Ensamheten har skenat bland unga under nedstängningspolitikens era enligt en ny rapport från Röda korset i Norge som visar att 70 procent av ungdomarna idag känner sig ensamma.
Ungdomar i Norge har känt sig allt mer ensamma sedan nedstängnings- och isoleringspolitiken inleddes, visar en ny undersökning från Røde Kors i Norge.
I undersökningen har man frågat 761 unga mellan 16-19 år om just ensamhet under perioden 12 februari till 3 mars 2021 och man noterar att hela sju av tio unga känt sig ensamma.
Røde Kors har även tittat på en tidigare undersökning som gjordes av Ungdata i mars 2020, det vill säga strax innan coronakrisen tog fart på allvar. Ungdata har sedan 2011 gjort flera undersökningar gällande ungas hälsa och mående där bland annat ensamhet tas upp. Deras förra undersökning, som använde data från unga i åldrarna 13-19 år, över en treårsperiod i hela Norge, visar att 24 procent av de unga upplevde ensamhet ganska mycket eller väldigt mycket.
Undersökningen från Røde Kors visar att unga kvinnor upplever mest ensamhet – 82 procent jämfört med 63 procent av de unga männen.
Sri Lankas regering har i dagarna formellt bett om ursäkt till landets muslimska minoritet för att ha tvingat fram likbränningar av påstådda Covid-19-offer. Företrädare för landets muslimska råd lovar nu att stämma ”två av de mest drivande forskarna som låg bakom regeringens policy om tvångskremationer”.
Ursäkten kommer efter månader av internationell kritik men tycks inte helt ha lyckats läka de sår som den kontroversiella policyn orsakat.
Sri Lankas muslimska befolkning på cirka 2,2 miljoner individer har enligt företrädare fortfarande svårt att bearbeta det ”trauma” som man menar orsakades av regeringens tidigare policy.
Under den av WHO förmenta och av kritiker ifrågasatta ”pandemin”, tvingades Sri Lankas muslimer motvilligt se på när muslimska avlidna kremerades. Något som går stick i stäv med muslimska traditionella begravningsriter.
Enligt en talesman för Sri Lankas regering har regeringen nyligen utfärdat en ursäkt angående den obligatoriska kremeringspolitiken under Covid-19-repressionen.
Hilmy Ahamed, talesman för Muslim Council of Sri Lanka, kommenterar uttalandet och situationen.
– Vi kommer nu att stämma två av de mest drivande forskarna – Meththika Vithanage och Channa Jayasumana – som låg bakom regeringens policy om tvångskremationer. Vi kommer också att kräva ersättning.
Ny lag ska skydda
Regeringen har låtit meddela att en kommande lagändring ska garantera rätten till begravning eller kremering, för att säkerställa att muslimers eller andra gruppers begravningsseder inte åsidosätts i framtiden. Det betonas att den nya lagen syftar till att ”skydda begravningsritualerna för muslimer samt andra samhällsgrupper”.
Ex-president Gotabaya Rajapaksa har, trots kraftfulla internationella invändningar, tidigare stått upp för förbudet. Kritiker menar emellertid att hans beslut bröt mot muslimska begravningsnormer och bidrog till ytterligare lidande under en redan svår tid.
Rajapaksa har försvarat sin politik genom att hävda att han följde ”expertvittnesmål” från Vithanage. Vithanage har dock ingen medicinsk bakgrund, vilket har väckt ytterligare frågor kring beslutets legitimitet.
I februari 2021, efter en vädjan från Pakistans premiärminister Imran Khan, stoppades tvångskremationerna. Begravningar tilläts senare i det avlägsna Oddamavadi-området under strikt militär övervakning, men utan att familjerna fick delta i ceremonierna.
Gotabaya Rajapaksa tvingades avgå för två år sedan efter omfattande protester mot hans regering och en pågående ekonomisk kris som lett till en akut brist på mat, bränsle och mediciner i landet.
Hemliga regeringsdokument bakom den australiska delstaten Victorias långtgående och hårt kritiserade Covid-nedstängningar kommer att offentliggöras efter att delstatens hälsodepartement förlorat en nästan fyra år lång kamp om att fortsätta hålla dem dolda.
