Annons:

Telegrams vd: ”Brottslingar missbrukar vår plattform”

Nätcensuren

Uppdaterad september 7, 2024, Publicerad september 7, 2024 – av Markus Andersson
Kritiker oroar sig för att Durov pressats att införa mer censur och övervakning.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 28 570,00 SEK 38% Mål: 75 000,00 SEK

Telegrams grundare och vd, Pavel Durov, beklagar nu att kriminella  utnyttjar hans plattform och lovar att göra vad han kan för att Telegram ska bli en ”tryggare” plats - en process som redan ska ha påbörjats internt.

Samtidigt har Telegram i tysthet uppdaterat sin FAQ där löften om att chattarna är privata, och att uppgifter därifrån inte lämnas ut till utomstående, bytts ut mot instruktioner om hur användare går tillväga för att rapportera ”misstänkta” meddelanden.

I slutet av augusti greps Durov av fransk polis, men släpptes efter fyra dagar om han lovade att inte lämna landet under tiden som utredningen mot honom pågick.

Skälet till att Durov greps var att han inte ansågs göra tillräckligt för att censurera, övervaka och på andra sätt stoppa brottslingar från att använda Telegram för kriminell verksamhet – och att han som vd påstods bära ett personligt ansvar för de brott som begås på Telegram, varför det rapporterades att han riskerade ett mångårigt fängelsestraff.

Annons:

Nu menar kritiker att den franska polisens påtryckningar har gett resultat och att Durov pressats att införa mer censur och övervakning på meddelandeplattformen. I tysthet har Telegram nämligen uppdaterat sin FAQ där meningen ”Alla Telegram-chattar och gruppchattar är privata mellan deltagarna. Vi behandlar inte några förfrågningar som rör dem” verkar ha försvunnit eller gömts undan.

Istället möts man nu av texten ”Alla Telegram-appar har 'Rapportera'-knappar som låter dig flagga olagligt innehåll för våra moderatorer - med bara några klick”, följt av instruktioner för hur användare ska gå till väga för att rapportera inlägg som de vill ha granskade.

"Alltid varit öppna för dialog"

Att mer censur och övervakning kan vara att vänta på Telegram tycks också bekräftas av ett uttalande från Durov själv under gårdagen.

”Förra månaden blev jag intervjuad av polisen i fyra dagar efter att jag anlänt till Paris. Jag fick veta att jag kan vara personligen ansvarig för andra människors olagliga användning av Telegram, eftersom de franska myndigheterna inte fick några svar från Telegram”, inleder han och menar att han blev ”förvånad” när han fick reda på detta”.

Durov betonar att man redan sedan tidigare har officiella representanter som svarar på förfrågningar från EU och andra myndigheter, samt att det funnits olika möjligheter för missnöjda länder att inleda rättsliga processer mot Telegram om dessa varit ”missnöjda” med hur plattformen skötts.

”Vi har åtagit oss att samarbeta med tillsynsmyndigheter för att hitta rätt balans. Ja, vi står fast vid våra principer: vår erfarenhet präglas av vårt uppdrag att skydda våra användare i auktoritära regimer. Men vi har alltid varit öppna för dialog”, fortsätter han och förklarar att man lämnat de länder där man inte hittat ”den rätta balansen mellan integritet och säkerhet”.

”När Ryssland krävde att vi skulle lämna över ’krypteringsnycklar’ för att möjliggöra övervakning vägrade vi - och Telegram förbjöds i Ryssland. När Iran krävde att vi skulle blockera kanaler för fredliga demonstranter vägrade vi - och Telegram förbjöds i Iran. Vi är beredda att lämna marknader som inte är förenliga med våra principer, eftersom vi inte gör det här för pengar. Vi drivs av avsikten att göra gott och försvara människors grundläggande rättigheter, särskilt på platser där dessa rättigheter kränks”, förklarar Durov vidare.

"Redan påbörjat processen"

Samtidigt säger han att man lyssnat på ”de röstar som säger att detta inte är tillräckligt” och att det blivit lättare för brottslingar att missbruka plattformen i takt med att den vuxit mycket snabbt.

”Det är därför jag har gjort det till mitt personliga mål att se till att vi förbättrar saker och ting avsevärt i detta avseende. Vi har redan påbörjat den processen internt, och jag kommer att dela mer information om våra framsteg med er mycket snart. Jag hoppas att händelserna i augusti kommer att leda till att Telegram - och den sociala nätverksindustrin som helhet - blir tryggare och starkare”.

Exakt hur eller vad som ska ”förbättras” framgår inte, men många tolkar utspelet som att Durov pressats eller övertalats att införa mer censur och övervakning på Telegram – och spekulerar i att detta är någonting som görs, antingen för att undvika att appen stängs ner och förbjuds i Frankrike och andra EU-länder, eller för att Durov inte vill riskera att fängslas, betala höga skadestånd eller på andra sätt straffas personligen för meddelanden som skrivs på plattformen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU gör frivillig kod till DSA-måttstock för techjättarna

Nätcensuren

Publicerad september 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga bredvid en mobiltelefon med appar för sociala medier.
Google, Meta, Microsoft och TikTok har lämnat nya rapporter till EU om hur innehåll märks och får minskad spridning.

EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.

EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.

Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.

Meta betalar granskarna och minskar spridningen

Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.

Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.

Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.

TikTok redovisar borttagna videor

TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.

Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.

Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bahnhof vägrar skriva under överenskommelse om webbplatsblockeringar

Nätcensuren

Publicerad juli 10, 2026 – av Markus Andersson
Serverhall och glasad mötesdel i Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm.
Serverhall och glasad mötesdel i Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm.

Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.

Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.

Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.

Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.

Bahnhofs blockeringssida med texten ”Hemsidan du vill besöka är blockerad”.
Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof

Lanserar egen blockeringssida

Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.

Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.

Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-dom gör privat RT-spridning straffbar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad juli 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med EU-domstolens byggnad och en RT-mikrofon.

EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte.

Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats.

Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT.

EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte.

— Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen.

Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet.

Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.

Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kallade Merz ”lögnaktige Fritz” – bötfälls

Hotet mot yttrandefriheten

Uppdaterad juni 5, 2026, Publicerad juni 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under sommarpresskonferens i Berlin
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under sin sommarpresskonferens i Berlin den 18 juli 2025.

En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”.

Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier.

Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier.

Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning.

I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.

Regeringen kallar det normal rättsprocess

En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas.

Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.

Merz pressas av svaga opinionssiffror

Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig.

Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd.

Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.