Unga som använder nikotin rapporterar oftare symptom på ångest, depression och annan psykisk ohälsa än jämnåriga som avstår. Tjejer tycks vara särskilt sårbara, med fler problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration bland dem som började använda tobak.
I tre studier har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur nikotin kan påverka psykisk hälsa. Två av studierna gäller svenska ungdomar.
I en av studierna, som publicerades i maj 2026, deltog 3 730 ungdomar i åldern 17 till 19 år i en webbenkät. Forskarna undersökte sambanden mellan tobaks- och nikotinanvändning, däribland vitt snus och e-cigaretter, och symptom på ångest och depression.
Bland tjejer som använde nikotin uppgav 80 procent ångestbesvär. Bland killar var nikotinanvändning kopplad till depressiva symptom, medan användning av både tobak och tobaksfria nikotinprodukter bland killar var kopplad till fler psykiska besvär.
Tjejer pekas ut som särskilt sårbara
Den andra studien, publicerad i juni i år, bygger på den svenska långtidsstudien LoRDIA. Där följdes 1 592 ungdomar från 12–13 års ålder till 17 år.
Forskarna undersökte användning av cigaretter och snus, samt hur tobaksdebut hängde samman med psykosomatiska symptom över tid. Vid 17 års ålder var tecken på depression och självmordstankar vanligare bland ungdomar som rökte cigaretter.
Tjejer som började använda tobak fick också oftare ökande problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration över tid.
— Vi ser tydliga skillnader mellan tjejer och killar, där tjejer som röker verkar vara särskilt sårbara. Samtidigt behöver vi förstå mer om hur snus påverkar psykisk hälsa, inte minst bland unga tjejer där användningen av vitt snus ökat så snabbt, säger Johanna Andersson, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Biologiska förändringar i djurförsök
Den tredje studien bygger på försök med råttor. Där såg forskarna förändringar i amygdala, ett hjärnområde som har betydelse för känsloreglering och stress. Effekterna var tydligast hos honråttor, och nikotin förändrade kommunikationen mellan nervceller även efter att ämnet lämnat kroppen.
Resultatet ger enligt forskarna en möjlig biologisk förklaring till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom, men kan inte ensamt överföras till människor. Socioekonomi, stress, alkohol, annan substansanvändning och individuella sårbarhetsfaktorer kan samtidigt påverka både nikotinanvändning och psykisk ohälsa.
— Det viktiga är att vi ser liknande mönster i flera olika studier och med olika typer av data. Men vi kan fortfarande inte säga säkert vad som är orsak och verkan. Djurstudierna visar biologiska förändringar i hjärnan som skulle kunna bidra till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom, säger Louise Adermark, professor vid Sahlgrenska akademin.
Vad bör prioriteras i det förebyggande arbetet mot ungas nikotinanvändning?
Röstning stängd
11 röster totalt

