Risken att utveckla demens tycks vara högre hos individer som har förlorat tänder, enligt en studie som följt 1566 äldre i Japan under fem år.
Individer som hade 10-19, 1-9, och inga tänder alls kvar hade respektive 62, 81, och 63 procent högre risk för demens jämfört med de som hade 20 eller fler tänder kvar. Man observerade även att risken att utveckla Alzheimers sjukdom minskade ju fler tänder man hade kvar.
– Våra resultat understryker den kliniska betydelsen av tandvård och behandling, särskilt när det gäller underhållet av tänderna från tidig ålder för att minska framtida risk för demens, säger doktor Tomoyuki Ohara, medförfattare till studien som publicerats i Journal of American Geriatrics Society.
Annons:
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Periodisk fasta kan medföra åtskilliga hälsofördelar som bland annat sänkt blodtryck, fördröjt åldrande och även vara fördelaktig vid cancerbehandling. Fastande ska även kunna göra oss piggare och förbättra sömnen.
Det finns flera olika former av periodisk fasta, bland annat 5:2-metoden eller 16:8-metoden.
Periodisk fasta, även känd under sin engelska beteckning intermittent fasting, är en kostmetod där man växlar mellan perioder av fasta och ätande. Hälsosyftet med fastan är att låta kroppen vila och återhämta sig. Kroppen, som arbetar med till exempel spottkörtlar, lever, gallblåsa och bukspottkörtel vid matsmältningen, får behövlig vila och tid att reparera skador i cellerna när man fastar en period. Likt andra system i kroppen behöver även matsmältningssystemet vila för att fungera optimalt.
Ett sätt att hålla periodisk fasta är exempelvis den så kallade 16:8-metoden, vilken innebär att man äter som vanligt under åtta timmar och fastar resterande 16 timmar av dygnet. Det är vanligt att man äter middag kring 18–19 på kvällen och åter äter vid 10–11 dagen efter. Det sägs att man ska kunna lägga dessa timmar som man vill, men vissa menar att man inte bör äta efter klockan 18 på kvällen för bästa effekt. Ett liknande, men "snällare", upplägg är att istället använda sig av en motsvarande 14:10-metod. Det förekommer även att "uppgradera" till 18:6 för den som vill hålla längre fasteperioder.
Annons:
En annan vanlig metod är 5:2, då man äter som vanligt under fem dagar och "halvfastar" två dagar. De dagar man "halvfastar" äter man cirka 500–600 kalorier i form av näringsrik mat. Det går även här att göra en snällare variant i form av 6:1.
Hälsofördelar
Att regelbundet använda periodisk fasta kan ge flertalet positiva hälsofördelar för bland annat blodtryck, blodfetter och tarmflora, enligt Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.
– Ofta upplever också personer som fastar att de blir piggare, gladare och sover bättre, säger hon till tidningen Må Bra.
I en djurstudie från 2015 kunde man se att periodisk fasta förändrade tarmfloran, till stor fördel för de goda bakterierna. I en annan studie, publicerad 2019, visades att periodisk fasta kan leda till betydande förbättringar av leverfetma, särskilt hos personer med typ 2-diabetes. Resultaten indikerar att personer både med och utan diabetes upplever en minskning av leverfett och kroppsvikt genom denna typ av fasta.
Ofta förespråkas periodisk fasta som ett bra sätt att gå ner i vikt, men en studie från 2021 indikerar att detta kanske inte stämmer. I studien testades tre grupper där en använde periodisk fasta, en med traditionell diet och en som endast fastade delvis. Gruppen som fastade periodiskt gick nästan inte ner någonting i vikt under tre veckor, medan de som gick på en traditionell diet tappade 1,9 kilo.
Däremot kan man fortfarande gå ner i vikt med periodisk fasta, av det enkla skälet att man ofta inte äter lika mycket som när man inte fastar. Aptiten kan även minska vid fasta, vilket i sig också kan göra att man går ner i vikt.
– Motsägelsefullt nog har fasta visat sig minska hungerhormonet ghrelin, säger näringsspecialisten Whitney English till Livestrong.
