Den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Björn Söder efterlyser nu en officiell svensk minnesdag för att hedra kommunismens offer.
”Nya generationer måste ständigt påminnas om det lidande kommunismen orsakat och fortfarande orsakar”, skriver han i en motion som lämnats in till riksdagens konstitutionsutskott.
Söder pekar på att kommunistiska regimer enligt generella beräkningar beräknas ha orsakat mellan 60 och 90 miljoner människors död och att detta måste uppmärksammas i Sverige i lika hög grad som offer för nationalsocialismen, som 2005 bemärkts med vad som benämns "Förintelsens minnesdag".
”Trots att kommunismen skördat fler människoliv (man räknar mellan 63–93 miljoner människor) än nationalsocialismen har detta fått avsevärt mindre uppmärksamhet och de som fallit offer för denna avskyvärda ideologi har inte hedrats på samma sätt”, noterar han.
Annons:
Hoppas på internationellt initiativ
Enligt riksdagsledamoten har svensk skola misslyckats med att lära ut kommunismens brott mot mänskligheten och hur människor fallit offer för ”avskyvärda handlingar i kommunismens namn” i bland annat Sovjetunionen, Kina, Nordkorea och Östtyskland.
En dellösning är enligt motionen att införa en svensk minnesdag för att hedra kommunismens offer där Söder hoppas att politikerna visar viljekraft i denna fråga.
”Den 9 november 1989 föll Berlinmuren, som var en av de främsta symbolerna för kommunismens förtryck i Europa. Men nya generationer måste ständigt påminnas om det lidande kommunismen orsakat och fortfarande orsakar. Regeringen bör även ta initiativ inom Förenta Nationerna för att initiera en global minnesdag för kommunismens offer i likhet med Förintelsens minnesdag”, avslutar han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Daniel Helldén (MP) under Almedalsveckan i Visby i juni 2026. Onsdagen den 9 september, fyra dagar före riksdagsvalet, upprepade han partiets linje att tolvåringar ska kunna ändra juridiskt kön med vårdnadshavarens tillstånd.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén vill att tolvåringar ska kunna ändra juridiskt kön med föräldrarnas godkännande. Motiveringen han ger är att det är först i den åldern som ett barn kan upptäcka vad det känner sig som. Uttalandet kom under onsdagen, fyra dagar före riksdagsvalet den 13 september.
Helldén fick frågan i en kort intervju med Tiktok-profilen Christian Skogsgårdh, publicerad på Instagram den 9 september. Skogsgårdh frågade varför man borde kunna byta kön vid tolv års ålder. Enligt Riks svarade språkröret:
– Vi tycker att man är 12 år kan man byta juridisk könstillhörighet vid 12 år med föräldrarnas godkännande.
När intervjuaren invände att en tolvåring knappast är mentalt mogen för ett sådant beslut höll Helldén inte med:
Annons:
– Därför att vid den åldern så kan man upptäcka vad man är för kön, det vill säga vad man känner sig som.
Folkbokföringen, inte vården
Det Helldén talar om är juridiskt kön, alltså det kön som står i folkbokföringen. Ingen hormonbehandling och ingen kirurgi följer med ändringen. Socialstyrelsen skriver rakt ut: "Att ändra juridiskt kön har inte något med sjukvård eller behandling att göra." Det som krävs är ett intyg från läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator.
Uttalandet är heller inget löst utspel i en snabbintervju. På mp.se uppger partiet att "för minderåriga vill Miljöpartiet att ändring ska vara möjlig från 12 års ålder med vårdnadshavarens tillstånd". Samma sida slår fast att juridiskt kön ska kunna ändras genom självbestämmande utan kontakt med vården, att ett tredje juridiskt kön ska införas och att transpersoners diskrimineringsskydd ska skrivas in i grundlagen. Helldén har tillsammans med språkröret Amanda Lind och riksdagsledamoten Ulrika Westerlund dessutom drivit linjen att rätten att ändra juridiskt kön ska grundlagsskyddas.
