Annons:

Så bekämpar du ohyra på naturlig väg

Publicerad augusti 2, 2025 – av Redaktionen
Persiljevatten, kisel och såpa är tre metoder för att få bort ohyran.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 34 250,00 SEK 46% Mål: 75 000,00 SEK

Skadedjur och ohyra drabbar växter både inomhus och ute, och kan vara mycket svåra att få bort. Vill man undvika giftiga bekämpningsmedel finns det däremot mer "husmoderliga" och naturliga knep att ta till.

Små djur ingår som en naturlig del i odlingskretsloppet där ohyra är en del av odlingen och nästan omöjliga att undvika till hundra procent. För att minska angrepp på växter är det i första hand bra att förebygga, något man gör genom att se till att växten har det så bra som möjligt. Starka, livskraftiga plantor har en bättre motståndskraft mot ohyra och även sjukdomar, än svagare plantor. Se till att växterna får bra mängd vatten och näring, vill man vara extra noga kan man läsa på om enskilda växters vatten- och näringsbehov. Skydda dem så gott det går från påfrestande miljöer som kyla, starkt solljus och hårda vindar. Det är också fördelaktigt att hålla koll på plantorna dagligen, eller så ofta som möjligt, för att tidigt upptäcka angrepp.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet 19 maj 2024


Isolera krukväxten och tvätta händerna

Isolera alltid krukväxten från de andra om angrepp upptäcks, så minskar det risken för spridning. Om man köper växter på en trädgårdsbutik kan det också vara bra att isolera växten innan den introduceras med resterande växter i hemmet. Växter från butiker kan ofta ha ohyra, därför kan man med fördel undersöka den noga först.

Annons:

Var också noga med hygienen, har man hållit på med en drabbad planta så tvätta händerna innan man tar i en annan planta. Städa också noga runt omkring där den angripna växten stått. Allmänt är det också fördelaktigt att städa kring sina plantor och även rengöra sina redskap för att förebygga angrepp och spridning.

Kläm och duscha

Bladlöss, som är bland de vanligaste ohyran, kan man klämma ihjäl och man kan också duscha eller spraya plantan med vatten för att få bort dem. Att duscha plantan kan också hjälpa mot lättare angrepp av spinnkvalster. Vill man inte använda händerna kan det också fungera bra med en klädroller.

På vissa växter, som exempelvis tomater och gurkplantor, kan man också ta bort blad som är drabbade av ohyra för att reducera mängden. Det är bara bra för tomaterna då de får mer solljus med mindre blad.

Såpavatten

Blanda ungefär en deciliter såpa med fem deciliter vatten, spraya eller torka sedan bladen med blandningen. Vid sprayning kan det vara bra att skydda jorden, så blandningen endast hamnar på själva bladen. Såpa är naturligt och gör ingen skada på varken växter eller miljö., därför kan det också användas på ätliga växter. Efter behandlingen är avslutad, om ohyran försvinner, räcker det att skölja bladen innan man äter dem. Såpan gör så att ohyran klibbar ihop sig och sedan dör, så det är ingenting man kan använda i förebyggande syfte utan endast när man drabbats av ohyra, enligt sajten Blomfantast. Spraya inte när plantorna står i solen då det kan bränna bladen. Upprepa en gång i veckan och var noga med att spraya på själva ohyran.

Neemolja ska kunna fungera som ett hormonstörande medel för insekter som livnär sig på blad och andra växtdelar. Det är biologiskt nedbrytbar och är inte giftig för husdjur, fåglar, fiskar och andra vilda djur, och är effektiv mot en mängd vanliga trädgårdsinsekter, samt är en naturlig svampdödande, enligt sajten Treehugger. Blanda två teskedar neemolja och en tesked mild flytande tvål som tillsammans med en liter vatten och sedan sprayas på de drabbade växtbladen. Neemolja kan också användas i förebyggande syfte genom att spraya bladen på växter som ofta angrips av skadedjur, innan de faktiskt angrips.