Anledningen till att man kan känna sig mer alert och pigg vid fastande kan bero på att kroppen hamnar i det metabola tillståndet ketos, vilket innebär att den växlar från att använda glukos till att istället använda ketoner.
– Forskare kallar detta "intermittent metabolisk växling" och tror att det anpassades för att hjälpa människor att förbli i ett tillstånd av optimal funktion för att kunna jaga och samla mat under perioder av hunger, förklarar English.
Att fasta ska också kunna ge förbättrad insulinkänslighet, vilket kan skydda mot diabetes. Vidare kan det också bidra till sänkt blodsocker, förbättrade blodfetter och sänkt blodtryck, enligt Livestrong.
Fastande ska vara bra för hjärtat och ge bland annat sänkt blodtryck. Foto: Mara Ket/Unsplash
Minskar åldrandet
Professor Valter Longo, vid University of Southern California, har dedikerat över 15 år till forskning om fasta och dess hälsoeffekter och har kommit fram till att begränsat kaloriintag genom fasta kan förlänga livslängden. I en av hans studier genomförde deltagarna tre omgångar av fem dagars fasta, varvat med en kost låg på socker och protein. Resultaten visade att deltagarnas biologiska ålder minskade med i genomsnitt 2,5 år.
– Vi ser tydligt i våra labbstudier att organ och celler krymper och sedan återuppbyggs. Kroppen slår på stamcellerna och börjar återuppbyggas, berättar Valter Longo i SVT-programmet Vetenskapens värld under 2022.
Longo har också forskat en del kring cancer och menar att fastande kan hjälpa vid cancerbehandling. Redan 2012 visade han att fasta tillsammans med cellgifter kan krympa tumörer mer än om man enbart använde cellgifter, eftersom fastan gör att cancercellerna inte får den näring de behöver för att växa. Däremot kan fasta även ge patienterna näringsbrist, varför man tagit fram en fasteliknande diet utan den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får vad de behöver. I senare försök, under 2016, testade man denna fasteliknande diet tillsammans med cellgifter hos cancerpatienter och fann att det fungerade, enligt en artikel från forskning.se. På sin hemsida beskrivs dieten och annan forskning Longo gjort.
Så börjar man med periodisk fasta
Vill man påbörja någon form av periodisk fasta kan det vara bra att inleda långsamt och gradvis, exempelvis genom att fasta i tolv timmar och se hur det känns, öka sedan successivt till längre perioder. Sedan kan man testa sig fram och se vilken typ av periodisk fasta som passar bäst. En del kanske vill varva mellan 5:2 och 16:8 medan andra endast vill använda 14:10-metoden.
Under ätperioder är det också viktigt att äta bra och näringsrik mat. Se till att det finns tillräckligt med proteiner, fibrer, fetter samt vitaminer och mineraler. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten, särskilt under fasteperioderna.
Under dessa fasteperioder är det okej att förutom vatten även dricka kaffe och te.
Var noga med att lyssna på kroppen. Börjar man må dåligt eller känna sig yr, kan det vara bra att avbryta fastan.
Man ska alltid undvika att fasta vid graviditet, om man är underviktig, är under 18 år eller om man lider av någon form av ätstörning. Tar man mediciner bör man också rådgöra med läkare om periodisk fasta är okej.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Vuxna personer som skadats vid färd med elsparkcykel hade oftare traumatiska hjärnskador och skador på inre organ än skadade motorcyklister och cyklister, visar en brittisk registerstudie.
Forskare har granskat uppgifter från National Major Trauma Registry i England och Wales, och resultatet har publicerats i den sakkunniggranskade tidskriften Scientific Reports.
Materialet omfattar 15 247 patienter som vårdats för måttliga till svåra traumaskador under åren 2020–2022. I gruppen fanns 580 elsparkcyklister, 7 027 motorcyklister och 7 640 cyklister.
Efter statistisk justering var risken för traumatisk hjärnskada 3,45 gånger högre bland vuxna elsparkcyklister än bland motorcyklister. Risken för skador på inre organ var 1,46 gånger högre.
