Annons:
Annons:

Återvunnen plast kan orsaka hormonstörningar

Uppdaterad 24 juli 2025, Publicerad 24 juli 2025 – av Redaktionen
Återvunnen plastpellet från polyetylen kan användas för att tillverka exempelvis en vattenflaska.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Återvunnen plast läcker ut kemikalier som kan påverka hormoner och metabolism hos zebrafiskyngel, visar forskning från Sverige och Tyskland. En enda plastpellet med återvunnen plast kunde innehålla mer än 80 kemikalier.

Plastföroreningar världen över är ett starkt hot mot både människors hälsa och miljö. Att återvinna plast har setts som en del av lösningen, men eftersom plast innehåller tusentals kemiska tillsatser och andra ämnen som kan vara giftiga, och dessa nästan aldrig deklareras, kan de farliga kemikalierna hamna i återvunna produkter.

För att undersöka detta närmare köpte forskare från Göteborgs universitet in plastpellet återvunnen från polyetylenplast från olika delar av världen. Polyetylen, som förkortas PE, är en sorts plast som används i åtskilliga produkter som exempelvis plastpåsar, kapsyler, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Dessa typer av plastpellet används till att tillverka exempelvis plastpåsar eller vattenflaskor i hårdplast.

Förändrade hormoner

Forskarna lät plastpellet ligga i vatten i 48 timmar. Efter detta exponerade man yngel av arten zebrafisk för vattnet under fem dagars tid. Där upptäckte forskarna att genuttrycket i ynglen förändrades i gener kopplade till fettomsättning och hormonreglering.

Annons:

— Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Vidare genomförde forskare en kemisk analys av de kemikalier som läckte ut från plastpellet till vatten. Där upptäckte man en hel del olika kemiska föreningar, men de skiljde sig åt mellan olika prover av pellet. En enda pellet kunde dock innehålla över 80 olika kemikalier.

— Vi identifierade vanliga plastkemikalier, inklusive UV-stabilisatorer och mjukgörare, samt kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Department of Exposure Science, Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig i Tyskland.

Inte säkert med återvunnen plast

Tidigare forskning har även visat att exponering för giftiga kemikalier i plast har liknande effekter på människor som på zebrafiskyngel. Vissa kemikalier som används i plast är kända för att störa hormoner, som i sin tur kan ha negativ effekt på fertilitet och barns utveckling samt ha kopplingar till vissa cancerformer och metaboliska störningar, inklusive fetma och diabetes. Forskarna pekar därför på att detta är bland de största hindren med återvunnen plast, att man helt enkelt aldrig vet säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av denna plast.

Slutligen konstaterar forskarna att plast inte återvinnas på ett säkert och hållbart sätt om man inte tar itu med farliga kemikalier.

— Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger professor Bethanie Carney Almroth.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hormon från p-piller förändrade fiskarnas beteende

Publicerad Idag 06:59 – av Emil Fjellstedt
Montage med händer som håller en p-pillerkarta till vänster och en knölskallelöja framför vattenväxter och grus till höger.
I sjöförsöket ökade konkurrensen vid bona och hanarna ägnade mindre tid åt äggen efter exponering för ett hormon som används i vissa p-piller. Bilderna visar inte själva försöket.

Rester av ett hormon från p-piller fick fiskhanar i en kanadensisk sjö att bli mer aggressiva och sämre på att ta hand om sina ägg. När fler fiskar trängdes vid bona gick hanarnas tid åt till att jaga bort inkräktare i stället för att vakta äggen, som blev allt färre.

I studien, som publicerats i Current Biology, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i Kanada analyserat filmer av hanar av arten knölskallelöja vid sina bon i en experimentsjö i Ontario. Filmerna spelades in före, under och efter att små mängder av hormonet tillsattes i sjön, och fiskarna jämfördes med artfränder i närliggande sjöar utan hormonet.

Hormonet heter etinylestradiol och används i vissa p-piller och andra hormonbehandlingar. Ämnet når sjöar och vattendrag via avlopp och reningsverk.

Hanarna i sjön jagade oftare bort andra fiskar från sina bon, lämnade äggen oftare och vaktade dem mindre.

