156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Var annan person med högt blodtryck saknar kännedom om sin diagnos. Därför utvecklas nu nya nationella riktlinjer.
Högt blodtryck, eller hypertoni, är mycket vanligt och det beräknas att nio av tio svenskar kommer att drabbas av det någon gång under livet. Har man högt blodtryck innebär det en högre risk för bland annat hjärtinfarkt och stroke.
Idag beräknas cirka tre miljoner svenskar lida av det, men hälften vet inte om det. Kvinnor löper högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar kopplat till lägre blodtrycksnivåer jämfört med män, trots detta känner 40 procent av kvinnorna i åldrarna 35 till 49 år inte till sina blodtrycksvärden, enligt en rapport från Riksförbundet HjärtLung tidigare i år.
Var tredje svensk har inte koll på sina värden, något som Mattias Brunström, docent i epidemiologi vid Umeå universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för hypertoni, anser behöver ändras.
— Om vi kunde fånga upp fler skulle vi slippa 30 000 insjuknanden i hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt i Sverige årligen, säger han till TT.
Nya riktlinjer
Under hösten kommer nya riktlinjer att presenteras i Sverige. Idag ligger det så kallade blodtrycksmålet på 140/90 mmHg (millimeter kvicksilver), men kommer att sänkas till 130/80.
— Det är viktigt att klargöra att vi inte ändrar gränsen för vad som är ett för högt blodtryck. Det som ändras är att blodtrycket ska behandlas ner mer än i dag, säger Brunström som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna.
Vidare kommer också läkare att rekommenderas att sätta in två läkemedel direkt för att kunna sänka blodtrycket snabbare.
Högt blodtryck har sällan några symptom, varför många går runt med det utan att veta om det. Man kan dock få symptom som huvudvärk och trötthet, men det enda sättet att vara säker är att regelbundet kolla sitt blodtryck.
Riksförbundet Hjärtlung rekommenderar att personer under 40 år kontrollerar blodtrycket minst vart tredje år, och därefter bör man göra det årligen.
— Genom regelbundna kontroller kan man tidigt upptäcka behovet av stöd till livsstilsförändringar, medicinsk behandling eller båda delar, säger Anders Åkesson, förbundsordförande för Riksförbundet HjärtLung, i ett pressmeddelande.
