Kina upprättar genetisk databas över 700 miljoner män

publicerad 10 juli 2020
- av Markus Andersson
Det officiella motivet till DNA-kartan är att bekämpa brott.

Den kinesiska polisen håller på att samla in blodprov från män och pojkar runt om i landet i en förhoppning att bygga upp en genetisk karta över landets omkring 700 miljoner män. En strategi som ska ge myndigheterna nya verktyg för att skapa en högteknologisk övervakningsstat.

Projektet inleddes redan 2017 och målsättningen är att samla in tillräckligt med provet för att kunna bygga en omfattande DNA-databas som ska göra det möjligt för myndigheter att spåra upp en man och hans manliga släktingar enbart genom blod, saliv eller annat genetiskt material.

Det amerikanska företaget Thermo Fisher hjälper också den kinesiska polisen genom att sälja testkit till dessa som är skräddarsydda för polisens önskemål, något som fått stark kritik, bland annat från amerikanska lagstiftare. Hittills har dock företaget försvarat sin affärsmodell, skriver New York Times.

Förhoppningen från kinesiskt håll är att kunna använda genetik för att kontrollera sin befolkning tillsammans med de metoder som redan finns tillgängliga i form av avancerade kameror, teknik för ansiktsigenkänning och artificiell intelligens.

Polisen påstår att de behöver databasen för att kunna fånga kriminella och att de som donerat blod eller saliv har gjort detta på frivillig väg, en förklaringsmodell som fått kritik och människorättsaktivister menar att den typen av databas som Kina vill upprätta kommer att kränka såväl integritet som privatliv och möjliggöra för kinesiska hämndaktioner mot släktingar till dissidenter och aktivister som kritiserat det kinesiska styret.

– Möjligheten för myndigheterna att upptäcka vem som är närmast släkt med vem sett till kontexten att straffa hela familjer på grund av en persons aktivism kommer att få obehagliga effekter på samhället i stort, konstaterar Maya Wang, en kinesisk forskare för Human Rights Watch.

Polisen går även runt och tar blodprov på skolbarn runt om i landet och Jiang Haolin, 31 år gammal som arbetar som datoringenjör berättar för New York Times att han blev tvingad att ge myndigheterna ett blodprov – hade han inte gjort det så skulle hans hushåll stämplats som ett ”svart hushåll” och det skulle påverka hans rätt till att resa runt i landet eller besöka sjukhus.

Att man just samlar in DNA-prov från män och pojkar, men inte från flickor och kvinnor beror enligt tidningen på att män begår mer brott. Strategin har redan haft viss framgång då man efter 11 års sökande 2016 till slut kunde arrestera en man som mördat och våldtagit 11 kvinnor och flickor efter att ha analyserat DNA och på det sättet lyckats spåra honom.

De tidigare kampanjerna för DNA-insamling har dock varit mer riktade och specifika, snarare än ett försök att bygga upp en fullständig genetisk databas över landets befolkning. Enligt en rapport från Australien så räcker det för Kina att samla in DNA-prov från uppemot 70 miljoner män och pojkar, eller omkring 5- 10 procent av den manliga befolkningen. Fler behövs inte eftersom de DNA-prov som samlas in ändå kan visa den genetiska identiteten för manliga nära släktingar, hävdar man.

Att tekniken kommer att användas för att utöka massövervakningen råder det inget tvivel om och människorättsaktivister oroar sig för utvecklingen i ett land som är ökänt för att förfölja och straffa människor som kritiserar det politiska systemet eller som de helt enkelt inte gillar.

– I vissa fall kan ditt blod eller saliv som samlades in tidigare sättas på en brottsplats senare. Du är inte där men ditt DNA kan finnas på brottsplatsen. Detta är vad jag oroar mig för – möjligheten att bli ditsatt, konstaterar Li Wei, en kinesisk människorättsaktivist.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!