Annons:

Det ska du tänka på om du går vilse

Publicerad juni 26, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 34 250,00 SEK 46% Mål: 75 000,00 SEK

Vissa saker är alltid bra att ha med sig när man ska till skogs om något händer. Att lära sig hur man använder karta och kompass kan också vara avgörande om man går vilse. Frågan är dock vad ska man göra om det faller sig så att man står där mitt ute i ingenstans utan rätt utrustning och inte har en aning om vilket håll man ska.


Artikeln publicerades ursprungligen den 16 oktober 2022


Oavsett om man ska ta en liten promenad eller ut och leta svamp är det lätt att råka desorientera sig i naturen. Skogen är vild och därför kan det gå snabbt att råka gå vilse och plötsligt står man där utan att veta från vilket håll man kommit. Därför finns det flera förberedande saker att lära sig för att undvika att detta händer.

Planera

Annons:

Oavsett om man ska ut en kortare sväng i skogen eller på en längre tur kan det vara till fördel att ha en liten ryggsäck packad med det viktigaste. Även om man planerar väl kan det alltid hända något oförutsägbart på vägen och då kan det vara bra att ha vissa hjälpmedel till hands. En visselpipa, ficklampa/pannlampa samt tändstickor och tändstål är alltid bra att ha med. En kniv är också bra. Ta alltid med lite vatten och det slår heller inte fel att något litet att äta med sig. Färgglada kläder kan också vara bra om man går vilse, då syns man lättare. Om det finns plats i ryggsäcken ta även med regnkläder, annars kan små engångs-regnponchos vara en idé.

Ha alltid mobilen fulladdad, och om man har är det bra att ta med en powerbank. Dock ska man komma ihåg att man kan råka hamna i områden där mobilens täckning inte räcker, så man ska inte räkna med att kunna förlita sig på den. Det ska dock också finnas GPS-appar som ska kunna förlita sig på enbart satellit och därför inte kräva mobildata, skriver Land. Om inte annat kan man också ta med sig en separat GPS. Att lära sig att använda karta och kompass slår heller aldrig fel, och sedan inte glömma dem hemma förstås. Titta också ut innan på kartan vart man planerar att gå, på så vis blir det lättare att navigera om man går vilse.

Att meddela någon vart man ska och hur längre man ska vara borta är en bra idé, ifall man skulle gå vilse eller råka ut för en olycka är det lättare att bli hittad.

STOP-metoden

Stanna så fort man är medveten om att man är vilse. Försök att ta det lugnt. Tänk sedan efter och försök få en klar bild av situationen. Kanske kommer man på att man nyligen hade mobiltäckning eller någon annan lösning. Att sedan försöka orientera sig är viktigt. Var kan man ha hamnat? Finns det landmärken? Vad finns i ryggsäcken som kan hjälpa? Till sist ska man försöka planera nästa steg. Att konkret bestämma sig vad som behöver göras härnäst kan lugna nerverna.

Väderstreck

Står man vilse i skogen utan kompass, karta och mobiltäckning finns det knep att ta till. Vill man exempelvis ha reda på väderstreck för att kunna gå i en speciell riktning kan det vara bra att komma ihåg att solen går ner i väster och upp i öster. På norra halvklotet står solen i söder klockan 12.00 och skuggorna pekar då åt norr. Är det natt och stjärnklart kan man hålla utkik efter Polstjärnan som ligger mot norr, den är lite större och lyser starkare än övriga stjärnor. Hittar man inte den kan man lära sig Karlavagnen, som ofta är lätt att hitta, och använd sedan de två stjärnorna i framkanten på "vagnen" som riktlinje, och följ denna linje ungefär 4-5 gånger dess längd, så hittar man där Polstjärnan.

Ett annat hjälpmedel är att titta på hur grenarna växer, trädgrenar växer nämligen ofta mer kraftigt åt söder. Myrstackar ligger också ofta på södersidan. Lavar däremot växer ofta på norrsidan av träd och mossa på stenar likaså. Ett annat bra sätt är att titta på trädens bark. Solens värme påverkar nämligen barken och därför kan exempelvis björknäver flagna lättare år söder och tallens bark mörka mer åt söder. Viktigt är att komma ihåg är att använda flera av dessa tecken samtidigt och inte förlita sig på endast ett.

Har man en klocka ska den kunna gå att använda som kompass. Tänk dig en linje tvärs över klockan, genom urtavlans centrum mellan siffran tolv och timvisaren. Rikta mot solen och när linjerna sammanfaller visar tolvan mot söder.

Bra att tänka på

Det är lätt att man råkar gå i cirklar och därför kan det vara bra att hitta ett speciellt riktmärke att följa så det lättare att hålla rätt kurs. Det kan vara exempelvis en kulle. När man kommer fram till riktmärket väljer man sedan ut ett nytt att gå mot. Ett annat värdefullt tips är att försöka lägga ut spår, exempelvis korsade pinnar eller liknande, då vet man om man gått i cirklar. Lägg dock aldrig ut kläder då de kan komma att behövas. För att lättare komma ihåg kan det också hjälpa att prata högt och "berätta" vad man ser, då är det oftast lättare att komma ihåg. Ett plus är att det kan skrämma bort vilda djur, om man vill undvika att stöta på sådana.

Finns möjlighet skadar det inte att försöka få en överblick över området. Om det finns en kulle eller ett berg man enkelt kan gå upp på kan det hjälpa. Att klättra upp i ett träd kan också fungera, men bör undvikas eftersom man kan göra sig rejält illa om man ramlar ner.

Hittar man vatten är det en bra riktlinje. Floder, bäckar eller åar leder ofta förr eller senare till någon form av bebyggelse. Hittar man en väg ska man inte lämna den.

Börjar det bli mörkt eller om man känner att man börjar bli trött är det bättre att stanna där man är och vila.

Läsaromröstning

Har du någonsin gått vilse?

Röstning stängd

Ja, mer än en gång 25%
14 röster
Ja, en gång 23%
13 röster
Nästan! 16%
9 röster
Aldrig 37%
21 röster

57 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.