Delstatens huvudstad, Melbourne, införde några av världens hårdaste och mest långtgående covid-restriktioner och nedstängningen var också den längsta i hela världen. Denna vecka beordrade en domare departementet att behandla förfrågningar om informationsfrihet, som den tidigare domstolen frenetiskt vägrat, angående de genomgångar som lämnats till hälsoministern och andra folkhälsochefer kopplade till de ”folkhälsodirektiv” som togs fram under 2020.
Redan 2020 krävde den liberale parlamentsledamoten David Davis, med hänvisning till flera lagar, att genomgångarna skulle överlämnas och offentliggöras – tre förfrågningar gjordes också under sommaren och ytterligare en senare i december.
Hälsodepartementet vägrade dock och hävdade att arbetet skulle ”väsentligt och på ett orimligt sätt avleda resurser” från annat arbete, varpå David begärde en granskning av Victorias informationskommissionär, denne fattade dock inte något beslut i frågan inom utsatt tid, varför ärendena istället togs till domstolen.
Påstods ta fyra år
Där hävdade Victorias chef för covid-hantering, Jeroen Weimar, att det skulle ta cirka 200 veckor (eller fyra år) att behandla förfrågningarna. Andra makthavare påstod att kostnaden skulle uppgå till tiotusentals dollar, och ville med hänvisning till detta inte lämna ut informationen.
Domaren, Caitlin English, anser dock inte att ursäkterna är godtagbara skäl för avslag och sa i sitt beslut att hon inte trodde att departementet gjort en rimlig uppskattning av de resurser som krävdes för att behandla begäran – samt poängterade det ”starka allmänintresset” för att informationen offentliggörs.
Domaren medgav att de resurser som krävdes för att behandla begäran var betydande, men menade att detta ändå var fullt hanterbart.
”Avdelningen, som bär bevisbördan, har inte övertygat mig om bevisen för att arbetet med att behandla begäran väsentligt och orimligt skulle avleda byråns resurser från dess övriga verksamhet. Jag uppmanar byrån att behandla Davis begäran”, konstaterade hon bland annat.
Tusentals sidor
Beslutet innebär att över 115 genomgångar som stödde delstatsregeringens ”folkhälsodirektiv” under covid-nedstängningarna kan komma att släppas – dessa är i genomsnitt på 40 till 60 sidor vardera.
David Davis. Foto: faksimil/Instagram
Davis menar att det finns ett mycket stort allmänintresse att handlingarna lämnas ut, särskilt med tanke på hur ovanligt hård covid-repressionen var i Victoria, jämfört med många andra platser.
Han pekar vidare på att det finns mycket begränsat med offentliggjord information som motiverar varför denna typ av restriktioner behövdes, samt att det finns ett stort intresse från allmänheten att få se resonemangen och den data som motiverat repressionen.
– Människor dog i onödan, vi vet det från hotellkarantänen, vi vet att många företag stängdes i onödan på grund av nedstängningsorder som inte tillät dem att fungera. Människor har rätt att få veta,kommenterar oppositionsledaren John Pesutto.
Han spekulerar vidare i att oviljan att lämna ut dokumenten beror på att myndigheterna inte ville att deras resonemang kring nedstängningspolitiken skulle avslöjas som bristfälliga eller undermåliga.
Medborgarjournalisten och visselblåsaren Zhang Zhan dömdes 2020 till fyra års fängelse för att ha ”sökt bråk och provocerat fram problem” i samband med att hon direktrapporterade på plats från coronautbrottet i Wuhan, tidigare samma år.
Zhan skulle ha blivit frisläppt för en dryg vecka sedan, men har varken hörts eller synts till, och det är oklart vad som har hänt.
Enligt västerländska medier och människorättsorganisationer greps och dömdes Zhan för att ha rapporterat om covid-utbrottet och Kinas repressiva nedstängningspolitik. Enligt Amnesty International ska hon också ha torterats i månader innan hon dömdes.
Från kinesiskt håll presenterar man en annorlunda bild, och menar att Zhang Zhan inte alls ägnade sig åt journalistik utan spred ”obekräftade rykten och beskyllningar” där syftet var att skada Kina, och att det var därför hon dömdes.