Dagens gräns är 16 år
Gällande rätt är lag (2024:238), i kraft sedan den 1 juli 2025. Där går gränsen vid 16 år. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare, och en ansökan för ett barn som fyllt tolv får inte göras utan barnets skriftliga samtycke. Tolvåringen finns alltså redan i lagen – som den som ska samtycka, inte som den som kan få sitt juridiska kön ändrat. För kirurgiska ingrepp gäller fortfarande 18 år, och 23 år för avlägsnande av könskörtlar. För barn under 16 år med medfödd avvikelse i könsutvecklingen finns särskilda regler.
Frågan skiljer partierna åt inför valet. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill riva upp könstillhörighetslagen, Moderaterna vill se över den och Liberalerna vill behålla den. Enligt SVT hade Socialstyrelsen fått in nästan 2 000 ansökningar om att ändra juridiskt kön, räknat från juli 2025 till och med maj 2026. Årligen brukade myndigheten få in runt 300–600 ansökningar med den tidigare lagstiftningen.
I samma intervju sade Helldén också att drivmedelspriserna både kommer och behöver höjas. På frågan om han är för kärnkraft eller kärnvapen i Sverige svarade han: "Vi vill varken se kärnvapen eller kärnkraft."
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
3 012 750 väljare hade förtidsröstat fram till och med den 10 september – en ökning med 21 procent jämfört med samma period i valet 2022. Med tre dagar kvar till valdagen närmar sig årets förtidsröstning den totala siffran för hela valet 2022.
Förtidsröstningen inleddes den 26 augusti och pågår till och med valdagen den 13 september, i valfri förtidsröstningslokal i hela landet. I hela valet 2022 förtidsröstade 3 153 628 personer, och 2026 års siffra väntas passera den under de återstående dagarna.
Takten har samtidigt mattats av något. Den 8 september rapporterade Valmyndigheten en ökning med 32 procent jämfört med samma period fyra år tidigare, medan ökningen nu ligger på 21 procent.
– Vi ser fortsatt ett stort intresse för förtidsröstningen i årets val. Över tre miljoner väljare har redan förtidsröstat. Ökningen har mattats av lite under de senaste dagarna jämfört med samma period vid valet 2022, men vi ser ändå en stor ökning, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Annons:
Någon enskild förklaring till det ökade intresset pekar myndigheten inte ut. Enligt Valmyndigheten verkar många väljare helt enkelt uppskatta möjligheten att rösta på en tid och plats som passar dem.
Rösterna är redan låsta
Att så många röster lagts i förtid får en direkt följd för partiernas slutspurt. Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beskriver för TT resultatet som mer fastfruset än vid förra valet.
– Det är bara 10 000 som går och omröstar, så man kan tänka att de här väljarna har lagt sitt kort. De rösterna är inlåsta, de kan inte påverkas, säger han.
Valmyndigheten uppmanar samtidigt väljare som ännu inte röstat att inte vänta för länge – risken för köer växer ju närmare valdagen man kommer. Med tre dagar kvar till valdagen den 13 september återstår att se hur många som hinner rösta i förtid innan vallokalerna stänger.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vänsterpartiets och Socialdemokraternas logotyper återanvänds av okända avsändare i arabiskspråkiga inlägg som varnar väljare för utvisning om fel sida vinner. Vänsterpartiet säger att man ingriper när det upptäcks. Samtidigt mobiliserar moskéer för att få fler att rösta.
Privatpersoner sprider bilder med Vänsterpartiets logotyp och arabisk text i sociala medier med budskap som "Rösta på V eller åk till flygplatsen".
Skattefinansierade Sveriges Radio har granskat spridningen och konstaterar att inläggen kommer från privatpersoner och inte partiernas officiella konton. Vem eller vilka som skapat materialet är oklart.
Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson förnekar att partiet står bakom bilderna och säger att partiet ingriper när andra utnyttjar loggan.
