en ny skogsstrategi där "staten, kyrkan, akademierna och långsiktiga privata skogsägare avsätter mark för kvalitativ ädellövskog, med omloppstider på 80 till 200 år".
"Det kräver bara att vi planterar rätt träd på rätt plats, vårdar dem i början – och sedan överlåter skörden åt en annan generation", förklarar han.
Detta beskriver han som "en investering i framtidens industri, arkitektur, kulturarv och klimat" som inte kräver genmodifierade plantor eller ny teknologi.
"Det är inte teknologi vi saknar – det är tålamod, en motkraft till kvartalsekonomi", avslutar Nordström sin appell för en mer långsiktig syn på svensk skogsskötsel.