”Det slutar med att Kinas insatser mot epidemin förringas. Det är hennes rapporter som skyller på regeringen som uppmuntrade västerländska politiker att ventilera sina ideologiska fördomar mot Kina”, uppgav statskontrollerade China Daily.
Ingen kontakt
Den 13 maj skulle Zhan ha frigetts – men det är oklart om så faktiskt har skett och vart hon i så fall tagit vägen. Internationella medier, människorättsgrupper och andra aktörer har försökt komma i kontakt med 40-åringen utan att lyckas.
Ren Quanniu, en före detta advokat som tidigare representerat Zhang, bekräftar att han inte lyckats nå hennes far och har uttryckt oro för att journalisten kan ha hamnat under någon annan form av polisiär kontroll efter sin fängelsevistelse.
Shen Yanqiu som skulle följa med familjen och möta Zhang vid fängelset vägrar också att prata med utländska journalister, och berättar kort att hon blivit ”inbjuden att dricka te” – en vanlig eufemism för polisförhör.
USA ”djupt oroade”
Zhangs föräldrar har heller inte velat prata med medier eller aktivister, telefonsamtal till brodern har lämnats obesvarade, och varken fängelseledningen eller Kinas utrikesministerium har svarat på några frågor om fallet.
”USA är djupt oroat över rapporterna om att den kinesiska medborgarjournalisten Zhang Zhan har försvunnit efter att hon förväntades friges från Shanghais kvinnofängelse den 13 maj efter fyra års fängelse på grund av anklagelser i samband med hennes rapportering om utbrottet av covid-19 i Wuhan”, skriver den amerikanska ambassaden i ett pressmeddelande.
I sammanhanget kan nämnas att Zhang inte var den enda kinesiska journalist som fängslades i samband med sin covid-rapportering. I april förra året släpptes exempelvis journalisten Fang Bin efter att ha dömts till tre års fängelse – även han dömdes för att ha ”sökt bråk och provocerat fram problem”.
Freedom Convoy-organisatören Pat King står åtalad på totalt nio åtalspunkter och rättegången mot honom väntas pågå under tre veckor.
Det var i början av 2022 som lastbilsprotesten, Freedom Convoy, blockerade vägar i den kanadensiska staden Ottawa för att protestera mot regeringens totalitära covidpolitik. Protesten avslutades ytterst abrupt då statsminister Justin Trudeau valde att implementera krigslagar för att stoppa demonstrationen, vilket gjorde att polisen fick ökade befogenheter och använde våld samt fryste tillgångar för att bekämpa demonstranterna.
Freedom Convoy-ledaren Tamara Lich var en av dem som greps först och rättegången mot hennes medverkan inleddes förra året.
Under måndagen påbörjades rättegången mot King, som står anklagad på nio åtalspunkter relaterade till lastbilsprotesten. Bland annat för ohörsamhet mot ordningsmakten, för att ha hindrat polisen, för att ha blockerat en motorväg och även skadegörelse. King nekar till samtliga anklagelser.
Pat King is greeted by a local heckler as he arrives at the Ottawa Courthouse for day one of his trial.
King is facing charges of mischief, counseling others to commit mischief, disobeying a court order and obstructing police from his participation in the Freedom Convoy. pic.twitter.com/8KttQm9IK3
King var en av de som syntes mest under demonstrationen då han också dokumenterade upplevelsen via bland annat livestream på sociala medier. Dessa filmer förväntas komma att användas som bevis mot King under rättegången. Åklagaren Emma Loignon-Giroux menar att fallet inte handlar om politik, utan om Kings uppförande under protesterna.
– Det här fallet är okomplicerat. Det handlar inte om politik. Det är inte en debatt om regeringens svar på covid-19-pandemin, säger hon enligt National Post.
Loignon-Giroux menar att protesten skapade ”allvarliga störningar” och ”nästan outhärdliga” förhållanden som stadens invånare utsattes för. Ett första vittne, en boende i Ottawa, framträdde under måndagen och talade om hur omständigheterna var under lastbilsprotesten, och fler personer väntas vittna mot King. Försvaret kommer att tillkalla vittnen under pågående förhandlingar.
Domstolen har avsatt tre veckor för att pröva målet.
