MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 25 april 2025

fredag 25 april 2025

Man knivhuggen till döds i Göteborg

publicerad 19 oktober 2019
Avenyn i centrala Göteborg.

Sent på natten mot lördag blev en man knivhuggen till döds i centrala Göteborg. En misstänkt gärningsman är gripen.

Händelsen ägde rum strax innan halv fyra på fredagsnatten på en parkeringsplats i centrala Göteborg. Polisen fick larm om ett stort slagsmål utanför en festlokal.

På plats hittar polisen en svårt skadad man som ligger och blöder på marken. Han ska ha blivit knivhuggen i halsen och hans liv gick inte att rädda. Den avlidne mannen var i 20-årsåldern, enligt GP.

– Man anträffar en svårt skadad person på platsen, han fördes till sjukhus, men sedan konstaterar man att han är avliden. Våld har förekommit med någon form av tillhygge, säger Martin Hallberg, vakthavande befäl vid polisen region väst.

En man i 20-årsåldern, som befinner sig på platsen, pekat ut som gärningsman och sedermera grips. Polisen hämtar även in nio vittnen från platsen.

Våldet i Göteborg har eskalerat de senaste åren. Enligt Göteborgs-Posten finns omkring 900 gängkriminella i staden och personrånen har ökat lavinartat. I måndags fick en 12-årig pojke åka till sjukhus efter ett brutalt knivrån vid Redbergsplatsen i östra Göteborg, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gängen styr skolvalet – säkrar makten över narkotikahandeln

Ökade otryggheten

publicerad Igår 15:18
– av Jan Sundstedt
Gängkriminella nätverk med företrädesvis bakgrund i MENA-länder styr enligt en ny granskning barns val av skola - skolvalet.

Kriminella nätverk placerar nu unga i utvalda skolor för att upprätthålla kontrollen över droghandel och territorier. Regeringen uppger att man har kallat till krismöte med tre myndigheter för att motverka utvecklingen.

Flera skolor i storstadsområden har blivit nav i gängens strategiska maktutövning, rapporterar statskanalen SVT:s Uppdrag granskning.

Genom att påverka skolvalet placerar nätverken ungdomar med koppling till kriminella miljöer i specifika utbildningsmiljöer – ett sätt att trygga fortsatt narkotikaförsäljning och bevaka rivaler.

Skolvärdar och lärare har slagit larm om hur ungdomar på order av gängkriminella nätverk fördelas ut i skolor enligt gängens önskemål.

Grupperingar delar enligt uppgift upp städer mellan sig, i syfte att undvika konflikter och säkra marknaden.

Som jag upplever det blir de tillsagda uppifrån att välja skolor för att de ska bibehålla sin makt, sitt område eller en viss skola, uppger en anonym skolvärd.

Långsiktig strategi av gängen

Planeringen inför skolvalet sker ofta utanför skolans område, där äldre kriminella träffar yngre. Valet av gymnasieskola blir en del av gängens långsiktiga strategi för att hålla försäljningskanaler öppna under de tre år eleverna studerar.

Samtidigt förvarar vissa elever både vapen och droger i skolans lokaler och i vissa fall används skolan som rekryteringsbas för våldsuppdrag. Polis och skolpersonal rapporterar om en oroande ökning av sådana fall.

Om vi säger ett område som jag har många fiender i, som jag vet att jag har drabbat folk i. Om de går i en skola så vill jag absolut inte börja i den skolan. För de kommer hämnas på mig, säger gängkriminelle ”Hassan”.

”Hassan”, som egentligen heter något annat, läser sitt sista gymnasieår och har band till kriminella nätverk. För honom och andra elever i liknande miljöer styr skolvalet deras säkerhet.

Lägenhetshotell mordplaner kriminella
Foto: faksimil/Hem&hyra/Youtube

Tusenprocentig ökning

Statistik från Åklagarmyndigheten visar att antalet misstänkta 15–17-åringar i mordutredningar ökat med över tusen procent på ett decennium. Under årets första kvartal åtalades 128 ungdomar i 190 olika mordutredningar.

Barn under 15 år har misstänkts för 136 fall av mordplanering – en tredubbling jämfört med förra året. Utvecklingen har fått regeringen att kalla till sig Skolverket, Skolinspektionen och Polismyndigheten.

Syftet är att samordna arbetet och motverka att skolor utnyttjas som en del av den kriminella infrastrukturen.

Skolan ska vara en trygg plats för lärande – inte en arena där kriminella krafter får fäste. Att lärare skräms till tystnad av elever med våldskapital, strategiskt placerade av kriminella nätverk, är fullkomligt oacceptabelt, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

Brottsförebyggande rådet rapporterar samtidigt att lagföringsbesluten för 15–17-åringar ökade med tio procent under 2023, jämfört med året innan.

Forskare varnar dock för att repressiva åtgärder ensamma inte räcker – förebyggande arbete och sociala stödinsatser lyfts fram som avgörande för att bryta utvecklingen.