Annons:
Jämfört med cyklister var risken för traumatisk hjärnskada 1,74 gånger högre och risken för inre organskador 1,4 gånger högre.
Mildare frakturer registrerades däremot oftare bland elsparkcyklister än bland motorcyklister och cyklister.
Foto: Zoran Zeremski/iStock
Skadebild och olycksrisk
Registermaterialet beskriver skadebilden hos personer som redan fått svåra traumaskador. Underlaget ger därför inget svar på hur stor skaderisken är per resa eller per körd kilometer för samtliga trafikslag.
Ett separat material från uthyrningsbolaget Voi omfattade självrapporterade incidenter och tillbud.
Materialen analyserades var för sig och kan inte användas för direkta beräkningar av total olycksrisk. Voi-delen omfattar dessutom hyrda elsparkcyklar, inte privata fordon.
Hjälmanvändning var dokumenterad hos 5,9 procent av elsparkcyklisterna, 45 procent av cyklisterna och 75,7 procent av motorcyklisterna.
Forskarna lyfter hjälmanvändning, fordonens utformning, trafikmiljö och förarbeteenden som tänkbara förklaringar. Observationsstudien fastställer dock inte ett exakt orsakssamband.
Resultaten ger därmed stöd för en mer försiktig slutsats än breda rubriker om det farligaste färdmedlet.
Allvarligt skadade elsparkcyklister hade en särskild skadeprofil i registret, medan jämförelser av total olycksrisk kräver uppgifter om faktisk användning, reslängd och privata fordon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kvinnor med höga halter av de långlivade kemikalierna PFOA och PFOS i blodet drabbades oftare av en aggressiv form av bröstcancer, visar en ny studie från de amerikanska nationella hälsoinstituten NIH.
Studien, som NIH presenterade och som publiceras i Journal of Clinical Oncology, gäller östrogenreceptornegativ, eller ER-negativ, bröstcancer. Tumörerna saknar de receptorer som låter hormonet östrogen driva cancercellernas tillväxt. De är ofta mer aggressiva, har sämre prognos och har få kända riskfaktorer.
PFAS är en stor grupp ämnen i vanliga konsumentprodukter. De kallas evighetskemikalier eftersom de bryts ned mycket långsamt i miljön och kan stanna i kroppen i flera år.
USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr skriver i pressmeddelandet: "Kvinnor förtjänar tydliga svar på hur kemikalier i deras miljö kan påverka deras hälsa. Den här NIH-studien kopplar två evighetskemikalier till en högre risk för ER-negativ bröstcancer och kräver vidare utredning".
Annons:
Nästan dubbelt så hög andel
Forskarna mätte 17 PFAS-ämnen i blodprover som tagits flera år innan kvinnorna fick sin diagnos. I gruppen med högst halter av PFOA var förekomsten av ER-negativ bröstcancer 67 procent högre än i gruppen med lägst halter. För PFOS var den 93 procent högre, nästan dubbelt så hög.
Siffrorna beskriver relativa skillnader mellan exponeringsgrupperna, inte en enskild kvinnas risk. Något tydligt samband mellan de två ämnena och bröstcancer totalt såg forskarna inte.
Underlaget kommer från Sister Study, där 50 884 kvinnor i åldern 35–74 år i USA och Puerto Rico anslöt sig mellan 2003 och 2009. Ingen hade bröstcancer vid starten, men alla hade en hel- eller halvsyster som fått sjukdomen. PFAS-analysen omfattade 1 609 kvinnor som senare fick bröstcancer och ett jämförelseurval på 2 269 kvinnor.
Studien är en observationsstudie och visar samband, inte orsak. Studieledaren Alexandra White uppger att fynden bekräftades i en metaanalys av tidigare forskning.
Eftersom sambandet var starkast för tumörer utan hormonreceptorer tror forskarna att PFAS kan verka via andra vägar än hormonerna, exempelvis genaktivitet eller immunförsvaret.
Dansk studie fann inget samband
En dansk studie, publicerad i Environmental Research, kom fram till ett annat resultat. Forskarna jämförde 500 kvinnor som fått bröstcancer efter klimakteriet med 500 kontroller och fann inget tydligt samband mellan PFAS och bröstcancer, varken totalt eller för undertyper efter ER-status.