Annons:

Trängsel vid bona

Resultatet gick emot forskarnas förväntningar. I laboratorieförsök har hormonet gjort hanarna mindre aggressiva. I sjön blev de i stället mer aggressiva, eftersom fler fiskar trängdes vid bona. Hanarna fick lägga mer tid på att försvara reviret än på att vårda äggen.

— Studien visar hur komplexa och oförutsägbara effekter kemiska föroreningar har på djurlivet och att riskerna kan vara större än de vi ser i laboratoriestudier. Tack vare experimentet i sjön såg vi konsekvenser som vi kanske missat annars, säger Erin McCallum i ett pressmeddelande från SLU.

När hormonet funnits i sjön i mer än ett år innehöll bona omkring två tredjedelar färre ägg än före tillsatserna. Konkurrensen vid bona, den sämre äggvården och de färre äggen bidrog sannolikt till att beståndet av knölskallelöja i sjön kollapsade.

— Hormonet påverkade inte bara enskilda fiskar. Det förändrade de sociala förhållandena i sjön. Förändringarna utlöste en kedjereaktion i fortplantningen i hela populationen, säger Erin McCallum.

När tillsatserna upphörde återhämtade sig fiskarna. Vid de sista observationerna byggde hanarna åter bon i sjön, och deras beteende liknade då i stort sett det i sjöarna utan hormon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Gåsen blev deprimerad när partnern dog – fick ny gåspartner via kontaktannons

Uppdaterad Idag kl 06:04, Publicerad 19 mars 2023 · Återpublicerad Igår 18:07 – av Redaktionen
Blossom sökte efter en partner i sin egen spegelbild, men hittade sedan Frankie.

När gåsen Blossom förlorade sin partner blev hon väldigt ensam och började må dåligt. Då satte man ut en kontaktannons och hittade sedan änkegåsen Frankie.

I en damm intill en kyrkogård i Marshalltown i Iowa i USA bodde gåsparet Blossom och Bud. Båda tamgässen kom till kyrkogården för några år sedan där personalen har tagit hand om dem sedan dess.

Under augusti 2022 avled dock Bud plötsligt vilket lämnade Blossom ensam. I början verkade det gå okej för Blossom och hon fick extra mycket sällskap av personalen på kyrkogården. Men när det senare började bli parningssäsong började hennes beteende att ändras. Tamgåsen började bland annat stirra in i sin egen reflektion i glasdörrar och mot gravstenar som reflekterades.

Gäss har, liksom svanar, ofta samma partner livet ut och det blev nu tydligt för personalen att situationen hade börjat påverka Blossom negativt. I februari i år lade man därför ut en kontaktannons för att hitta en ny gåspartner till henne.

Annons:

"Ensam, änka, tamgås", skrev kyrkogårdschefen Dorie Tammen. "Söker livspartner Livspartner för sällskap och tillfälliga rackartyg".

Dorie beskriver Blossom som "ungdomlig, äventyrligt och livlig".

 

Kontaktannonsen lästes av Deb och Randy Hoyt som ägde änkegåsen Frankie som var i en liknande situation.

– Han behövde en partner, förklarar Randy. Så jag tänkte att det skulle bli toppen.

Gässen fick träffas och det var tydligt att de båda gillade varandra direkt.

– De började gå iväg tillsammans och de har inte riktigt lämnat varandras sida sedan dess, säger Dorie.

Frankie flyttade till Blossoms hem vid kyrkogården och lever nu lyckliga tillsammans på det sätt som gäss gör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vuxna honor leder späckhuggarnas djupdyk

Uppdaterad 3 november 2026, Publicerad 3 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En späckhuggares upplyfta stjärtfena omgiven av vattenstänk i det blågrå havet i Vestfjord i Norge.
Arkiv-/genrebild: En späckhuggare slår med stjärtfenan i Vestfjord i Norge; bilden visar inte de studerade djuren i Hardangerfjorden.

En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.

Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.

Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.

Annons:

Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.

— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.

Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.

Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.

Honornas sociala roll

Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.

— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.

Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya regler för fridlysta arter – det här gäller nu

Den biologiska mångfalden

Publicerad 2 november 2026 – av Redaktionen
En europeisk igelkott i profil på löv- och mossklädd mark intill en trädstam.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.

Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.

Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.

Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.

Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.

Annons:

Orkidéer och markanvändning

Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.

För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.

Därför väger skyddet olika

Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.

Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.

— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.

Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.