MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 31 maj 2025

lördag 31 maj 2025

Det franska presidentvalets frispråkige uppstickare

I morgon hålls första omgången av presidentvalet i Frankrike. Det stora samtalsämnet under kampanjen har varit Éric Zemmour, som med sin frispråkighet utmanat Marine Le Pen som huvudalternativet till den sittande presidenten Emmanuel Macron.

publicerad 9 april 2022
– av Markus Andersson
Éric Zemmour på ett valmöte under presidentvalskampanjen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Éric Zemmour har stulit en hel del av rampljuset från Marine Le Pen som utmanare till Emmanuel Macron i det franska presidentvalet. Centralt i hans valkampanj är kritiken mot den demografiska politiken i Frankrike där han pekar på att den franska ursprungsbefolkningen i praktiken ersätts av folkgrupper från tredje världen – en trend som han vill bryta.

Éric Zemmour sticker ut i flera avseenden. Hans föräldrar var berbiska judar bosatta i Franska Algeriet, men emigrerade till Frankrike 1952 kort före att kriget i Algeriet på allvar bröt ut 1954. Under sin uppväxt fostrades han i judiska privatskolor och fortsatte sedan sin utbildning vid elitskolan Institut d’études politiques de Paris – samma institution som utbildat sju av de åtta senaste franska presidenterna.

1986 påbörjade den då 28-årige Zemmour en journalistisk karriär på den numera nedlagda tidningen Le Quotidien de Paris och fortsatte sedan som politisk journalist och kolumnist på bland annat Le Figaro i många år. Han är även författare och har bland annat skrivit biografier över tidigare franska ledare som Jacques Chirac men också böcker som riktar kritik mot feminiseringen av det franska samhället och menar att egalitarismen och massinvandringspolitiken leder det franska samhällets till förfall.

I sin mest kända bok Le Suicide français – ”Det franska självmordet”, argumenterar han för att den franska nationalstaten försvagats av 68-vänsterns kulturella revolution på ett medvetet och systematiskt sätt. Den blev en mycket stor succé med över en halv miljon sålda kopior.

Inför presidentvalet 2022 startade Zemmour partiet Reconquête, en fransk variant av ”Reconquista” som är den historiska benämningen på spanjorernas slutliga återtagande av Spanien i slutet av 1400-talet efter morernas invasion på 700-talet. Han har framförallt gjort sig känd för sin stundtals hårdföra retorik – någonting som gett honom båda sympatisörer och högljudda motståndare.

– Vi måste stoppa flödet. Jag pratar inte bara om de illegala; Jag tänker först på laglig invandring. […] Processen att ersätta befolkningen startar när det finns för många invandrare som inte längre assimilerar sig. Det är oundvikligt, har han bland annat sagt.

Zemmour har kallat massinvandringen till Frankrike för en ”demografisk tsunami” och flera gånger upprepat budskapet att Frankrike omedelbart måste stoppa all legal – och illegal invandring för att vända den demografiska trenden. Han vill också stoppa statligt stöd, gratis statlig sjukvård och olika former av bidrag till utlänningar.

 

Zemmour vill deportera 100 000 ”oönskade utlänningar” årligen. Foto: Red Cross International/CC BY-NC-ND 2.0

 

Presidentkandidaten är också uttalad kritiker av HBTQ-lobbyn och den nära associerade feministiska rörelsen där han bland annat deklarerat att den omfattande legaliseringen av aborter bidrar till det franska folkets kollektiva självmord. Vidare slår han fast att han är den enda kandidat som vill skydda franska kvinnor mot islamiskt förtryck, som ett potentiellt framtida tvång att bära slöja.

