Annons:

Intervju med cancerdrabbad polis om Rakel-systemet

Roger i Trelleborg är en av många poliser som drabbats av allvarliga hälsoproblem, som efter vad de bedömer orsakats av mobilstrålning ifrån det nya Rakel-systemet, som används i arbetet. 15-20 procent av alla poliser i yttre tjänst, där Rakel-systemet används, här har allvarliga sömnstörningar, berättar Roger som själv fick en hjärntumör en tid efter att systemet infördes. Hör NyD:s unika radiointervju.

Uppdaterad april 11, 2023, Publicerad april 16, 2013 – av Markus Andersson
Roger arbetade som befäl i yttre tjänst, men fick sluta när Rakel-systemet infördes
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

Lyssna på den 22 minuter långa intervjun:

Radioinslaget kan också laddas ned här.

Roger Carlström har arbetat som polis i över 20 år. Han har arbetat i stressiga miljöer, i dåligt väder och under tuffa arbetstider. Men i direkt samband med att Polisen bytte sitt radiokommunikationssystem till det nya digitala Rakel-systemet fick han hudutslag, sömnstörningar och en tid därefter en hjärntumör. Han fick lämna sitt uppdrag som befäl i yttre tjänst och så snart han kom bort ifrån den mobila utrustningen till inre tjänst försvann hudrodnaden och sömnproblemen.

Roger själv är övertygad om att strålningen ifrån radiosystemets utrustning, som är likvärdig den ifrån mobiltelefoner men med betydligt högre effekt, är hälsoskadlig. Han fick stöd ifrån Polisförbundet och sina närmsta chefer. Roger vittnar om ett växande problem inom alla blåljusmyndigheter som använder det högstrålande radiosystemet. Mellan 15-20 procent av alla poliser i yttre tjänst i Rogers distrikt har allvarliga sömnstörningar och läkarna skriver ut sömnmedel åt dem som åtgärd.

Annons:

Polisförbundet satte press på Rikspolisstyrelsen. Det ledde till att Arbetsmiljöverket skulle utföra mätningar på systemet, men av okänd anledning blev mätningarna inställda. Polisförbundet gav sig inte utan tog hjälp av forskare ifrån Kungliga Tekniska Högskolan med mätningarna som visade att Rakel-systemet flerfaldigt överskred de rekommenderade gränsvärden som Strålsäkerhetsmyndigheten fastslagit.

Roger blev opererad för hjärntumören han tror orsakades av strålningen ifrån radioutrustningen
Roger blev opererad för hjärntumören han tror orsakades av strålningen ifrån radioutrustningen

Men Arbetsmiljöverkets gränsvärden för vad som man på en arbetsplats skall få lov att utstå ligger på en nivå som är fem gånger så hög som Strålsäkerhetsmyndighetens maxvärden.

– När man arbetar skall man tåla fem gånger så kraftig strålning som när man går ifrån arbetet. Det finns ingen logik i det, säger Roger.

Radion bärs bredvid huvudet varje arbetsdag
Radion bärs bredvid huvudet varje arbetsdag

I Sverige handlar det om runt 50 000 människor som använder Rakel-systemet i sitt dagliga arbete. Det handlar om allt ifrån polis, tull, militär, kustbevakning och kriminalvård till kommuner.

På frågan om varför han tror att inget görs svarar han att ekonomin spelar en stor roll.

– Det står miljardbelopp på spel. Systemet är fortfarande inte helt färdigutbyggt och man har redan spenderat ofantliga summor. Skulle riskerna bli kända handlar det om betydande inkomstbortfall för både staten och privata bolag. Tittar man dessutom på många studier som tyder på att det skulle vara ofarligt med mobilstrålningen så är de ofta helt eller delvis finansierade av telekomindustrin själv.

Roger drar paralleller till asbets-debatten på 70-talet, där det dröjde lång tid innan man såg och erkände de långsiktiga hälsoskadorna, för att först 1982 införa ett totalförbud.

– Det här är allvarligt. Våra myndigheter leker med medborgarnas liv när de låter ekonomiska intressen gå före.

Roger tror bara att vi sett början av ett snabbt växande problem.

– Mitt fall är bara toppen på ett isberg. Jag tror att vi kommer att se en epidemi av strålningsskador i framtiden. Titta bara på hur många barn som använder surfplattor.

Roger vill tipsa kollegor som går in i en graviditet att begära inre tjänstgöring.

– Det finns dokumentation på att inträngningsdjupet ifrån mobilutrustningen är så stort att det når rakt in till fostret.

Roger uppmärksammar oss på en rapport från 2005 av Igor Belyaev från Stockholms Universitet. På sidan 8 visas studier på genetiska effekter av signaler från mobilkommunikation uppdelade efter finansiering av telekomindustrin eller på annat sätt. På sidan 32 visas bilder på brott i DNA-strängar 30 minuter efter 3G-bestrålning.

