Annons:

Ökning av unga våldsbrottslingar – kan inte straffas

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad augusti 27, 2024, Publicerad augusti 27, 2024 – av Redaktionen
Polis avspärrning
Polisen bekräftar att de griper allt fler brottslingar som ännu inte är straffmyndiga.

Antalet personer under 15 år som begår mord, mordförsök och andra grova brott ökar i Sverige. Trots att domstolen slagit fast att barnen begått brotten ifråga riskerar de med nuvarande lagstiftning inga straff alls.

För drygt ett år sedan infördes en ny lag som gjorde det möjligt för åklagare att på eget initiativ väcka bevistalan mot icke straffmyndiga unga som misstänks för grova brott, rapporterar skattefinansierade SVT.

I korthet innebär detta att åklagaren, vid särskilt allvarlig brottslighet, kan begära att en domstol prövar skuldfrågan och tar ställning till om den unga personen begått brottet eller inte, även om någon påföljd inte kan utdömas på grund av gärningsmannens låga ålder.

Sedan lagändringen infördes har bevistalan väckts mot 21 barn i 19 olika ärenden. Av de 14 domar som hittills fallit står det i 13 fall klart att barnen begått dessa brott. Många har också varit varit föremål för orosanmälningar från antingen polis eller skola och är kända av socialtjänsten sedan tidigare.

Annons:

– Det speglar den utveckling som vi ser, att utförarna blir allt yngre. Vi griper också fler i dag och det syns då i statistiken, säger Hanna Paradis, tidigare kommenderingschef vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.

"Ytterligare en kostnad"

Det handlar också om mycket grova brott – hälften av ärendena rör mord, mordförsök eller förberedelse till mord, men då gärningsmännen varit under 15 år kan några straff inte utdömas, istället beslutar socialtjänsten vilka åtgärder som ska sättas in.

Kammaråklagare Lisa Dos Santos är kritisk till hur systemet fungerar idag, med kostsamma och tidskrävande rättsprocesser som ändå inte leder till några straffrättsliga påföljder.

– Det som blir skillnaden är att det blir ytterligare en kostnad att driva den här typen av utredning med rättegångsprocess. Men man har inte ändrat på påföljd för barn som är under 15 år, det blir samma konsekvens
, säger kammaråklagare Lisa Dos Santos.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kriminella kan ha fått ansvar för utsatta barn i Norge

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 27, 2026 – av Markus Andersson

Personer med kriminell bakgrund eller kopplingar till kriminella nätverk har haft centrala roller hos privata företag som arbetar med utsatta barn i Norge. Nu kartlägger polisen hela landet.

Fynden kommer från A-krimsenteret i Tønsberg, som granskat 16 privata företag i Sør-Øst politidistrikt. Tre var godkända barnavårdsinstitutioner, medan de övriga tillhandahöll andra välfärdstjänster eller arbetade som underleverantörer.

Företagen erbjuder bland annat institutionsplatser, boenden och arbetsträning på uppdrag av kommuner och staten. Økokrim varnar för att barn kan ha kommit i nära kontakt med vuxna med aktiva kriminella kopplingar och att offentliga intäkter kan ha gått vidare till kriminella nätverk.

Rapporten visar en risk för att kriminella nätverk får ansvar för sårbara barn och unga. Den visar också en risk för att inkomster från lagliga välfärdstjänster går till kriminella nätverk, säger Økokrim-chefen Pål Lønseth till NRK.

Granskningen utvidgas till hela Norge

En av de berörda institutionerna har redan mist sitt tillstånd och barnen som bodde där har flyttats. Polisen ska nu göra motsvarande kartläggning i Norges övriga elva polisdistrikt.

Økokrim beskriver hur lagliga företag kan användas för ekonomisk brottslighet genom bland annat falska dokument, identitetsmissbruk och felaktig fakturering. En central svaghet är att viktig information ligger utspridd hos flera myndigheter.

Regeringen ser nu över kraven på belastningsregister och informationsdelningen mellan myndigheterna. Samtidigt betonar A-krimsenteret att granskningen inte har bedömt kvaliteten på tjänsterna eller undersökt hur enskilda barn behandlats.

Våra barn ska vara trygga när de möter barnavården. Personer med kriminella kopplingar har uppenbarligen inget där att göra som anställda eller ägare. Det här ska redas upp, säger Norges barn- och familjeminister Lene Vågslid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Larmen om barnrekrytering ökar

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 26, 2026 – av Jan Sundstedt

Anmälningarna om rekrytering av barn och unga till kriminalitet ökade under sommaren – trots att polisen mobiliserat för att stoppa utvecklingen.

Polisen startade i februari den nationella operationen Augere för att bromsa rekryteringen av barn till grova våldsbrott. Satsningen kom sedan antalet 13–14-åringar misstänkta för gängrelaterade våldsdåd tredubblats mellan 2023 och 2025. Målet är att polis, skola och socialtjänst ska dela information och ingripa innan barn dras in i grövre brott.