Vitlök och tomatplantor

Vitlöksspray ska kunna hjälpa mot ohyra. För att göra vitlöksspray, ta två hela lökar (inte bara två klyftor) och mixa dem i en mixer eller matberedare med en liten mängd vatten. Låt blandningen stå över natten, sila sedan ner den i en burk och blanda med valfri vegetabilisk olja (det går också bra utan olja), en tesked mild tvål och fyll på med vatten. Blanda sedan ungefär en deciliter med en liten vatten och spraya på plantorna. Det ska även fungera att stoppa ner vitlöksklyftor i jorden för att förhindra ohyra, det ska även fungera med lagerblad som också har en stark doft som avskräcker.

En liknande blandning kan man göra med chili och då kan man blanda en matsked chilipulver med en liter vatten och några droppar mild flytande tvål som man sprayar på plantorna. Det är inte helt klart om vitlöksspray och chilispray verkligen är insektsbekämpningsmedel eller om de snarare är insektsavstötande, men oavsett vilket kan de användas för att bekämpa insektsangrepp i trädgården.

Om man odlar tomatplantor kan man klippa av lite blad och lägga i vatten över natten. Tomatplantor tillhör familjen nattskuggväxter och innehåller alkaloider som kan hjälpa till att bekämpa bladlöss och annan ohyra.

Apelsinvatten ska vara hjälpsamt mot särskilt bladlöss, enligt Ahmer vid Härnösands stadsodling. Ett trick han lärde dig från en handelsträdgård i Syrien. Där ska man använda skalet från två till tre apelsiner och sedan mixa skalet i en mixer. Sedan ska man koka skalen med en till två liter vatten en stund innan man låter det kallna och kan spraya det på växterna.

– Det här är testat och fungerar jättebra, säger han till skattefinansierande SVT.

Vissa växter kan vara känsligare än andra för olika behandlingar, testa därför alltid på en liten del av plantan först och vänta 24 timmar för att se så den inte påverkas negativt.

Persiljevatten

Avkok på persilja kan hjälpa till att få bort bladlössen, som sägs ogilla persilja. Ta en näve persilja och koka upp med vatten. När avkoket svalnat använder man det outspätt till att vattna de angripna växterna. Det ska även fungera bra mot blomflugor.

Kiselgur

Även kallat diatomaceous earth på engelska och det är ett pulver tillverkat av fossila kiselalger. Detta material verkar inte genom att förgifta eller kväva insekterna, utan i stället genom sina slipande egenskaper och sin förmåga att absorbera lipider (ett vaxartat ämne) från insekternas exoskelett, vilket sedan torkar ut dem. Man sprider ut det kring växterna och är särskilt bra mot sniglar. Dock måste man strö på nytt efter varje regn eftersom det försvinner med vattnet.

Gul färg och potatis

Generellt sätt dras insekter till gul färg. I naturen signalerar färgen ofta om tillgång på mat och därför också flera pollinerande blommor faktiskt har gul färg för att locka med nektar. Även ohyra dras ofta till gul färg och det är därför klisterfällor ofta är gula.

Sorgmyggor är vanligt förekommande bland krukväxter och ser ut som blomflugor. Det är svårt att se skillnaden men sorgmyggor är tunnare än vanliga blomflugor. Problemet är att när de lägger ägg i jorden så äter larverna ofta på rötterna, vilket i sig gör att växten ofta dör. Om man drabbats av sorgmygg kan man inte stoppa dem från att lägga ägg, men man kan försöka göra miljön icke-välkomnade. Låt jorden torka ut mellan gångerna, eftersom de gärna lägger ägg i fuktig jord, och sätt ner några tändstickor med svavel i jorden. Lägg även ut gula klisterlappar för att fånga så många sorgmyggor som möjligt.

Det går även fint att göra en blandning av vatten, ättika och diskmedel och ställa ut i små koppar. Man kan ha i exempelvis honung som lockar myggen mer och även om man har, använda gula koppar eller skålar. Det ska också fungera fint att lägga ut så kallade potatisfällor, enligt Sara Bäckmo. Där lägger man skivade råa potatisar längst upp i jorden på de drabbade krukorna, larverna i jorden kommer då dras till potatisen och vilja äta den istället för rötterna. Då kan man efter någon dag ta bort potatisen, med larverna på, och lägga dit en ny.

