“Kallt i både norr och söder”

Norra halvklotet har nu sommar. På södra är det vinter. Men på flera håll har det mitt i sommaren varit snö och kallt på våra breddgrader. I söder har bergskedjan Anderna och södra Australien fått rekordmycket snö.

I fjällen norr om norska kuststaden Bergen mättes den 8 juli hela tio meters snödjup. Både svenska och norska fjällen har haft en ovanligt snörik vinter, och även i Sverige finns meterdjupt med snö kvar.

Låglandet Nederländerna slipper snö men hade den 9 juli rekordkallt med 13,7 grader som högsta dagstemperatur i norr och runt 17 grader längs kusten.

Södra Anderna mellan Argentina och Chile hade den 12 juli så mycket snö att hästar måste räddas från kyla och blåst. Skidorten Copahue hade den 17 juli snöstorm med 23 grader kallt och sju meter snö.

I höjd med ekvatorn hade Equador i bergen 30 cm snö. I södra Brasilien mättes den 14 juli tio minusgrader. Kallare har aldrig mätts där.

Sydaustraliska delstaten New South Wales fick den 13 juli upp till en meter snö på 1 800 meters höjd med snö även längre ned.

Den 1-16 juli var den danska medeltemperaturen bara 13,9 plusgrader. Det visar data från den danska vädertjänsten DMI. Det var tre grader kallare än normalt.

Även i Skåne började juli kallare än normalt. Västra Skåne var enligt Sydsvenskan runt två grader kallare.

De danska mätningarna började 1874. Sedan dess har bara tre juli-månader börjat kallare än årets. Kallaste juli var 1979 med 13,6 grader, och varmaste var 2006 med 19,8 graders medeltemperatur.

Årets 1-16 juli hade också ovanligt få soltimmar, bara 90 mot genomsnittet 230 timmar för åren 1991-2020.

Föga varmare började juli förra året. Då var medeltemperaturen den 1-16 juli bara 14,4 grader. Varken i fjol eller i år noterades en enda meteorologisk sommardag med temperatur över 25 grader.

Julikylan i Skåne och Danmark beror på återkommande lågtryck från Atlanten. Juli anses ju vara svensk och dansk regnmånad, men i år började månaden ändå ovanligt kallt.

Allt detta är förstås väder. Men inte klimat, som brukar gälla minst ett 30-tal år.

Men det styrker inte larmen från FN:s klimatpanel IPCC, svenska vädertjänsten SMHI och andra om hotande global uppvärmning.

Vilket inte hindrar agronomen Johan Rockström och den lediga skolflickan Greta Thunberg från att fortsatt varna för hotande uppvärmning.

Tege Tornvall