Yttrandefriheten i Frankrike har, som på andra håll i Väst, uppmärksammats för att vara under stor press, där bland annat författaren Renaud Camus, känd för sin storsäljande bok ”Det stora utbytet”, dömdes till fängelse för att ha betecknat massinvandringsvågen till Europa som en ”invasion”. Zemmour har på en liknande linje slagit fast att Frankrike under 30 års tid utsatts för en muslimsk invasion och att det finns en politisk strävan att islamisera landet. Zemmour menar också att muslimer borde tvingas välja mellan islam och Frankrike och att även moderata muslimer anser att islamistiska jihadister är att betrakta som ”goda muslimer”.

Likt Camus har Zemmour åtalats och dömts för sina uttalanden. Under 2022 har han fått betala 10 000 euro i böter efter att ha sagt att så kallade ”ensamkommande flyktingbarn” i verkligheten omfattar ”tjuvar, mördare och våldtäktsmän och ingenting annat” och argumenterat för att de måste skickas tillbaka till sina hemländer.

Om han blir vald till president lovar Zemmour bland annat att deportera 100 000 ”oönskade utlänningar” från Frankrike varje år – med fokus på kriminella invandrare och migranter som av olika skäl klassas som säkerhetshot och skapa ett särskilt departement som sysslar med återvandring. Han har även föreslagit att franska medborgare med utländska namn borde byta dessa till mer franskklingande diton.

Utrikespolitiskt har han argumenterat för att Frankrike ska distansera sig från USA och öka sitt oberoende från EU på olika sätt samt lämna militäralliansen Nato. Samtidigt har han även motsatt sig att släppa in Turkiet i den europeiska unionen.

Marine Le Pen tar avstånd

Presidentkandidaten är i skrivande stund på nytt i blåsväder och hotas än en gång att dras inför domstol – denna gång för att ifrågasätta historien på ett sätt som inte är tillåtet i fransk lagstiftning – då han efter sin senaste bok anklagas för att kalla påståendena om att tiotusentals homosexuella i Frankrike under andra världskriget arresterades och sattes i läger på grund av sin läggning för ”en myt”.

Hans främsta konkurrent bedöms vara Marine Le Pen från Nationell Samling (tidigare Front National) och hon är tydlig med att hon uppfattar den frispråkige Zemmour som en extrem och ”mycket radikal” kandidat vars anhängare utgörs av ”utstötta element” och ”skumma figurer” som tidigare varit hennes egna supportrar.

– Det är traditionella katoliker, hedningar och några få nazister, hävdar hon och påpekar även att hon vänder sig emot Zemmours syn på islam som hon upplever som muslimfientlig.

Marine Le Pen är inte förtjust i Eric Zemmour. Foto: European Parliament/CC BY-NC-ND 2.0

 

Får stöd av Le Pens familj

Marine Le Pens far, den tidigare Front National-ledaren Jean-Marie Le Pen, delar dock inte sin dotters syn och har tvärtom tillkännagett att han förmodligen kommer att rösta på Zemmour.

– Den enda skillnaden mellan Éric och mig är att han är jude. Det blir svårt att kalla honom för nazist eller fascist. Det ger honom en större frihet, konstaterar han.

Även Marine Le Pens, systerdotter Marion Maréchal, en annan känd profil från Front National, har nyligen gjort en återkomst till den politiska arenan med att officiellt ge sitt stöd till Zemmour och ansluta sig till dennes valkampanj med motiveringen att hon känner sig övertygad om att han inte kommer att kompromissa bort sina politiska ideal – något som tolkats som en pik mot moster Marine.

Trots att Zemmour är av judisk börd har flera judar paradoxalt nog anklagat honom för att vara ”antisemit” – bland annat Frankrikes chefsrabbin Haïm Korsia. Franska etablissemangspolitiker och mediekanaler har också varit flitiga med att etikettera presidentkandidaten som ”rasist” och ofta betecknat honom som en ”fransk Donald Trump”.

Enligt de flesta opinionsundersökningar har Zemmour mellan 9 och 13 procent av väljarstödet i jämförelse med 17-23 procents stöd för Marine Le Pen. Le Pen är därmed favorit till att ta sig till den andra valomgången i Frankrike som står mellan de två kandidater som får mest röster i den första omgången.

