Annons:

Vänsterextremist åtalas för grova vapenbrott – var anställd vid Försvarsmakten

Uppdaterad april 30, 2019, Publicerad april 28, 2019
Bilden är illustrativ
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

En 32-årig man står nu åtalad vid Jönköpings tingsrätt bland annat för grovt vapenbrott. Mannen som fram till nyligen varit anställd vid Försvarsmakten misstänks ha planerat både rån och politiskt motiverade dåd med hjälp av både automatvapen och polisuniform. Beslag visar att mannen rört sig i autonoma kretsar och var medlem i Tempel Riddare Orden.

En 32-årig vänsterextremist har åtalats vid Jönköpings tingsrätt för synnerligen grovt vapenbrott efter att ett ”stort antal vapen av särskilt farlig beskaffenhet” som hittats på platser runt Jönköping har kunnat knytas till honom. En del av vapnen och utrustningen skall ha stulits från Försvarsmakten.

Det var i juni i förra året som polisen i Jönköping kontaktades av två inbrottstjuvar som berättade att de hittat vapen i en container som de brutit sig in i, vilket Nya Dagbladet rapporterade om. I containern fann polisen ett stort antal vapendelar möjliga att sätta samman till totalt fem stycken kompletta halvautomatiska gevär av typen AR-15 och vapendelar avsedda för halvautomatiska gevär av typen AR-10, samt ammunition.

Dessutom hittades en polisuniform, en peruk och polisvästar i containern, vilket åklagaren har angett som rekvisita att använda vid rån eller annan brottslig verksamhet, enligt förundersökningen.

Annons:

Efter tips från allmänheten kunde polisen hitta ytterligare vapendelar, vapen och ammunition på ett par andra platser runt Jönköping. En stor utredning som nu resulterat i en förundersökning på över 1 400 sidor har nu lett fram till att åklagaren anser att vapengömmorna utan tvivel kan knytas till mannen. I stämningsansökan står följande:

Brottet bör bedömas som synnerligen grovt eftersom det varit fråga om ett stort antal vapen av särskilt farlig beskaffenhet samt eftersom innehavet varit av synnerligt farlig art, särskilt då brottsligheten varit ideologiskt motiverad och vapnen innehafts i en kriminell miljö där de kunnat befaras komma till brottslig användning.

Två avfyrade pansarskott hittades. Foto: Polisens förundersökning

Ideologiskt motiverad

På ett par ställen i förundersökningen skriver polisen att man utreder ”ett grovt vapenbrott som eventuellt kommer att omkodas till terrorbrott”. Vid husrannsakan i de två bostäder där mannen uppehållit sig hittades detaljerade planer för hur man attackerar viktiga samhällsfunktioner och meningsmotståndare med väpnade medel.

Dessutom påträffades handskrivet utbildningsmaterial av mannen, där han detaljerat går igenom hur autonoma krafter skulle gå tillväga för att genomföra en väpnad revolution. Instruktioner finns om hur man förbereder sig (organisation, insamling av pengar och vapen, förråd av förnödenheter), hur attackerna ska gå till (politiker, banker, företag) och hur sedan den revolutionära omvandlingen av samhället ska genomföras.

I mannens dator fann polisen också videofilmer med instruktioner om hur man modifierar halvautomatiska vapen, bland annat genom att borra ur dem. Passande nog fann man också en pelarborr i den container mannen hyrde och vapendelar som bearbetats med borr.

I utredningen framkommer att mannen har en lång historik inom den autonoma rörelsen. 2014 attackerade han bland annat en polisman vid en motdemonstration mot Svenskarnas parti i Jönköping. Vid tillfället bar mannen både maskering och skydd på armar och ben som en förberedelse för våldsanvändning.

