“Nato, Sveriges självständighet och Sverigedemokraterna”

Hösten 2021 kommer Sverigedemokraternas Landsdagar. Då är motioner att vänta om att Sverige bör söka medlemskap i Nato, men vi hoppas att sådant med kraft avvisas. För det första gör ett Nato-medlemskap att Sverige riskerar att dras in i krig som Nato provocerar fram. Dels är ett självständigt och neutralt Sverige en fredsbevarande buffert mellan Nato och Ryssland.

Sverigedemokraterna kan här säga NEJ till Nato och istället ta på sig värdefulla uppgifter.

Nästa försvarsminister

Efter valet 2022 kanske SD ingår i en regering. Då bör SD kräva att få försvarsministerposten och inte släppa den till något parti som vill gå med i Nato. En ny försvarsminister får historiska uppgifter:

• Börja dra ned de regelbundna militärövningarna tillsammans med Nato. Dessa övningar är riktade mot Ryssland, och Sverige ska inte delta i sådant. Sverige bör markera neutralitet och självständighet.
• Börja dra ned det militära samarbetet med USA.
• Börja styra om försvaret till att vi ska försöka självständigt klara oss.

SD bör redan nu börja leta efter en person som kan bli försvarsminister efter valet 2022. Ingen av de tre som i december skrev en artikel i Aftonbladet är lämplig. Mer om det nedan.

Nuvarande försvarsminister en katastrof

Den 12 mars 2020 höll Peter Hultqvist tal inför internationell publik. Innehållet var sådant att han inte har svenska folkets tillstånd att föra ut det i Sveriges namn, och han skadar svårt vår utrikespolitik. Han har lämnat Sveriges traditionella neutralitetspolitik, betonar militärt samarbete med USA och beskriver Ryssland som ett hot.

Nato har utvidgats och pressar österut. Det är det som är hotet. Med Ryssland ska vi ha goda kontakter inom handel, forskning, kultur och turism.

Så här lät det:

“Europa står inför provokativa och destabiliserande ryska åtgärder som har sänkt tröskeln för att använda militärt våld. Avsikten att undergräva den europeiska säkerhetsordningen … har således klargjorts.”

Hårda anklagelser. Det är inte acceptabelt att i ett tal inför internationell publik sådant kommer från vår försvarsminister. Och:

“Rysslands agerande i Georgien 2008, i Ukraina sedan 2014 och i Syrien sedan 2015 visar dess vilja att använda militära medel för att uppnå politiska mål, både inom och utanför Europa.”

Också hårda anklagelser. Peter Hultqvist är okunnig eller bluffar. Så här var det:

Georgien 2008

EU beställde en rapport om vad som hände 2008 i kriget i Georgien.

På grund av politisk oro i området skapades 1992 och 1994 fredsbevarande samarbeten som innebar rysk militär närvaro i Sydossetien som är en del av Georgien. Ur rapporten, sidorna 13–14, punkt 6.

Ur rapporten, sidan 10:

“Natten mellan den 7 och 8 augusti 2008 drabbade en ihållande georgisk artilleriattack staden Tskhinvali [i Sydossetien]. Andra rörelser av den georgiska krigsmakten följde mot Tskhinvali och de omgivande områdena …”

Ryssland svarade kraftfullt. Det är omöjligt att kalla detta för rysk aggression.

Ukraina och Krim 2014

Krim tillhörde Ryssland fram till 1954 då Sovjets ledare Chrusjtjov skänkte bort halvön till Ukraina, men åsikten finns att han inte hade rätt att göra det.

När Tyskland återförenades 1990 lovade USA muntligt att Nato inte skulle utvidgas vidare österut. Ändå har Nato gjort just det. I Natos strategi för utvidgning har ingått att även få in Ukraina, detta som en del av att ringa in Ryssland.

Efter den USA-stödda statskuppen i Ukraina i februari 2014 såg Ryssland hotet att Ukraina skulle bli Nato-medlem, och Rysslands flottbas i staden Sevastopol på Krim skulle hamna hos Nato.

Efter folkomröstning i mars 2014 begärde Krim att få återgå till Ryssland. När Ryssland återtog Krim var det förebyggande självförsvar, inte en aggression.

Syrien 2015

Ryssland ingrep i kriget efter den syriska regeringens önskemål. Ryskt flyg sprängde sönder underjordiska baser som IS med hjälp från Nato hade byggt. Framträdande i byggena var företaget Lafarge som tillverkar cement i Frankrike.

En dörr öppen till Nato?

I en artikel i Aftonbladet 9 december 2020, “Sverige bör hålla en dörr öppen till Nato“, skriver Jimmie Åkesson, Björn Söder och Roger Richthoff:

“Sverigedemokraterna kommer inte att tillåta ett medlemskap utan att först förankra detta hos det svenska folket genom en folkomröstning och att en sådan eventuell anslutning sker tillsammans med Finland.”

Artikeln i Aftonbladet bör läsas noga. Författarna försöker få det att se ut som om samarbete med Finland innebär att vi bör tänka oss medlemskap i Nato. De blandar också ihop finansieringen av försvaret med annat.

Artikeln är passiv. Vi önskar att SD i stället kliver fram som en stark kraft i arbetet att stoppa anslutning till Nato. Ett sådant SD behövs om det blir folkomröstning.

Att bestämma över oss själva

På Natos webbplats finns strategiska dokument. I ett av dessa, 24 april 1999, punkt 43, läser vi:

“Principen om gemensam insats i alliansförsvar ligger i praktiska arrangemang som möjliggör för de allierade att ha de avgörande politiska, militära och resursmässiga fördelarna med kollektivt försvar, och förhindra åternationaliseringen av försvarspolitik, utan att beröva de allierade deras suveränitet.”

Ett steg in i Nato ska alltså “förhindra åternationaliseringen av försvarspolitik“. Vi måste noga tänka igenom vad det innebär. Fortsättningen, “utan att beröva de allierade deras suveränitet“, låter som påklistrat för att lugna ner de som vill ha nationellt självbestämmande.

Nato borde ha upplösts

1991 upplöstes Sovjetunionen och Warszawapakten. Då borde även Nato ha upplösts, men så blev det inte. Nato bombade 1999 Serbien, i före detta Jugoslavien, oavbrutet i 78 dygn. Man tog över USA:s krig i Afghanistan och förstörde 2011 Libyen. Dessutom har Nato utvidgats österut och övar regelbundet vid Rysslands gräns. Sverige hjälper till, och det är en skam. Det måste bli ett slut på det som händer nu. Peter Hultqvist har lämnat ut Sverige till USA. I tidningen Dagens Arena 12 december 2020 fanns en artikel som bör läsas, “När USA intog svenska skärgården“.

Vi hoppas att Sverigedemokraterna säger bestämt NEJ till medlemskap i Nato och förbereder sig på en försvarsministerpost med neddragning av samarbetet med Nato, neddragning av samarbetet med USA, inriktningen att försvaret i första hand ska lita till egna krafter och inte bara passivt väntar på folkomröstning om Nato utan i stället aktivt deltar i opinionsarbete emot medlemskap.

Om det efter valet blir en minoritetsregering M+KD+ L, med stöd från SD, så hoppas vi att stödet villkoras med att inga ytterligare närmanden till Nato eller USA görs, utan tvärtom bör samarbetena minska.

Om det efter valet blir en regering S+C+MP så hoppas vi att SD använder alla parlamentariska möjligheter för att tvinga fram samma sak.

Björn Backengård
Hisings Backa