Fler barn i kontakt med BUP

publicerad 2 juni 2023
- av Sofie Persson
Pojkar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar nedprioriteras i vården.

6,4 procent av alla barn i Sverige hade under 2022 kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, vilket är en ökning från 5,5 procent år 2017.

I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nya rapporter “Psykiatrin i siffror” kan man konstatera att behovet av vård inom vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökar i Sverige. Den tydligaste ökningen är dock inom BUP där man beräknat att 6,4 procent av alla barn i landet varit i kontakt med psykiatrin under 2022. Det motsvarar 144 000 barn i åldrarna 0–17 år vilket är en ökning från 5,5 procent under 2017.

Tydligast är ökningen inom öppenvården och en stor del gällande utredningar av barn, främst pojkar, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även behovet av sjukhusvård för flickor med ätstörningar har ökat, något som Nya Dagbladet skrivit om tidigare.

De barn med störst behov av psykiatrisk vård prioriteras alltid, däremot kan barn och familjer som söker vård för exempelvis neuropsykiatriska utredningar behöva vänta längre. Det är påfrestande att behöva vänta på vård, i väntan på specialiserad vård är det ofta bra att samtidigt ha kontakt med första linjens vård och med elevhälsan, säger Martin Rödholm, projektledare inom psykisk hälsa på SKR.

Samtidigt ökar antalet anställda på BUP, men behoven ökar snabbare än kapaciteten på många håll. Rödholm menar dock att det pågår ett arbete i regionerna för att öka tillgängligheten till vård och stöd för barn som lider av psykisk ohälsa.

Samtidigt krävs insatser från flera delar av samhället för att vända utvecklingen och stärka barn och ungas psykiska hälsa under uppväxten, säger han.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!