PFOA och PFOS är i dag till stor del utfasade och ersatta av nyare PFAS-ämnen. White efterlyser därför mer forskning, särskilt om bröstcancerrisken med de nya ersättningskemikalierna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Aktivt kol har använts i tusentals år inom olika områden. Idag används det främst vid förgiftning och vattenfiltrering, men har också åtskilliga andra användningsområden.
Aktivt kol är ett material som har behandlats med syre vid mycket höga temperaturer för att skapa en extremt porös struktur. Det framställs av organiska material med hög kolhalt, såsom stenkol, träkol, torv och kokosnötskal.
Denna ”aktiveringsprocess” avlägsnar tidigare absorberade ämnen från kolet och frigör bindningsställen, samtidigt som porstorleken reduceras och fler porer skapas. Detta resulterar i en mycket stor inre yta – ibland motsvarande flera hundra kvadratmeter per gram – vilket gör aktivt kol extremt effektivt som adsorberande medel för molekyler, joner och atomer. Det innebär exempelvis att en tesked aktivt kol har ungefär samma yta som en fotbollsplan.
Aktivt kol ska inte förväxlas med grillkol, grillbriketter eller brända matrester. Dessa material saknar den porösa struktur och adsorptionsförmåga som aktivt kol har.
Annons:
Användning av kol går att spåra till egyptierna, där det främst användes till matlagning och metalltillverkning. Det finns också bevis som stödjer att det senare kan ha använts mot tarmbesvär, för att ta bort dåliga lukter från exempelvis infekterade sår samt att skriva på papyrus. Kol har också använts som tandkräm av ett antal civilisationer sedan Hippokrates (450 f.Kr. till 380 f.Kr.) i det antika Grekland, enligt en studie från 2022.
Förgiftning
Aktivt kol används främst vid förgiftningar och det rekommenderas att ha i sitt hemapotek. Den första rapporterade användningen av aktivt kol som motgift inträffade 1811. Det var den franske kemisten Michel Bertrand som enligt uppgifter ska ha intagit aktivt kol tillsammans med 5 gram arseniktrioxid. 1852 testade även professor Pierre-Fleurus Touéry att ta en stor dos stryknin tillsammans med kol inför sina skeptiska kollegor i den franska medicinakademin utan att bli sjuk.
När man tar aktivt kol adsorberas det inte av tarmen, det når alltså tarmen i oförändrad form. Då vätskor eller gaser passerar genom det aktiva kolet binds de till det genom en process som kallas adsorption, vilket sedan fångas upp och sedan försvinner ut genom avföringen istället för att tas upp av kroppen, enligt Healthline. Det är därför viktigt att ta aktivt kol en kort tid efter förgiftning, så att gifterna inte hinner tas upp av kroppen.
Kol kan binda till sig åtskilliga ämnen som exempelvis svampgifter, växtgifter samt även en hel del läkemedel. Däremot ska man alltid ringa Giftinformationscentralen innan man ger aktivt kol vid förgiftning då det ibland kan vara olämpligt att ge, enligt 1177. Aktivt kol kan dock inte binda alla typer av gifter och läkemedel, särskilt inte sådana som är frätande. Det hjälper heller inte mot alkoholförgiftning.
Aktivt kol listas i Världshälsoorganisationens lista över nödvändiga läkemedel.
Kan slå ut läkemedel
Det finns fler användningsområden med aktivt kol, däremot bör man alltid tala med sin läkare innan användning, särskilt vid förtäring. Eftersom aktivt kol också binder en hel del läkemedel bör man ha det i åtanke. Likadant är det med användning av preventivmedel som exempelvis p-piller då det kan förta effekten.
När man tar aktivt kol kan det framkalla kräkning för vissa på grund av smak och textur, vilket i sin tur kan leda till att man råkar få ner sina kräkningar i lungorna som då kan orsaka tillståndet aspiration.
