Kriminell infiltration av den svenska välfärden är ett växande problem, enligt Socialdemokraterna. För att skydda offentliga resurser föreslår partiet införandet av ett nationellt varningsregister som ska förhindra att oseriösa aktörer får tillgång till skattefinansierade uppdrag.
Den svenska välfärden är sårbar för bedrägerier, korruption och infiltration från organiserad brottslighet – något som varje år kostar skattebetalarna miljontals kronor. Under 2021 försvann exempelvis cirka 13–16 miljarder kronor i felaktiga betalningar, vilket kan röra som om felaktiga bidrag som betalats ut, men också kriminell infiltration.
– Välfärdssektorn är ett område där vi vet att det försvinner mycket pengar, sade Carina Gunnarson, docent i statskunskap vid Totalförsvarets forskningsinstitut förra året, enligt forskning.se.
På grund av detta sitter numera staten på en stor mängd information om brottslingar och deras företag, menar Socialdemokraterna i Stockholm, som pekar mot att den informationen inte delas med kommunerna. Branscher som lokalvård och parkskötsel, byggbranschen och personlig assistans är som mest riskfyllda. För att hindra att ännu mer skattepengar hamnar hos kriminella behöver man vidta åtgärder.
– Välfärdsbrott göder den organiserade brottsligheten. Men det drabbar också medborgare som behöver en stark välfärd – äldre som förlitar sig på hemtjänsten eller barn och ungdomar vars framtid står och faller på ett välfungerande HVB-hem. I Stockholms stad tar vi krafttag mot välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet. Men vi kommuner kan inte göra jobbet ensamma, säger Anders Österberg (S), tf finansborgarråd, i ett pressmeddelande.
S: Inför varningsregister
För att förhindra att skattepengar hamnar hos kriminella föreslår partiet ett särskilt varningsregister. Under Socialdemokraternas tidigare regering utreddes ett system där Bolagsverket skulle samordna registerkontroller mellan myndigheter. Det skulle ge kommuner tillgång till information från bland andra Polisen, Skatteverket och Kronofogden när de upphandlar tjänster från privata aktörer.
I Italien finns ett så kallat "antimaffiaregister" där företag automatiskt granskas mot databaser som samlar information om organiserad brottslighet, arbetslivskriminalitet och grova ekonomiska oegentligheter. Socialdemokraterna menar att man bör använda den tidigare utredningen som bas, men inspireras mer av det italienska registret.
Enligt utredningen borde registret varit på plats redan i år, men den nuvarande regeringen har skjutit upp införandet till 2028.
– Skattepengar ska inte hamna hos kriminella nätverk eller oseriösa företag som utnyttjar sina anställda. Istället för att skynda på arbetet mot arbetslivskriminalitet skjuter nu regeringen frågan på framtiden, det duger inte, säger Johan Danielsson (S), förste vice ordförande i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.