Sterilisera jorden

Ohyra kan komma med jorden man köper hem. Exempelvis kan ägg från sorgmyggor gömma sig där i och kläcks senare. Det man kan göra för att förebygga det är att sterilisera jorden innan man planterar med den, enligt Farbror Grön. Sätt ugnen på 120 – 150 grader och fyll sedan en ugnsplåt med jord. Ta bara så mycket jord som ska användas och låt den värmas i ugnen i en till två timmar. Ta sedan ut jorden och låt svalna innan användning. Detta ska kunna ta död på eventuella ägg som gömmer sig.

Samodla

En gammal tradition är att samodla olika växter för att hjälpa dem stärka varandra, enligt Wexthuset. Exempelvis kan starkt doftande växter göra att vissa skadedjur blir vilseledda, och blommande växter kan locka nyttodjur. För vissa skadedjur kan mörka blad vara avstötande och vissa växter, som ärter och bönor, kan ge mer näring till jorden. Lök och morot ska exempelvis fungera bra att odla tillsammans då morotsflugan blir förvirrad av lökdoften och lökflugan av morotsdoften. Bladlöss gillar bladgrönsaker som exempelvis sallat och mangold, vilket gör tagetes och ringblommor bra att samodla med eftersom dessa har en stark doft som bladlöss avskyr.  Blommande tagetes, ringblommor och blomsterkrasse attraherar många nyttoinsekter som parasiterar på bladlöss. Tagetesrötterna håller jorden frisk från rundmaskarn som gärna äter på potatis och andra rotfrukter.

Vitlökens starka doft kan hålla sniglar borta från jordgubbar och rosor. Lök är också är rikt på svavel som är effektiv mot svamp och bakterier. Ska man odla sallad, eller exempelvis brysselkål, kan man odla både med ljusa blad och med mörka blad. Rapsbaggar gillar att lägga ägg i broccolins och blomkålens blommande huvuden, vilket förstör plantorna. Då kan man plantera solrosor och tagetes för att istället attrahera baggarna till deras blomkorgar. De klarar av dessa angrepp bättre.

Spika upp fågelholkar och gör ölfällor

I det förebyggande arbetet är fåglar utmärkta insektsätare. Tveka därför inte att sätta upp fågelholkar i trädgården för gratis hjälp med bekämpningen. Andra åtgärder kan vara att sätta upp så kallade snigelbarriärer med koppartejp eller koppartråd runt odlingarna. Sniglar gillar inte koppar och kommer inte korsa tejpen. Kaffesump och äggskal ska också vara bra mot just sniglar, som samtidigt ger näring till jorden. Vetekli kan man också strö runt växterna för att undvika sniglar. Vill man ta död på sniglar kan man också göra en ölfälla, för sniglar gillar nämligen öl. Ölfällan kan göras med exempelvis en PET-flaska. Skär av toppen och vänd pipen inåt, fyll på med öl och lägg flaskan på marken. Sniglarna kan krypa in men inte ta sig ut.

Nyttodjur och biologiskt bekämpning

Det går också att ta in så kallade nyttodjur i bekämpningen. Så kallade nematoder, vilket är en mikroskopisk mask kan införskaffas på de flesta trädgårdsbutiker. De är effektiva mot främst sniglar, men kan också användas på exempelvis sorgmyggor. Där köper man de i pulverform och blandar med vatten som man sedan vattnar med. De fungerar som parasiter på sitt värddjur. De förekommer inte naturligt i Sverige och det har varit diskussioner kring huruvida det är bra att använda sig av eftersom det skulle kunna skada ekosystem. I Sverige är nematoder godkända av både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Det kan vara klokt att bekanta sig med nyttodjur och skadedjur så man inte råkar bekämpa de goda insekterna. Andra nyttodjur som ofta finns naturligt i trädgården är exempelvis jordlöpare, getingar, stinksländor, rovstinkflyn, tvestjärtar och nyckelpigor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.