Annons:
Mohamed Saad El Din, 27, såg materialet på Facebook och Instagram. Ryktet har fått stor spridning bland arabisktalande väljare, berättar han.
50-årige Amer har stött på samma bild på flera plattformar.
– Jag ser den här bilden överallt, på TikTok, Messenger, Facebook. Jag fattar ingenting.
– Vi är rädda att de ska slänga ut oss, vart ska vi ta vägen? säger han till P3 Nyheter.
Ett annat inlägg uppmanar väljare att rösta på Socialdemokraterna för att slippa utvisning.
Moskéer mobiliserar
Statskanalen SVT beskriver hur moskéer i flera städer driver kampanjer för högre valdeltagande. Göteborgs moské har valambassadörer och egen valkompass.
Uppsala moské håller valskola, Helsingborgs moské sprider klipp och Islamiska förbundet i Malmö knackar dörr i Rosengård.
Imamen i Rosengårdsmoskén uppmanar i fredagspredikan församlingsborna att rösta. Valambassadörer utanför bönelokalen svarar på frågor på sju språk.
Kampanjerna uppger sig vara partipolitiskt oberoende. Statsvetaren Magnus Hagevi bedömer ändå att de kan gynna vänsterpartier.
Socialdemokraterna har 55–60 procents stöd bland svenska muslimer i Hagevis mätningar.
Till skillnad från de falska inläggen med V:s och S:s namn har Miljöpartiet tagit fram en valbroschyr på arabiska som partiet står bakom.
Broschyren sätter rasism, diskriminering, hudfärg och etnicitet i centrum. Partiet beskriver utrikes födda som utsatta för diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden.
Miljöpartiet kräver hårdare sanktioner mot arbetsgivare och vill att människor med olika bakgrund ska bo tillsammans.
Även skolbudskapet kretsar kring rasism och diskriminering. Partiet efterlyser en mer inkluderande skolmiljö.
SD: "felinformerade"
Muslimska opinionsbildare uppmanar väljare att undvika SD och Tidöpartierna, och forskare beskriver stor oro bland muslimer.
Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson svarar skriftligt att de oroliga är felinformerade om partiets åsikter.
Väljare som anpassar sig, arbetar, bidrar och håller religionen privat är välkomna att stanna, skriver han.
Forskaren Zeth Isaksson kallar retoriken fruktansvärt hård och varnar för polarisering, men ser inte språkvalet i sig som problemet.
Riksdagsledamoten Alexander Christiansson (SD) säger i en intervju med Samnytt att parallella valkampanjer är ett tecken på segregation och vill genomlysa alla partiers finansiering.
På söndag röstar Sverige. Hur många väljare de falska utvisningsbudskapen nått är hårt när omöjligt att säga.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Färre människor tog sitt liv i Sverige förra året än året innan. Bland unga syns ingen sådan nedgång, och där är självmord fortfarande den vanligaste dödsorsaken, enligt organisationen Suicide Zero.
Idag, den 10 september, är det den internationella suicidpreventiva dagen, och runtom i landet arrangeras ljuständningar för de liv som gått förlorade.
Under 2025 dog 1 385 personer i självmord, 68 färre än året innan. Det är andra året i rad som antalet sjunker något, enligt Suicide Zeros redovisning av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
— Att självmorden minskat jämfört med 2024 är glädjande, men det är riskfyllt att fästa för mycket vikt vid enskilda år, säger Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet.
Annons:
Statistiken gäller säkra och osäkra självmord, alltså även dödsfall där det är oklart om personen avsiktligt tog sitt liv.
— Självmord har haft en undanskymd roll i valrörelsen, trots att det är ett samhällsproblem som berör väldigt många. Efter valet behöver partierna kavla upp ärmarna och prioritera konkreta insatser för att rädda liv. Stort fokus behöver läggas på unga, där självmordstalen inte minskar, säger Line Sardh.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