Frimurare och pro-kurd

I förundersökningen kan man läsa att mannen är medlem i Tempel Riddare Orden R T Minerva i Jönköping. Det framgår inte vilken ställning eller funktion han har haft inom orden. Han är också engagerad inom nykterhetsrörelsen i Jönköpings län.

mannen har en nyckelposition i Svenska Rojavagrupperna, en förening med syfte att ”förbättra levnadsförhållandena för de människor som lever i västra Kurdistan, kallat Rojava”. Han har haft en roll som särskilt auktoriserad att hantera inköp, bedriva försäljning och representera föreningen. mannen har också enligt egen utsago varit utlandsstationerad och ”lett förundersökning för byggande av sjukhus” i nordöstra Syrien år 2015.

Polisen hittade också under husrannsakan ett intyg från syndikalistorganisationen Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) om att han representerade deras tidning Arbetaren i Syrien under en period 2017–2018.

Dessutom fann man ett antal knappar och pins, bland annat från AFA och andra antifascistiska och mer revolutionära organisationer.

Militär och flyktinggömmare

Under åren 2006 till 2015 var mannen anställd av Försvarsmakten, bland annat på regementena Revingehed P7, Skövde P4 och Karlsborg K3. I sin försvarstjänstgöring nådde han sergeants grad och var framför allt verksam inom sjukvård och katastrofmedicin.

Efter att det framkommit i förundersökningen att en del av de gömda vapnen och stridsutrustningen, såsom ammunition, handgranater och skyddsvästar, tillhört Försvarsmakten har nu mannen stängts av och hans åtkomst till hemliga uppgifter och materiel har spärrats.

Mannen har också haft en anställning inom Jönköpings kommun där han arbetat med att ordna boendestöd till flyktingar, framför allt så kallade ensamkommande barn. Vid sidan av det jobbet har han enligt utredningen agerat privat som flyktinggömmare och organiserat skydd för utvisningsdömda personer.

Hotbrev

En kort tid efter att mannen häktats som misstänkt för grovt vapenbrott fick mannens föräldrar, bror och flickvän motta hotbrev med posten. Det var handskrivna brev med texten: ”Du dör om han snackar”. Samtliga förhördes av polisen angående breven och hoten polisanmäldes också.

Men vid husrannsakan i mannens bostad hittades handskrivna anteckningar med en plan över hur han skulle agera om han blev gripen av polisen. Ett av de utritade momenten i planen var att ordna så att just hans föräldrar, bror och flickvän fick hotbrev.

Gömde sig och lät kamrat sitta häktad

Inledningsvis var en av mannens bästa vänner, en skolkurator, huvudmisstänkt i ärendet. Detta eftersom han stod på hyreskontraktet på den container i Taberg där polisen hittade vapengömman.

Gömstället uppdagades efter att två män från Baltikum gjort inbrott i containern och i sin förskräckelse av att hitta automatvapen, polisuniformer och peruker valde att kontakta polisen.

Skolkuratorn stod på hyreskontraktet och kom att gripas och satt häktad i nästan två veckor som huvudmisstänkt. Inledningsvis höll Skolkuratorn fast vid att han inte själv haft tillgång till containern, utan att han upplåtit den åt en ”barndomsvän” som han inte ville namnge. I tolv dagar skyddade han sin kamrat, men sedan brast det och han angav mannen.

Skolkuratorn är inte längre misstänkt i ärendet och kommer i den kommande rättegången att vittna mot mannen.

Samtidigt höll sig mannen undan i en lägenhet i Göteborg, där han planerade för framtiden. I lägenheten hittade polisen gått om anteckningar, bland annat en "mind map" där han försökte räkna ut konsekvenserna av de olika val han kunde göra.

Den åtalade mannen kunde dock till slut lokaliseras av Säpo och gripas. I det inledande förhöret valde han att svara på alla frågor med sitt namn och personnummer, vilket är en variant av vad tillfångatagna soldater ska svara ifall de tillfångatas och förhörs av fienden.

Även den åtalade mannen höll länge ut i förhör, men slutligen kom han med en historia om att han också valt att upplåta containern till ytterligare en person. En man från Mellanöstern vid namn ”Ahmed”, som han i övrigt inte visste något om.