Den sittande presidenten Emmanuel Macron har uppmärksammats bland annat för sin mycket hårdfört inriktade covidpolitik och den hårdföra behandlingen mot de landsomfattande protester som länge pågått i form av rörelsen Gula Västarna. Den tidigare Rothschild-medarbetaren och globalistiskt inriktade Macron åtnjuter trots detta enligt samma undersökningar fortfarande ett stöd på mellan 26 och 30 procent i väljarkåren och är klar favorit till att vinna valet i Frankrike.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färöarnas stora fest

Det folkliga nationaldagsfirandet Ólavsøka samlar färingarna till en färgsprakande fest i huvudstaden Tórshavn, en tradition som sträcker sig tusen år tillbaka.

publicerad Idag 8:14
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Färöarna består av 18 mindre öar som främst kantas av höga berg och smala fjordar ute i Nordatlanten mellan Skottland, Norge och Island, med en befolkning på omkring 55 000 invånare. Färöiskan är ett unikt litet nordiskt språk som härstammar direkt från den fornnordiska som talades av de nordmän som bosatte sig på öarna för 1200 år sedan. Formellt tillhör ögruppen formellt kungariket Danmark, men man har beviljats ett omfattande självstyre. Fisket är en central del av handeln där fisk och skaldjur exporteras till alla sex kontinenter.

Góða Ólavsøku!

Århundraden av relativ isolering har resulterat i att man kunnat bevara långlivade traditioner som än i dag präglar livet på Färöarna. En stark tradition är nationaldagen som firas den 28 och 29 juli, den så kallade Ólavsøka.

Högtiden firas till minne av den norske kungen Olaf Haraldsson II, som dog i i slaget vid Stiklestad i Norge 1030 och efter sin död helgonförklarades som Norges skyddshelgon. I Norge firar man också något som kallas Olsmässodagen den 29 juli.

Den norske kungens död tros ha bidragit till kristnandet av Norge och därmed även av Färöarna, som under medeltiden var en del av kungariket Norge. Traditionen att fira Olsok, som man fortfarande firar i Norge, har även levt kvar på Färöarna och är idag önationens nationaldag.

Firandet kring Ólavsøka sträcker sig med andra ord omkring tusen år tillbaka, men i sin nuvarande form har den pågått sedan 1920.

En folklig fest

Ólavsøka firas med en stor folkfest som pågår i två dagar där invånare ofta samlas i huvudstaden Tórshavn. Män, kvinnor och barn bär ofta färiska folkdräkter, som kallas føroyski tjóðbúnin, i samband med firandet. Folkfesten är den största sommarfesten som hålls under året.

Öppningsceremonin beskrivs ofta som både färgstark och mycket traditionell. I en procession marscherar idrottsmän från lokala klubbar, politiker, musiker och ryttare tillsammans med en blåsorkester genom stadens gator. Utanför parlamentet invigs sedan Ólavsøka med bland annat tal och musikframträdanden.

Under de här dagarna fylls gatorna i Tórshavn med människor i alla åldrar. Glädjestämningen är på topp när gamla vänner återförenas, familjer umgås och främlingar möts.

900-årig tradition

Färöarnas lagting har sina anor tillbaka till 800-talet och räknas därför som ett av de äldsta parlamenten i världen. Under vikingatiden var den exempelvis den högsta myndigheten på öarna.

Öppningen av parlamentet, som sker 29 juli, är en mycket lång tradition som sträcker sig tillbaka i över 900 år. Bland annat har det dokumenterats i Fårbrevet, som är Färöarnas äldsta rättsliga dokument, år 1298.

Føroya løgting öppnas klockan 11 då parlamentsledamöterna, regeringsministrarna, prästerna i Färöarnas nationalkyrka och andra offentliga tjänstemän går i procession till Tórshavns domkyrka där en gudstjänst hålls. Efter gudstjänsten går processionen till parlamentsbyggnaden där det är kör- och musikframträdanden.