Trots satsningen fick polisen mellan maj och juli in 240 anmälningar, jämfört med 197 under samma period förra året, enligt siffror som Ekot tagit del av. Det är en ökning med 20 procent. Flest anmälningar kom från Stockholmsområdet.

Rekryteringen sker både digitalt och på platser där barn vistas, exempelvis skolgårdar och idrottsplatser. Kriminella kan ta kontakt genom att bjuda på godis, pizza eller andra småsaker för att sedan be barnen utföra uppdrag.

Trots mobiliseringen har det ändå pågått lokal fysisk rekrytering ihop med den digitala, säger polischefen Stephan Kiernan, som ansvarar för satsningen, till Ekot.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Statlig utredning: Parallella samhällsstrukturer präglar svenska bostadsområden

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 20, 2026 – av Markus Andersson
Montage med migrationsströmmar mot Sverige, klannätverk i Rinkeby och det svenska rättsväsendet
Montage/illustration av migrationsströmmar, klannätverk och det svenska rättsväsendet.

En statlig utredning varnar för att klaner, kriminella nätverk och andra informella maktstrukturer upprätthåller parallella system vid sidan av det svenska samhället. Det kan handla om egen rättsskipning, beskyddarverksamhet, informell bostadsförmedling och medling i konflikter.

I vissa områden riskerar kriminella och släktbaserade nätverk att tränga undan ordinarie samhällsfunktioner, varnar den statliga utredningen SOU 2026:53 som överlämnats till regeringen.

Granskningen beskriver hur familj, släkt eller klan kan väga tyngre än individens frihet och svensk lag. Följden kan bli att brott tystas ned, konflikter löses utanför rättssystemet och människor pressas att följa gruppens regler.

Polismyndighetens underlag visar att omkring 480 000 människor bor i områden där parallell rättsskipning mellan kriminella och boende bedöms vara ett problem. Omkring 549 000 bor i områden där informell bostadsförmedling förekommer.

Siffrorna betyder inte att alla dessa personer tillhör en klan eller själva använder systemen, utan visar hur många som bor i de områden där polisen har bedömt att problemen finns.

I områden med sammanlagt omkring 175 000 invånare förekommer samtliga fyra problemformer som polisen har undersökt: parallell rättsskipning, beskyddarverksamhet, medling och informell bostadsförmedling.

Hedersnormer och släktbaserade kriminella nätverk

Utredningen pekar inte minst på hedersnormer, låg tillit till myndigheter och släktbaserade kriminella nätverk som samhällshotande problem. I flera fall försöker sådana nätverk påverka eller infiltrera offentlig verksamhet.

Tjänstemän kan utsättas för hot och påtryckningar, medan invånare riskerar att förlora tillgången till de rättigheter som gäller för alla andra. Regeringen skriver att parallella samhällsstrukturer har förstärkt utanförskapet.

Utredningen vill nu att Boverket och SCB tar fram bättre sätt att mäta problemen. Den föreslår också en nationell samordnare och en särskild utredning om hur parallell rättsskipning ska motverkas.

Granskningen har inte kunnat fastställa exakt hur många människor som styrs av de parallella systemen, men slår fast att följderna kan bli långtgående även om de personer som upprätthåller strukturerna är få.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Estland nobbade över hälften av Sveriges föreslagna interner

Organiserade brottsligheten

Publicerad augusti 19, 2026 – av Emil Fjellstedt
Taggtråd längs ett säkerhetsstängsel.

Estland har avvisat 20 av de 37 svenska interner som föreslagits för placering i landet. Enligt estniska myndigheter har avslagen gällt personer med kopplingar till organiserad brottslighet eller med risk för radikalisering.

Avtalet mellan Sverige och Estland ger de estniska myndigheterna rätt att pröva varje föreslagen intern. Landets regering hade tidigare försäkrat allmänheten om att inga gängkriminella skulle tas emot.

En genomgång av de första 18 fallen visar domar för bland annat försök till mord, medhjälp till försök till mord, medhjälp till människorov och synnerligen grovt narkotikabrott. En person ska även ha dömts för att ha rekryterat en minderårig till brottslig verksamhet.

Estniska myndigheter avvisade de föreslagna internerna

Tiina Unuks, chef för enheten för fängelsedrift vid Estlands justitie- och digitaliseringsministerium, uppger för Delfi att de avvisade personerna inte ansågs lämpliga.

Vi meddelade Sverige att de inte var lämpliga. Sverige måste nu titta på nytt för att se vilka som är mer lämpliga kandidater, säger Tiina Unuks.

Den estniska justitieministern Liisa Pakosta ifrågasätter samtidigt hur den svenska listan kunde tas fram. ”Naturligtvis kan man ställa sig frågan hur en sådan lista överhuvudtaget kunde uppstå någonstans”, säger hon enligt samma källa.

Första gruppen har redan flugits till Tartu

Den första gruppen interner lämnade Linköping med flyg på tisdagen och anlände till militärflygplatsen Ämari. De ska avtjäna sina straff vid fängelset i Tartu.

Sverige har reserverat 300 platser i Estland. Årskostnaden uppges vara 30 miljoner euro, motsvarande omkring 330 miljoner kronor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.