Regeringen har aviserat att fler förslag är på gång. Myndigheternas återrapportering väntas inom de närmaste veckorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hotade att mörda pizzabagare – HD stoppar utvisning

Ökade otryggheten

publicerad Igår 13:15
– av Redaktionen
Högsta domstolen
Högsta domstolen (HD) river upp hovrättens utvisningsbeslut vad gäller den grovt brottsbelastade Gerardo Ugarte Rojas.

Högsta domstolen väljer att stoppa utvisningen av Gerardo Ugarte Rojas – en man med ett digert belastningsregister som sträcker sig över två decennier. Domstolen anser att brottsligheten inte är av det ”svåraste slaget” – trots hot, misshandel och grova vapenbrott.

Högsta domstolen beslutade den 23 april att inte bifalla åklagarens begäran om att utvisa Rojas till Chile, rapporterar Samnytt. Beslutet innebär att den 37-årige mannen, som har bott i Sverige sedan barndomen och dömts för en lång rad brott, får stanna i landet trots allt.

Domstolen motiverar sitt avgörande i målnummer B 2849-24 med proportionalitetsprincipen, och menar att utvisningen inte väger upp mot Rojas starka anknytning till Sverige. HD skriver att brottsligheten – trots att den är allvarlig – inte når upp till nivån ”det svåraste slaget”.

Rojas dömdes senast 2023 efter att ha riktat en pistol mot huvudet på en pizzabagare i Tingsryd och hotat att skjuta. Händelsen inträffade inne i en restauranglokal, där gärningsmannen enligt domen uttalade att han ”ändå skulle få tio år” om han avlossade vapnet.

Göta hovrätt dömde i april 2024 chilenaren till fyra års fängelse och tio års utvisning till sitt hemland. Han fälldes då för grovt olaga hot, grovt vapenbrott samt tre fall av olaga hot och misshandel.

Hovrätten motiverade beslutet med hans ”asociala levnadssätt med kriminella värderingar”, och bristande integration i samhället. Högsta domstolen väljer nu alltså att upphäva utvisningsdelen av Hovrättens straff.

På sociala medier har flera användare ifrågasatt HD:s beslut.

Luddig lagstiftning

Gerardo Ugarte Rojas har dömts upprepade gånger sedan han blev straffmyndig och brottskatalogen omfattar grovt olaga hot, grovt vapenbrott, misshandel, narkotikabrott och skadegörelse. I sitt beslut beskriver hovrätten honom som en tydlig återfallsförbrytare.

HD motiverar sitt beslut med nyare lagstiftning som trädde i kraft 2022, där proportionalitet mellan brott och åtgärd betonas tydligare än tidigare. Europakonventionens artikel 8, om rätten till privat- och familjeliv, spelar en central roll i domstolens resonemang.

I en ledartext i Schibsted-ägda Svenska Dagbladet kritiseras domstolarnas skiftande tolkningar av lagen: – Domstolarnas tolkning visar att även den senaste lagändringen inte räcker. Det krävs ytterligare skärpningar om allmänheten ska kunna lita på att grovt kriminella utvisas.

Tidöregeringen har tidigare tillsatt en utredning med uppdrag att skärpa regelverket kring brottsbaserad utvisning ytterligare, och förslag väntas under våren 2025. Målet är att bättre kunna hantera fall där individer med långvarigt och grovt kriminellt beteende annars undgår utvisning.

Högsta domstolens beslut gäller som prejudikat och väntas påverka framtida mål med liknande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill införa permanent ”pandemilag” – munskydd kan bli obligatoriskt

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad Igår 11:58
– av Redaktionen
"Vi behöver en smittskyddslag som tar höjd för en pandemi", slår Jakob Forssmed fast.

Den moderatledda regeringens utredare föreslår att Sverige inför en ny pandemilag – denna gång en permanent sådan.

Exakt hur en sådan lag ska utformas är i dagsläget oklart – men krav på att bära munskydd, tvångstester, deltagarbegränsningar och utegångsförbud lyfts fram som tänkbara scenarion.

Under coronakrisen 2020–2021 skyndade svenska makthavare att klubba igenom diverse tillfälliga lagar och restriktioner som på olika sätt begränsade medborgarnas fri- och rättigheter – där syftet påstods vara att minska smittspridningen.

Bland annat infördes munskyddstvång på många platser, föräldrar fick inte följa med sina barn in på sjukhus och äldre personer lämnades isolerade under långa perioder – och fick inte träffa sina anhöriga.

Elever fick heller inte gå i skolan, reserestriktioner infördes och svenskarnas möjligheter att delta i allmänna sammankomster, evenemang eller samhällslivet i allmänhet begränsades kraftigt.

Makthavarna passade också på att införa covidpass – ett slags ”digitalt bevis” på att man låtit vaccinera sig – där ovaccinerade inte fick delta i samhällslivet på samma villkor som de som låtit injicera sig.

Just covidpasset blev också föremål för mycket hård kritik och anklagades för att användas för att diskriminera dem som inte ville ta de experimentella vaccinen och skapa ett medicinskt apartheidsamhälle.