 

Nya Dagbladet har intervjuat några andra poliser om deras erfarenheter kring Rakel-systemet och vad de hört om fallet med sin kollega Carlström.

Andreas Eriksson, yttre befäl i Halland:
"Kollegan R. Carlström känner jag inte till eller att han drabbats av något så elakt som en hjärntumör. Det är ju bedrövligt oavsett vem det drabbar. Världen är inte rättvis... att hans sjukdom skulle vara relaterad till användandet av Rakel visste jag inte heller. Tills dess att jag ser en utförlig analys som utesluter alla andra tänkbara förklaringar, väljer jag att ställa mig tveksam till att Rakel skulle vara den enda tänkbara möjligheten till att kollegan drabbats av denna sjukdom. Utredningen får visa om Carlström har rätt eller inte.
 
Personligen har jag aldrig upplevt några fysiska eller psykiska symtom som jag kopplat till användandet av Rakel-systemet. Att man som polisman i yttre tjänst får problem med sömnen, upplever trötthet, ryggbesvär, magbesvär, osv, tillhör delvis yrket (läs, oregelbundet 3-skiftes jobb och vårat tidsavtal, som bara kan betraktas som ett dåligt skämt) och är inte nödvändigtvis kopplat till strålning från radiosystemet. Har väldigt svårt att se kopplingen till Rakel, med den information jag fått mig till livs om radiosystemet.
 
Jag använder Rakel utifrån de förutsättningar min arbetsgivare instruerar mig att göra. Jag har tagit del av L.O Strömberg från Kungliga Tekniska Högskolans kommentarer (utskickat av Polisförbundet) kring Rakel och strålvärden. Känner mig trygg i att den information som finns kring radiosystemet Rakel är omfattande, väl dokumenterat från oberoende källor och att både facket och arbetsgivaren tar frågan på allvar. Personligen känner jag ingen oro för att Rakel kommer göra mig sjuk. Vi hanterar dagligen mycket farliga situationer och tar svåra beslut med väldigt lite information i botten. Där väger jag inte in huruvida jag ska trycka på sändknappen på min radiostation eller inte. Myndigheten har varit väldigt öppen med strålvärden på Rakel och skillnaden mellan det nuvarande och det gamla 70-systemet ända sedan införandet. Jag utgår ifrån att min arbetsgivare är uppriktig och ärlig."

Angelica Jonsson, polis i yttre tjänst i Halland
"Väldigt tråkigt att höra att en kollega har fått en hjärntumör. Cancer är en fruktansvärd sjukdom. Att kollegan fått en hjärntumör för att vi använder Rakel i vårt dagliga arbete är inget jag kan säga något om, det får utredningen visa. Man undrar om det är fler som drabbats av hjärntumörer som jobbar med Rakel. Jag själv har inga symtom. Att poliser har sömnsvårigheter, ryggbesvär mm beror nog till en stor del av arbetstider och den belastning man bär runt på varje pass. Jag är inte orolig för att använda mig av Rakel som radiosystem."

 

Per Nordin
per.nordin@nyadagbladet.se

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

RAKEL (akronym för RadioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett mobilsystem för säkerhetsorganisationerna och räddningstjänsten i Sverige, främst polis, räddningstjänst, ambulansverksamhet och kommunal/statlig krisberedskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB ansvarar för driften av RAKEL. som togs i drift mellan 2006 och 2010.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Forskare: Att skratta åt sig själv hjälper – men inte självförakt

Publicerad Idag 07:46 – av Jan Sundstedt

Att skratta åt sina egna misstag kan göra dem lättare att bära och skapa kontakt med andra. Forskarna drar dock en skarp gräns mot att trycka ned sig själv för att bli omtyckt.

Frågan om självironi har länge delat humorforskarna. Ett experiment från 2011 avgjorde åtminstone om det alls går. Försökspersoner fick se förvrängda, skrattspegelliknande bilder av sina egna ansikten. Åtta av tio log och fyra av tio skrattade högt.

— Nu är vetenskapen ganska enig om att det, ja, går att skratta åt sig själv, och det finns faktiskt rätt många fördelar med det, säger Sonja Heintz, lektor i psykologi vid Plymouth University i Storbritannien, till BBC.

Ändå har självironin haft dåligt rykte i forskningen. Ett inflytelserikt kanadensiskt humorformulär från 2003 delar in människors humor i fyra stilar. Den självnedvärderande stilen har kopplats till låg självkänsla och sämre psykisk hälsa.

Formuläret dömde skämtet på förhand

Problemet kan sitta i frågorna. I formuläret ska man ta ställning till påståenden som "Jag låter folk skratta åt mig eller skämta på min bekostnad mer än jag borde". Värdeomdömet är inbakat.