Polisen har dock inte kunnat följa upp det spåret, och bland mannens anteckningar återfanns också en skiss på en historia som starkt påminner om Ahmed-historien.

 

Källa: Jönköpings tingsrätt: B 2199-18 (Stämningsansökan och FUP)

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Körkortet flyttar till mobilen – och körförbud följer dig i hela EU

Publicerad Igår 20:38 – av Jan Sundstedt
Illustrativt montage med ett svenskt exempelkörkort märkt SPECIMEN framför en mobil med en abstrakt digital plånbok, mot en s
Den som vill ska även framöver kunna få ett fysiskt körkort när EU:s digitala körkort införs.

Körkortet ska kunna ligga i mobilen, och den som blir av med det för rattfylleri, kraftig fortkörning eller andra allvarliga trafikbrott ska få körförbud i hela EU.

Bakom förändringarna står två nya EU-direktiv, ett om körkort och ett om återkallade körkort. De publicerades i EU:s officiella tidning i november 2025 och gäller alla medlemsländer.

Reglerna slår ändå inte igenom på en gång. Enligt Transportstyrelsen, som skriver om de kommande reglerna, ska länderna föra in merparten i nationell lag inom tre år och tillämpa dem ett år senare. Huvuddelen börjar därmed gälla 26 november 2029.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska föreslå hur direktiven förs in i svensk lag och redovisa hela uppdraget sommaren 2027, skriver regeringen. Transportstyrelsen analyserar under tiden direktivet för att kunna se över föreskrifter, it-system och rutiner.

Mobilen ersätter inte plastkortet

Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska finnas som ett elektroniskt intyg i en digital plånbok. Den som vill ska fortfarande kunna få ett fysiskt kort. Europaparlamentet har enligt sitt pressmeddelande säkrat rätten att begära ut plastkortet, som bör utfärdas rimligen inom tre veckor.

Digitalt körkort ska enligt direktivet vara infört senast 2031. När Sverige inför det är oklart.

Körförbud över gränserna

Körförbudet omfattar inte alla återkallelser. Medlemsländerna ska informera varandra när ett körkort återkallas i minst tre månader för vissa allvarliga trafikbrott. Landet som utfärdat körkortet ska sedan se till att påföljden verkställs och gäller i hela EU.

Det handlar om fortkörning med mer än 50 km/h över gränsen, rattfylleri med alkohol eller droger samt andra trafiksäkerhetsbrott som orsakat allvarlig kroppsskada eller dödsfall. Reglerna om återkallelse ska tillämpas från 26 november 2029.

Yngre förare och tung trafik

Från 26 november 2028 blir det möjligt att ta B-körkort vid 17 års ålder. Fram till 18-årsdagen får föraren bara köra med en beledsagare i framsätet som är minst 24 år, har haft EU-körkort i fem år och inte fått det återkallat under tiden. Sverige kan välja att införa samma system för medeltunga och tunga lastbilar, men har inte sagt hur man gör.

Förare med buss- eller lastbilskörkort ska lämna läkarintyg vid varje förnyelse, oavsett ålder. I dag krävs intyg först när innehavaren fyllt 45.

Det nya B1-körkortet ger rätt att köra fordon med högst 2 500 kilo totalvikt och en högsta hastighet begränsad till 45 km/h. Åldersgränsen är 16 år, och ett land kan söka EU-kommissionens tillstånd att sänka den till 15. Enligt regeringen måste dagens A-traktorer uppfylla tekniska krav och genomgå registerbesiktning för att få köras i 45 km/h.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinna ihjälskjuten i fullsatt idrottshall i Älvsjö

Ökade otryggheten

Uppdaterad Igår kl 15:24, Publicerad Igår 10:55 – av Jan Sundstedt
Kämpetorpshallarnas exteriör i Älvsjö med glasentré, ljus fasad och gult tegel.
Kämpetorpshallarna i Älvsjö, där kvinnan sköts under fredagskvällen (arkivbild).

Skottlossningen i en idrottshall i Älvsjö på fredagskvällen kostade en kvinna i 25-årsåldern livet. Polisen utreder nu mord, och två personer i övre tonåren sitter anhållna.