Rättigheter ska inte inskränkas ”mer än nödvändigt”

Nu föreslår regeringens utredare Jan Albert en ny – och permanent – lag om ”samhällsinriktade smittskyddsåtgärder” som uppges ge regeringen möjlighet att snabbt agera och föreskriva smittskyddsåtgärder i samhället vid en påstådd pandemi.

Samtidigt som man hävdar att svenskarnas fri- och rättigheter inte ska inskränkas ”mer än absolut nödvändigt” vill utredaren se lagändringar som bland annat gör det möjligt att genomföra en mer storskalig testning och smittspårning än tidigare.

– Samhället har nu kunnat dra många viktiga lärdomar från covid-19-pandemin för att säkerställa att vi är bättre förberedda inför framtida kriser. Den här utredningen är ett viktigt steg i arbetet med att stärka vår pandemiberedskap och skydda människors liv och hälsa, påstår socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Det går inte att utesluta att Sverige utsätts för en ny pandemi, det är tvärtom mycket sannolikt, hävdar han vidare.

Ingen ”total lockdown”

Trots pratet om att värna svenskarnas friheter föreslår utredningen ändå en rad repressiva tvångsåtgärder – det ska bland annat bli möjligt för myndigheterna att stänga ner olika verksamheter om det bedöms vara hög risk för smittspridning. Dessa åtgärder ska dessutom kunna införas utan att de först godkänts av riksdagen.

– Man kan gissa att det kommer att handla om liknande åtgärder som deltagarantal och avstånd, säger Jan Albert, men lovar samtidigt att man inte har några planer på att stänga ner hela samhället.

– Total lockdown eller utegångsförbud har vi inte med som möjliga åtgärder, heter det.

Ska ”återkomma” om utegångsförbud

Beroende på hur smittspridningen bedöms se ut kan det dock bli aktuellt att tvinga svenskarna att låta sig testas – och man utesluter heller inte att införa krav på att bära munskydd. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 september 2026.

– Det kan vara något som är lämpligt. Det förutsätter i så fall att det görs bedömningar och kanske har kommit ny kunskap som visar att de gör stor nytta, fortsätter Albert.

– Vi behöver en smittskyddslag som tar höjd för en pandemi, slår Jakob Forssmed fast, men vill inte svara på om den moderatledda regeringen också vill ha möjlighet att utfärda utegångsförbud.

– Det får vi återkomma till, säger han.

Nya Dagbladet har skrivit ett mycket stort antal artiklar om coronakrisen, de kritiserade massvaccinationskampanjerna och nedstängningspolitikens skadeverkningar – många av dessa går att ta del av här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SVT-personal hotar med strejk – vill ha högre löner och jobba mindre

publicerad 23 april 2025
– av Redaktionen
Eftersom SVT uppges ha en "samhällsbärande funktion" kommer VMA och stora nyhetshändelser att fortsätta sändas ut även vid en strejk.

I övermorgon kan personalen på SVT Stockholm gå ut i strejk – något som sägs få ”en betydande påverkan på sändningarna”.

Statstelevisionens medarbetare kräver högre löneökningar – men också förkortad arbetstid.

Det är Journalistförbundet och Unionen som gemensamt låter meddela att 750 av SVT Stockholms anställda kan tas ut i strejk under fredagen – något som förmodas leda till stora problem för produktioner som ”Morgonstudion”, ”Go’kväll” och diverse lokala nyhets- kultur- och sportprogram.

SVT har analyserat effekterna av en eventuell strejk och ser att den skulle ha en betydande påverkan på sändningarna. Vi hoppas dock fortfarande på en lösning i förhandlingarna. Mer vill vi inte säga i det här läget”, kommenterar det skattefinansierade tv-bolagets presschef Camilla Hagert.

SVT-personalen och deras fackförbund kräver reallöneökningar och förkortad arbetstid – krav som arbetsgivaren hittills avfärdat som orimliga.

– Vi hoppas ju fortfarande att vi ska få ett bud från medlarna som vi kan acceptera. Men vi är också redo att verkställa varslet om strejk på SVT i Stockholm på fredag, säger Petteri Flanagan Karttunen, kommunikationsansvarig på Journalistförbundet.

”Samhällsbärande funktion”

I dagsläget påstås SVT ha en ”samhällsbärande funktion”, och vissa delar av verksamheten kommer därför heller inte att omfattas av strejken – exempelvis kommer det även fortsättningsvis att kunna sändas ut VMA (viktigt meddelande till allmänheten) vid behov – eller att uppmärksamma större nyhetshändelser.

Arbetsgivarorganisationen Almega kallar strejkhotet för ”oansvarigt” och hoppas att man kan nå en kompromisslösning så att denna typ av konflikt kan undvikas.

Utöver höjda löner och arbetstidsförkortning vill fackförbunden också se förbättrade villkor för visstidsanställda och att deltidsanställda får rätt till övertidsersättning.

Uppdatering: Under onsdagseftermiddagen kom parterna överens om nya kollektivavtal och strejken är således avblåst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.