Vid parlamentets formella öppnande håller sedan premiärministern (Løgmaður) sitt årliga tal till parlamentet och den färöiska nationen. Just öppningen av parlamentet anses vara en viktig del av Ólavsøka och det avspeglar den gamla förbindelsen mellan parlament och kyrka.

Kvaddans och midnattssång

Under firandet hålls konstutställningar, konserter och andra kulturella höjdpunkter i färisk anda. En tradition är så kallad kvaddans, där deltagarna håller varandra i händerna och dansar i en lång kedja, eller ring. Det är en traditionell färisk dans med rötter som går tillbaka till medeltiden, där man samtidigt sjunger gamla berättande visor – det vill säga en kvad, vilket är ett äldre ord för sång. I Sverige kallas dansen för balladdans.

Färöarnas nationalsport är havsrodd och finalen i den nationella roddtävlingen hålls också under Ólavsøka, en av höjdpunkterna i den färiska idrotten.

Ofta bjuds det på lokala specialiteter som skerpkikjøt (torkat fårkött) och akvavit som välkomstsnaps, och restaurangerna har öppet sent.

En viktig del av firandet är också Midnáttarsangurin, vilket kan översättas till midnattssången. Det sker vid midnatt mellan den 28 och 29 juli i Tórshavn, där färingarna  samlas på torget vid lagtinget för att sjunga tillsammans. Där sjungs båda äldre och nyare färöiska sånger och ballader. Även här dansar man kvaddans tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

WakeUpTV vill ”utmana SVT och TV4”

publicerad 29 maj 2025
– av Redaktionen
Enligt Oddane kommer tv-husets fokus att ligga på nyhetsrelaterade och samhällsinriktade program samt granskande dokumentärer och intervjuer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skaparna bakom kanalen WakeUpGlobe, samt det nordiska nätverket WakeUpFriends och konferensen WakeUpConference, tillkännager att de planerar att bygga upp ett nytt nordiskt tv-hus med fokus på ”sanning och medvetenhet”.

Den uttalade målsättningen är ytterst ambitiös – man uppger att man på allvar vill utmana och erbjuda ett alternativ till de stora nordiska tv-bolagen med sina miljontals tittare.

Det är tid att bygga ett nytt nordiskt tv-hus under varumärket WakeUpTV som på allvar ska kunna utmana de stora nordiska kommersiella och statliga aktörerna, som exempelvis SVT, TV4, DR i Danmark och NRK i Norge”, kommenterar grundaren Michael Oddane i ett pressmeddelande.

Med WakeUpTV vill vi ta allt till en helt ny nivå, där vi i professionella tv-studios ska verka på lik linje med de stora tv-husen i en miljö som de stora massorna känner sig hemma i”, fortsätter han.

Enligt Oddane har hundratals miljoner människor runtom i världen tappat förtroendet för de narrativ som sänds ut från de traditionella kanalerna och söker sig istället efter nya alternativ.

Vi ska skapa sanningsfokuserad och livsbejakande tv som både blir en kraft för att skifta samhället till något mer positivt och samtidigt hjälper människor att utvecklas både personligen och spirituellt”, heter det.

”Traditionell media mörkar och förvanskar”

Planerna påbörjades redan för fem år sedan, och fastigheten där tv-huset ska byggas upp ligger på en naturskön plats utanför Lund. I denna fastighet ska två stora tv-studior, kontrollrum och kontor byggas upp.

Initialt är tanken att tv-huset ska ha fem fast anställda och att olika externa programledare kommer att tas in för olika projekt. Man kommer att lansera en egen play-tjänst men också sända ut mycket av innehållet via sociala medier för att få så stor spridning som möjligt.