Vanliga biverkningar kan vara förstoppning och att avföringen blir svart, enligt WebMD. Stora eller upprepade doser av aktivt kol kan också orsaka en blockering i matsmältningskanalen. Vidare kan man behöva dricka mer vatten vid intag.
Kan hjälpa njurfunktionen
Det finns vissa bevis som stödjer att aktivt kol kan hjälpa njurfunktionen genom att filtrera bort gifter och läkemedel, även om det behövs mer forskning inom området. En studie från 2013 visar att råttor med kronisk njursjukdom, som fick ta aktivt kol, minskade tarminflammationer och skador. I en annan studie från 2014 utfodrades råttor med kronisk njursvikt med blandningar som innehöll 20 procent aktivt kol. Forskarna såg att råttorna fick en förbättrad njurfunktion och en minskad grad av inflammation samt skador i njurarna.
Tarmhälsa
Viss forskning visar att aktivt kol tros kunna lösa upp tarmgaser. Två studier inom ämnet har visat att personer som lider av kraftig gasbildning fått förbättrade symptom vid användning av aktivt kol. Trots den begränsade forskningen har en panel vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ansett att det finns tillräckliga bevis för att stödja användningen av aktivt kol för att minska kraftig gasbildning i tarmarna. Idag finns ingen fastställd dosering, men EFSA rekommenderar att man tar minst ett gram 30 minuter före och efter varje måltid.
Eftersom aktivt kol kan fungera vid förgiftningar och överdoser menar vissa forskare att det därför också skulle kunna användas vid diarré. Diarré orsakas ofta av läkemedel och bakterieinfektioner, därför föreslår forskare i en studie från 2018 att det skulle kunna vara verksamt vid diarré. Däremot betonar forskarna att det behövs mer forskning inom området.
I en studie gjord på råttor under 2019 upptäckte forskare att aktivt kol skulle kunna förebygga högt kolesterol, samt att det även fanns bevis för att det minskade inflammation och skyddade blodkärlen från skador som kan orsakas av en kost rik på kolesterol. I en annan studie från 1989 deltog personer med hyperkolesterolemi, det vill säga väldigt höga nivåer kolesterol i blodet. Deltagarna fick ta aktivt kol under tre veckors tid och sänkte därmed kolesterolhalten med mellan 23 och 41 procent.
Vattenrening
Människor har använt aktivt kol som naturligt vattenfilter i tusentals år. Precis som det verkar i tarmarna och magen kan aktivt kol interagera med och adsorbera en rad olika gifter, läkemedel, virus, bakterier, svampar och kemikalier som finns i vatten. En studie från 2015 visar exempelvis att vattenfiltreringssystem som använde kol tog bort så mycket som 100 procent fluorider i 32 ofiltrerade vattenprover efter sex månader.
Bra för tänder och hud
Idag finns det åtskilliga produkter inom tandvård som innehåller aktivt kol. Vissa menar framförallt att det ska ha en blekande effekt, men samtidigt menar andra att det finns risk för skada på emaljen. En del menar också att aktivt kol generellt ska vara bra för munhälsan genom exempelvis att vara antibakteriell och svampdödande.
I en studiesammanställning från 2017 visades att det i nuläget inte finns tillräckligt med forskning som stödjer dessa påståenden.
Aktivt kol används också mycket inom skönhetsindustrin där det bland annat ska kunna behandla finnar, förbättra torr eller fet hy, reducera rynkor och hjälpa mot porer. Det finns en hel del produkter på marknaden som innehåller aktivt kol, som exempelvis tvål, ansiktsmasker och hudkrämer. Däremot finns det ytterst lite underlag som bevisar dessa påståenden, men det ska vara relativt säkert att använda på huden enligt forskare. Om det uppstår irritation på huden bör man i regel avsluta behandlingen.
Inom traditionell medicin i olika delar av världen används aktivt kol från kokosnötter för att behandla hudinfektioner, enligt Medical News Today. Det ska ha en antibakteriell effekt på huden och därför också vara verksamt vid exempelvis insektsbett.
Liksom egyptierna använde aktivt kol för att ta bort dåliga lukter ska det också fungera utmärkt som deodorant.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
