Antalet unga som genomgått könsbytesprocesser och sedan ångrat sig har ökat de senaste åren. Den 26-åriga finländskan Mira identifierade sig som Kai under en stor del av sitt liv och genomgick ett könsbyte när hon var 18 år. Idag vill hon återgå till att vara kvinna.
De senaste tio åren har en stor ökning av könsdysfori skett bland unga, det vill säga att man inte kan identifiera sig med sitt biologiska kön. Det innebär också att fler genomgår könsbytesingrepp i ung ålder.
De senaste åren har samtidigt en allt större debatt blossat upp om att fler ångrar sig efter dylika ingrepp och läkare har oroats över att behandling och diagnos sker för fort i vissa fall.
När idag 26-åriga Mira var 13 år mådde hon psykiskt dåligt och förstod inte vad det berodde på. När hon sedan började läsa om transpersoners historier på nätet kände hon att någonting klickade inom henne och hon började fundera om det var anledningen till att hon mådde så dåligt, berättar hon i dokumentären ”Jag vill vara Mira igen”, gjord av finska statskanalen Yle.
– Jag började använda namnet Kai vid 13-14-års åldern, berättar hon.
Vid 15 års ålder blev Mira skickad till en transpoliklinik i Finland, där hon bor. Vid 18-års ålder fick hon sin diagnos och påbörjade en så kallad könskorrigering.
– När jag hittade det här kändes det rätt. Det kändes som en lösning, säger hon.
Mira berättar att det i början kändes bra, att leva som man gjorde och att kunna börja om.
– Det fanns ett löfte om ett bättre liv och en bättre framtid, säger Mira.
Idag har hon levt som Kai i större delen av sitt vuxna liv, men har börjat känna sig mer och mer obekväm i sin nya roll som man. Hon började lägga märke till att hon fortfarande hade impulser att uttrycka sig feminint vilket fick henne att ifrågasätta sitt beslut och även vårdens diagnos.
– Har jag gjort rätt? Vad det fel att sätta en transdiagnos på mig? frågar hon sig.
I såväl Finland som Sverige och övriga Norden har det skett en ökning av personer som söker sig tillbaka till klinikerna för att de ångrat sitt könsbyte.
– Vi har begått ett fruktansvärt misstag om någon ångrar sig. Vi har mycket att lära oss av de här fallen, säger Riittakerttu Kaltiala, läkare vid transpolikliniken vid Tammerfors universitetssjukhus.
Anledningarna till att fler ångrar sig kan bero på flera saker, enligt Kaltiala.
– Kroppsångesten kanske inte försvinner. Osäkerheten gällande identiteten kommer tillbaka, kroppen känns inte rätt. Det är också möjligt att förväntningarna varit för stora och att de inte uppfylls.
Däremot menar Mira att det nog hade varit svårt för läkarna att nå henne med en annan lösning, men att hon ibland kan önska att det funnits ett annat sätt.
– Jag vill inte kalla mig för en ångrare, men jag kan ibland önska att det hade funnits en annan väg för mig, säger hon.
Mira har efter mycket bearbetning accepterat sin situation, men hon kan fortfarande sörja vissa saker.
– Jag sörjer möjligheten att ha min naturliga, hälsosamma kropp. Jag ser en kropp som genomgått mycket testosteron, konstaterar hon.
Operationen av hennes överkropp, det vill säga borttagning av brösten, är något hon kan leva med. Däremot är borttagningen av äggstockarna svårare att hantera.
– Jag har ingen egen ordentlig hormonproduktion och kan inte bli gravid naturligt. Det är tråkigt.
Idag är hon juridiskt sett fortfarande man men har bytt tillbaka till sitt tidigare namn Mira. Vad som kommer att hända i framtiden får tiden avgöra.
– Det är vissa saker som kommer att förbli förändrade, saker jag inte kan påverka, saker jag blivit tvungen att känna, sörja och hantera. Detta för att jag ska kunna vara mig själv fullt ut och acceptera allt jag har gått igenom och som är en del av mig och min historia, säger Mira.
Könskorrigering Sverige enligt Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
1 § En person ska efter egen ansökan få fastställt att han eller hon har en annan könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon
1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet,
2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet,
3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden, och
4. har fyllt arton år.
Tidigare fanns ett krav på att personen skulle vara ogift, steril och svensk medborgare. Däremot har man slopat de två första kraven och ändrat det sista till att personen ska ha bott i Sverige i minst ett år. I Sverige genomgår ungefär 60 personer en könskorrigering per år.
Könskorrigering Finland enligt Lag 28.6.2002/563 om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet.
Villkoren för att fastställa att en person har en annan könstillhörighet krävs det att man
1) visar upp en medicinsk utredning om att han eller hon varaktigt upplever sig tillhöra det motsatta könet och lever i en könsroll som motsvarar detta samt att han eller hon har undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga,
2) är myndig, och
3) är finsk medborgare eller bosatt i Finland.
Om personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap är ett ytterligare villkor för att fastställa könstillhörigheten att den andra parten i partnerskapet har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att han eller hon samtycker till att det registrerade partnerskapet omvandlas till äktenskap.