Vårt fokus blir som alltid att vaska fram sanningen kring det som sker i världen samt att delge kunskap kring personlig och spirituell utveckling. Det är helt uppenbart att traditionell media både mörkar och förvanskar sanningen i motsats till det uppdrag de säger sig ha. De verkar i stort sett helt enligt maktens önskemål och har tappat sin funktion som den tredje statsmakten. Även det spirituella och den personliga utvecklingen verkar falla utanför ramarna för public service och kommersiell tv, vilket är högst anmärkningsvärt”, fortsätter Oddane.

Holistisk hälsa och alternativmedicin

WakeUpTV kommer också att fokusera på områden som holistisk hälsa, alternativmedicin och behandlingar – men däremot inte på sport eller renodlade underhållningsprogram.

Det blir nyhetsrelaterade och samhällsinriktade program, granskande dokumentärer och intervjuer. Det finns även planer för debattprogram och talkshows med livepublik och som sagt: en helt egen avdelning där vi förmedlar kunskap kring spirituell och personlig utveckling tillsammans med en stor mängd nordiska aktörer. Allt paketerat i högt produktionsvärde”.

Nu närmast försöker Oddane locka investerare – både mikroinvesterare och sådana som kan tänka sig att satsa större summor. När tv-huset faktiskt förväntas stå klart och börja sända ut program är dock oklart i dagsläget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Organiserad kampanj misstänks ligga bakom Israels oväntade röstrekord i Eurovision

publicerad 19 maj 2025
– av Redaktionen
Yuval Raphael Israel Eurovision 2025
Israels representant Yuval Raphaels uppträdande under årets Eurovision.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israels bidrag i Eurovision Song Contest 2025 har blivit särskilt uppmärksammat – inte bara för sitt framträdande, utan också för de rekordhöga röstsiffrorna från publiken. Nu växer misstankarna om att organiserade kampanjer kan ha påverkat resultatet.

Enligt Schibstedtidningen SvD har både experter och Eurovision-fans reagerat på att Israel fick så många röster från tv-tittarna. Israels representant, Yuval Raphael, vann publikomröstningen med stor marginal, men Österrike tog hem slutsegern tack vare högre poäng från jurygrupperna.

Israels bidrag har, precis som i Malmö förra året, varit omdiskuterat redan innan finalen, främst på grund av det pågående kriget i Gaza.

Det kan vara värt att notera att Yuval Raphael överlevde Hamas-attacken vid Nova musikfestival den 7 oktober 2023, och hon menar att upplevelsen har präglat henne och hennes bidrag New Day Will Rise – som hon menar bär ett starkt budskap om hopp och återuppbyggnad.

EBU säger sig granska

Enligt SvD finns det misstankar om bland annat koordinerade insatser på plattformar som Telegram, Facebook och X, där användare delat instruktioner om hur man röstar från olika länder och använder VPN-tjänster för att kringgå geografiska begränsningar.

Liknande mönster har setts tidigare år, men årets mobilisering beskrivs som ovanligt omfattande. Det har även rapporterats om automatiserade bottar och betalda annonser som riktats mot Eurovision-publiken.

Europeiska radio- och tv-unionen (EBU), som arrangerar tävlingen, har bekräftat att de följer uppgifterna och analyserar röstningsmönstren. I ett uttalande säger EBU att de har avancerade system för att upptäcka och stoppa fusk, men att de alltid ser över rutinerna efter tävlingen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tom Cruise avslutar ”Mission: Impossible”

publicerad 16 maj 2025
– av Jan Sundstedt
Tom Cruise Mission-Impossible: The Final Reckoning - 2025
Ethan Hunt (Tom Cruise) utför ännu ett våghalsigt stunt i "Mission: Impossible - The Final Reckoning".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Specialagent Ethan Hunt är tillbaka för sista gången. Den åttonde och avslutande delen i Mission: Impossible-serien, ”The Final Reckoning”, har världspremiär på filmfestivalen i Cannes den 21 maj, samma dag som filmen även går upp på svenska biografer.