Larmet om skjutningen nådde polisen strax efter klockan 21 på fredagen.

Rapporterna gällde en allvarligt skadad kvinna i en idrottsanläggning i Älvsjöområdet, och en ambulans förde henne till sjukhus.

Gärningsmannen hade hunnit försvinna när polisen kom till platsen.

Kvinnan avled under lördagen av sina skador, skriver polisen på sin hemsida enligt TV4.

– Hon har avlidit nu under kvällen, så att istället för att utreda ett mordförsök så utreder vi nu ett mord, säger Daniel Wikdahl, presstalesman på polisen.

Åklagare anhöll på lördagsmorgonen två personer i övre tonåren, misstänkta för mordförsök. Båda två är enligt uppgifter fortfarande anhållna.

Hundratals ungdomar var på plats i Kämpetorpshallarna när skotten föll.

Några spelade innebandymatch, andra deltog i Spontanfotboll, Hammarby Fotbolls ungdomssatsning som klubben driver tillsammans med lokala fritidsgårdar.

Ungdomarna spelade enligt uppgifter fotboll i en annan hall än den där skjutningen skedde.

Kommunens krisorganisation aktiverad

Kvinnan arbetade i kommunens ungdomsverksamhet, bekräftar Lee Orberson, stadsdelsdirektör i Hägersten-Älvsjö, för SVT.

Orberson lyfter fram vad verksamheten betyder för områdets unga.

– Det är en jätteviktig aktivitet för att sysselsätta unga. En sådan här händelse har direkt påverkan på lokalsamhället, säger Orberson.

Stadsdelen aktiverade omedelbart sin krisorganisation, inklusive externt krisstöd för barn och unga som befann sig i området.

Poliser och fältarbetare förstärker närvaron, och krisstödjare finns på plats utanför anläggningen för att fånga upp oro.

Fritidsgården Ungdomens hus höll öppet till klockan 22 på lördagen för alla som ville prata om det som hänt.

Anhöriga till offret är enligt polisen underrättade.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanliga bronsfynd hittades i grav utanför Robertsfors

Arkeologi och historia

Publicerad oktober 17, 2026 – av Emil Fjellstedt
Närbild av ett litet böjt metallföremål som ligger i en öppen handflata i solljus.
Pincettdelen och dräktnålen hittades i augusti 2026. Dubbelknappen hade påträffats i samma röse redan 2023.

Arkeologer har hittat tre bronsföremål i ett långröse i Junkboda söder om Robertsfors. Enligt Västerbottens museum är långröset det fyndrikaste röset som hittills undersökts i norra Sverige.

Fynden är en dubbelknapp, en omkring 17 centimeter lång dräktnål och en del av en dekorerad pincett, alla av brons. Långröset är ungefär 10 gånger 20 meter stort och undersöktes inför den planerade Norrbottniabanan, skriver museet.

Ett långröse är en avlång stengrav från bronsåldern. I Junkboda finns en stenkista där den döde har begravts. Undersökningar av långrösen är sällsynta i norra Sverige, och många gravar har plundrats. Bronsföremål har enligt museet bara hittats i rösen vid ett fåtal tidigare undersökningar i regionen.

Dubbelknappen kom fram i stenkistan redan vid förundersökningen 2023. Då undersöktes bara en mindre del av anläggningen, och stenkistan lämnades "i övrigt orörd".

I början av sommaren 2026 tog arkeologerna isär röset försiktigt, lager för lager. Den omgivande kantkedjan och stenkistan lämnades kvar. När kistan undersöktes i augusti kom dräktnålen och pincettdelen fram.

Tone Hellsten, avdelningschef och arkeolog vid museet, säger att man visste att graven var ovanlig men inte väntade sig att hitta ytterligare två bronsföremål. När dräktnålen och pincetten kom fram förstod arkeologerna att fyndet var "något alldeles extra".

