Annons:

Rödbetans 10 fantastiska fördelar för hälsa och skönhet

Uppdaterad juli 27, 2025, Publicerad juli 19, 2025
rodbetor
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
 
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Rödbetan är en vanlig rotgrönsak på matbord runtom i Sverige och är rik på viktiga mineraler och vitaminer. Här är en topplista över några av rödbetans hälsosamma fördelar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 19 december 2018.


1. Blodtryckssänkande.

Rödbetsjuice innehåller nitrat som i kroppen ombildas till blodkärlsvidgande kväveoxid. Detta förbättrar cirkulationen, vilket även påverkar hjärnan gynnsamt, och sänker därmed det systoliska blodtrycket.

Annons:

Studier visar att ett litet dricksglas (250 milliliter) kan vara tillräckligt för att sänka blodtrycket med 4-5 enheter.

2. Inflammationsdämpande.

Rödbetans höga innehåll av aminosyran betain skyddar proteiner, enzymer och celler från negativa effekter av vardagens stress. Kombineras rödbetsjuice med ingefära förstärks betainets antiinflammatoriska verkan ytterligare.

3. Stödjer kroppens reningsprocess.

Betalain (det röda färgämnet) och metionin ökar utrensningen av toxiner som redan brutits ned av levern, samt motverkar ansamling av fettsyror och gifter i levern.

4. Även bladen är nyttiga.

Något oväntat är faktiskt blasten bland de nyttigaste delarna. Bladen innehåller bland annat höga halter protein, fibrer, kalium, magnesium, kalcium, järn, jod, lutein och vitaminerna A, C och B6.

Fibrerna i bladen motverkar dessutom förstoppning, medan luteinet motverkar makuladegeneration.

5. Motverkar cancer.

"Ferenczis Effekt", efter upphovsmannen Alexander Ferenczi, är en tumörhämmande verkan av rödbetans betacyanin. Denna flavonoid ökar cellernas syreupptag och hjälper därmed dessa att bibehålla sin halt av det cancerbekämpande c-vitaminet.

Sambandet mellan syre och cancer har länge varit välkänt, rödbetor kan dramatiskt öka syrenivåerna i blodet (400 procent).

Detta förbättrade syreupptag kan, tillsammans med den höga halten järn, motverka cancer genom att öka nybildandet av syretransporterande röda blodkroppar.

Rödbetor anses också vara utomordentliga för att rena lever, njurar och lymfsystem, vilket främjar bildandet av nya friska celler.

De anticancerogena egenskaperna hos rödbetor minskar dock under uppvärmning. Därför är rödbetsjuice, som görs på råa rödbetor, att föredra.

6. Ökar sexlust och potens.

Betorna innehåller också ovanligt höga halter av mineralet boron, som ökar produktionen av det manliga afrodisiakumet testosteron vilket ökar livsglädjen (libido), spermiernas rörlighet och fruktsamhet med mera.

7. Ökar energi.

Den höga halten kolhydrater och nitrat förbättrar uthålligheten, och nitratet ombildas till nitrit redan vid kontakt med bakterierna i munhålan.

När nitrit kommer ut i blod och muskler omvandlas det till kväveoxid, som gör blodkärlen mjukare och större.

Detta minskar syreförbrukningen vid lågintensiva övningar och ökar uthålligheten vid högintensiva.

8. Skyddar ögonen.

Betakaroten hjälper till att minska makuladegeneration och den rikliga mängden A-vitamin skyddar ögonen från skadliga effekter av fria radikaler.

9. Förebygger stroke.

Kaliumbrist kan vara en utlösande faktor för hjärtinfarkt och stroke då det är kärlvidgande. Rödbetans höga halter motverkar ansamling av plack i artärer och kärlväggar vilket minskar risken för blodproppar

10. Motverkar rynkor och för tidigt åldrande.

Enligt en artikel i tidskriften Food Research International,  som publicerades i juli 2011, neutraliserar rödbetans betain skadliga effekter av mikrober, virus och fria radikaler.

Det höga innehållet antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen motverkar de flesta åldersrelaterade tillstånd, och som alternativ till dyra hudvårdsprodukter kan det vara värt att prova rödbetan då den skyddar huden inifrån och ut.

Rödbetans lykopen hjälper huden att bibehålla sin elasticitet och skyddar mot skadlig ultraviolett strålning .

Man bör dock observera att inte låta små barn äta rödbetor. Det är också bra att själv vara någorlunda återhållsam, då de höga halterna oxalater påtagligt kan öka risken för gikt.

 

Per Johansson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Publicerad Igår 08:10 – av Markus Andersson
Träsked fylld med vitt salt.

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd.

Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor.

I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd.

Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion.

Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet.

Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lingonjuice kan förbättra munhälsan

Publicerad september 23, 2026 – av Emil Fjellstedt

Lingon kan vara nyttiga för både tarmen och munnen, föreslår finska och svenska forskare. Forskning visar att fermenterad lingonjuice fungerar utmärkt som munskölj och att det även kan lindra inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).


Artikeln publicerades ursprungligen den 29 september 2024.


Lingon har i studier visat sig innehålla en hel del nyttigheter. Bland annat är de fulla med antioxidanter och innehåller C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer. Studier har visat att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed motverka fetma. De ska även vara verksamma mot urinvägsinfektioner.

I omkring femton år har den finska forskaren Pirjo Pärnänen, vid universitetet i Helsingfors, studerat effekter på munhälsa vid användning av fermenterad lingonjuice som munskölj. Kliniska prövningar har visat att det kan hjälpa mot både tandköttsblödningar och minska inflammationer i tandköttet, samt även vara verksamt mot plack.

Mot bakgrund av den forskningen har Pärnänen tagit fram en munskölj av fermenterad lingonjuice. I en produktnotis i British Dental Journal beskrivs den som utan tillsatser, med sockerhalten sänkt genom fermentering, och som möjlig att svälja. Notisen är inte en oberoende studie.

Fermentation innebär i korthet att man jäser maten genom exempelvis mjölksyra. Det har länge varit ett naturligt sätt att konservera mat, men vissa menar att maten blir nyttigare och lättare att ta upp av kroppen om den fermenteras på grund av den probiotika som bildas.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) karaktäriseras av överdriven inflammation i slemhinnan i tarmarna. Den innefattar sjukdomen Ulcerös kolit och även Crohns sjukdom, där båda ger symptom som exempelvis diarré, ont i magen och blod i avföringen. Båda sjukdomarna kan också ge symptom i munnen som munsår eller mukogingivit, som är en slemhinneinflammation i munnen.

IBD betraktas som ett kroniskt tillstånd och det är oklart vilka de bakomliggande orsakerna är.

I en opinionsartikel, som publicerats i Nutrients, har Pärnänen tillsammans med forskare från Helsingfors universitetscentralsjukhus, universitetet i Helsingfors och Karolinska Institutet gått igenom befintlig forskning om de prebiotiska, antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaperna hos fermenterad lingonjuice och om den kan ha betydelse vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD.

I studien undersökte man kopplingen mellan munnens bakterieflora och risken för inflammatorisk tarmsjukdom. Där föreslår forskarna att oral hälsa, som kan gynnas av användning av fermenterad lingonjuice, indirekt skulle kunna gynna tarmhälsan genom att modifiera munhålans mikrobiom. Det vill säga att genom att förbättra munhälsan kan fermenterad lingonjuice potentiellt också bidra till att balansera tarmens mikrobiota och minska inflammation där.

Forskarna betonar samtidigt att ytterligare forskning behövs för att undersöka hur effekterna av lingon eventuellt kan minska inflammation i tarmen och lindra symptom vid IBD.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Varannan svensk ungdom klarar ibland inte dagen utan energidryck

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Butikshylla med energidryck, bland annat Red Bull, Monster och Rockstar.
Nio av tio ungdomar i den nordiska enkäten köper energidryck i livsmedelsbutik. Svenska ungdomar dricker oftare än grannarna, men väljer i högre grad en vanlig burk.

Nästan tre av tio svenska 15–19-åringar dricker energidryck varje dag, och bland dem som dricker uppger en tredjedel att de gör det för att klara skolan bättre. Det är den högsta konsumtionen i Norden, enligt en nordisk studie som Livsmedelsverket har lett.

28 procent dricker minst en gång om dagen och 75 procent minst en gång i veckan, mot 22 respektive 61 procent i Norden som helhet. Bara sju procent av de svenska ungdomarna svarar att de aldrig dricker energidryck. I Danmark är den andelen 29 procent. Av dem som dricker uppger 33 procent i Sverige att ett skäl är bättre skolresultat, mot 18 procent i både Norge och Danmark.

Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck. "Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser för ungas psykiska hälsa och skolgång", skriver Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i pressmeddelandet som Livsmedelsverket meddelar under tisdagen.

De dricker oftare, inte mer per gång. Av dem som dricker väljer 80 procent i Sverige en vanlig burk på 250–330 milliliter. Bara nio procent tar en halvlitersburk, mot 37 procent i Norge och 38 procent i Danmark.

Någon lagstadgad åldersgräns finns inte i Sverige. Branschens överenskommelse om att inte sälja till under 15 år lämnar den undersökta gruppen 15–19 år utanför. Livsmedelsverkets råd är att den som är under 16 år inte bör få i sig mer än 70 milligram koffein per dag, en gräns som beroende på koffeinhalt kan nås med en tredjedels burk. I rapporten konstateras att de nordiska reglerna redan skiljer sig, bland annat i högsta tillåtna koffeinhalt. Ungdomspaneler startar i höst, och policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.