Efter nästan tre decennier av globala konspirationer, halsbrytande action och miljarder inspelade dollar är det dags att ta farväl av Ethan Hunt – agenten som klättrat på klippor, hängt från flygplan och sprungit genom explosionsartade storstäder, alltid med Tom Cruise själv i centrum.

Tom Cruise, en erkänd adrenalin-fantom, gör i filmen i sedvanlig nästan samtliga våghalsiga stunts på egen hand, något som blivit hans signum och publikens stora dragplåster.

Finalen, med den dramatiska titeln Mission: Impossible – The Final Reckoning, sätter nu punkt för en av Hollywoods mest uthålliga actionserier.

Samtidigt är det en hyllning till ursprunget: precis som tidigare filmer bygger den på 1960-talets TV-serie Mission: Impossible, som i sin tur hämtade inspiration från Sean Connerys era av James Bond – där sofistikerad agentaction, tekniska prylar och skurkar med världsherravälde på agendan var självklara ingredienser.

Stående ovationer

Tom Cruise tog själv farväl av Ethan Hunt med besked under filmfestivalen i Cannes, där Mission: Impossible – The Final Reckoning möttes av fem minuters stående ovationer.

Publiken hyllade inte minst Cruises kompromisslösa insats för att föra halsbrytande, praktiska stunts till bioduken. Hans närvaro kan också sägas ha befäst Cruises roll som en av de sista riktigt stora filmstjärnorna.

Att vara här i Cannes och få uppleva de här ögonblicken – jag menar, när jag var liten och vi växte upp kunde jag inte ens drömma om att något sådant här skulle hända. Jag är bara väldigt tacksam för att jag under 30 år har kunnat underhålla er med den här serien, säger Cruise själv.

Cannes-festivalen har tidigare visat sin uppskattning för Cruises kompromisslösa arbetsmoral och passion för filmkonsten. När han senast besökte festivalen, 2022, möttes han av stående ovationer för Top Gun: Maverick och tilldelades en hederspalm för sitt livsverk.

Nu väntar alltså ännu en adrenalinfylld final, med flygscener, konspirationer och spektakulära uppgörelser. Mission: Impossible må ha nått sitt slut – men för Tom Cruise fortsätter jakten på nästa filmiska kraftprov.

Mission: Impossible – filmserien i kronologisk ordning

  • 1996 – Mission: Impossible
    Brian De Palma regisserade seriens första film där Ethan Hunt introduceras – en spionthriller med högt tempo och ikonisk kabelscen.
  • 2000 – Mission: Impossible 2
    Regisserad av John Woo, med mer action och stiliserade slow-motion-sekvenser – en tonal svängning från originalet.
  • 2006 – Mission: Impossible III
    J.J. Abrams regidebut på bio, med mer fokus på Hunt som person. Philip Seymour Hoffman hyllades som skurk.
  • 2011 – Mission: Impossible – Ghost Protocol
    Brad Bird tog över rodret. Filmen återupplivade serien kommersiellt, inte minst tack vare Burj Khalifa-sekvensen. Bortgångne Michael Nyqvist i en ledande roll.
  • 2015 – Mission: Impossible – Rogue Nation
    Christopher McQuarrie klev in som regissör – ett samarbete som skulle bli långvarigt. Serien hittade en ny, stabil ton.
  • 2018 – Mission: Impossible – Fallout
    Tom Cruise och Henry Cavill möttes i en adrenalinfylld uppföljare med rekordhögt betyg bland kritiker.
  • 2023 – Mission: Impossible – Dead Reckoning Part One
    Den första delen av seriens avslutande kapitel. Spelades in under pandemin med omfattande produktionsförseningar.
  • 2025 – Mission: Impossible – The Final Reckoning
    Den åttonde och sista filmen i serien (som det ser ut). Premiär i Sverige den 21 maj 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.