Graven har ännu inte daterats med kol-14-metoden. Föremålen pekar bara på att den kan ha anlagts någon gång under bronsåldern, cirka 1700–500 f.Kr. Fortsatta analyser kan ge mer kunskap om graven och dess ålder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Diplomaten Sven Hirdman är död – hans uppmaning till fred lever vidare

Publicerad oktober 16, 2026 – av Markus Andersson, Emil Fjellstedt
Sven Hirdman med glasögon sitter i en fåtölj under intervjun med Dissidentklubben.
Sven Hirdman intervjuades i sitt hem den 23 maj 2025 om diplomati, svensk säkerhetspolitik och kriget i Ukraina.

Sven Hirdman, som i tio år var Sveriges ambassadör i Moskva, har avlidit. Han ägnade ett långt diplomatliv åt att förstå Ryssland och försvarade in i det sista en självständig svensk utrikespolitik byggd på dialog.

Dissidentklubben har meddelat hans bortgång.

Hirdman hörde till en generation diplomater som byggde sitt yrke på språkkunskap, tålamod och ingående kännedom om motparten. Han studerade slaviska språk och kom till Utrikesdepartementet 1963.

Vägen gick via fredsforskningsinstitutet Sipri, där han var biträdande direktör 1969–1972, och vidare till Peking som ambassadråd 1972–1976. Han var statssekreterare i Försvarsdepartementet 1979–1982, ambassadör i Tel Aviv och därefter chef för krigsmaterielinspektionen, med ansvar för tillsynen över svensk vapenexport.

Tio år i Moskva

År 1994 tog han över ambassaden i Moskva, där han stannade till 2004. Under de sista fyra åren var han doyen, alltså rangäldst i den diplomatiska kåren, och han var samtidigt ackrediterad i flera forna sovjetrepubliker.

Dissidentklubben beskriver honom som den gamla skolans diplomat och skriver att få svenskar var så kunniga om rysk kultur och politik. När han gästade Sveriges Radios Söndagsintervjun i mars 2022 presenterades han som diplomaten som känt Ryssland i mer än 60 år.

Enligt Dissidentklubben sörjde han djupt det han såg som en infantilisering och avveckling av svensk diplomati under det senaste decenniet. I maj 2025 intervjuade Mats Nilsson och Mattias Forsgren honom i hans hem i Bromma; han avslutade med en förhoppning om att tittare skulle börja tänka självständigt.

Varnade för krigsrisken

Hirdman höll fast vid sin linje även när han anklagades för att förringa hotet från Ryssland. I debattartikeln "Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning", som Nya Dagbladet publicerade i juli 2023, beskrev han ett krig mellan Ryssland och USA/Nato som det största säkerhetshotet mot Sverige. Slutsatsen var att vi "därför bör göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår".

Han beskrev medlemskapet som ett genomgripande och svåråterkalleligt brott med den alliansfria linjen, med fasta åtaganden som Natos kärnvapenpolitik, militär infrastruktur och skyldigheten att bistå andra länder. Ett så stort steg krävde enligt honom brett folkligt stöd och borde avgöras genom en folkomröstning.

Han varnade också för att Sverige skulle förlora sin självständiga säkerhetspolitiska identitet. Spänningen i Nordeuropa skulle stiga, och i ett krig mellan stormakterna skulle Sverige bli ett omedelbart krigsmål, bedömde han.

Hirdman vägde också fördelarna. Han medgav att ett medlemskap kunde ge avskräckning, ett starkare försvar och närmare nordiskt samarbete, men fann nackdelarna tyngre. Det var en diplomats argument, framfört med skäl och inte med slagord.

Sina erfarenheter samlade han i böckerna "Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst" från 2015 och "Sverige i stormaktspolitikens mitt" från 2017.

Sven Hirdman lämnar efter sig en gärning byggd på kunskap om motparten, respekt för samtalet och modet att tänka självständigt även när det kostade. Hans stora ärende var att Sverige skulle göra allt för att hindra ett krig mellan stormakterna. Det ärendet förtjänar att leva vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.