Forskare vid Zürichs universitet skrev 2017 om de humoristiska påståendena till humorfria motsvarigheter, till exempel att låta andra kränka eller se ned på en mer än man borde. För den självnedvärderande stilen mätte den humorfria versionen i stort sett samma sak som originalet.

Forskarna jämförde sedan humorstilarna med deltagarnas välbefinnande. När de statistiskt kontrollerade för svaren på de humorfria påståendena, alltså frågornas sammanhang utan humor, försvann sambanden.

Resultatet bevisar inte att all självironi är bra för hälsan. De flesta studier som kopplat självnedvärderande humor till sämre mående visar dessutom samband, inte orsak, påpekar Heintz.

Claire Fox, professor vid University of Bristol, har följt skolbarn. De som enbart drev med sig själva hade lägst självkänsla och blev ensammare med tiden. De som blandade alla fyra humorstilar slapp de negativa följderna.

— Det tyder på att det faktiskt är okej att skämta på egen bekostnad, så länge man också använder andra sorters humor, säger Fox.

— Om du driver med dig själv och det kommer ur bitterhet och självförakt, då är det förmodligen inte bra för dig, säger Heintz.

Tre lekfulla saker varje kväll

Rätt använd kan självironin vara en tillgång. Forskning visar att den som skrattar bort små misstag, så länge de inte drabbar andra, uppfattas som varmare och mer kompetent.

— Det är ett väldigt säkert sätt att använda humor i nya situationer, om du är med främlingar och inte riktigt vet vad de har för humor än, säger Heintz.

Psykologiprofessorn René Proyer vid Martin-Luther-universitetet i Halle-Wittenberg har prövat en enkel övning: att varje kväll i en vecka skriva ned dagens tre mest lekfulla händelser. Deltagarna uppgav att de kände sig mer lekfulla och mådde något bättre i upp till tre månader. Effekterna var små, byggde på självskattning och färre än hälften av deltagarna fullföljde.

Övningen tränar lekfullhet i allmänhet snarare än självironi, och tar bara några minuter om kvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska forskare: Barn kan behöva mer än en timmes rörelse

Publicerad oktober 9, 2026 – av Jan Sundstedt

Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns.

Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett.

Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas.

I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år.

Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde.

Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter.

— De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole.

Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall.

Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga.

Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Neurokirurgen: D-vitamin i en tablett ersätter inte solen

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Jack Kruse i blå tröja och glasögon till vänster och vita D2-tabletter till höger, åtskilda av en vit linje.
Jack Kruse menar att D-vitamintillskott saknar solljusets tidssignaler.

Ett högre D-vitaminvärde behöver inte betyda att kroppen fungerar bättre. Det menar Jack Kruse, som kritiserar synen på D-vitamin som något man kan tillföra med en tablett utan att samtidigt ta hänsyn till solljus och dygnsrytm. Hans argument är att tillskottet levererar ett ämne – men inte signalerna som styr hur kroppen hanterar det.

Jack Kruse är neurokirurg och driver Kruse Longevity Center i Destin i USA. Han har i över ett decennium hävdat att ljus, och inte bara mat, styr hur cellernas energiproduktion fungerar.

I en serie inlägg på X skriver han nu rakt ut att D-vitamintillskott är skadliga. Han bygger resonemanget på två saker: en forskningsartikel om D-vitamin och dygnsrytm, och årets Nobelpris i kemi.

Solen som taktgivare

Enligt Kruse har skolmedicinen i över hundra år behandlat D-vitamin som ett passivt näringsämne, en tablett som ska justera ett enskilt värde i blodet. Han menar att det är fel bild av kroppen.

I hans modell är D-vitaminsystemet och kroppens inre klocka sammankopplade i en tidsberoende återkopplingsslinga. Kroppen använder inte bara ljuset för att tillverka ett hormon, skriver han, utan solens dygnsrytm för att ställa in hela hormonsystemet.

Ämnen som bildas ur D-vitamin påverkar enligt Kruse hur snabbt kroppens klockgener läses av. Klockgenerna styr i sin tur hur de enzymer som aktiverar D-vitaminet arbetar i mitokondrierna. Bland dem nämner han CYP27B1 och CYP24A1.

Han lägger särskild vikt vid morgonljuset. Ljuskänsliga receptorer i ögat, bland annat neuropsin, och näthinnans egen klocka ska enligt honom använda morgonens UV-A- och UV-B-strålning för att ställa cellerna i rätt läge.

Kopplingen mellan D-vitamin och dygnsrytm diskuteras även i forskningen. I en översiktsartikel i FASEB Journal från december 2025 föreslår forskare att D-vitaminsignalering både kan styras av och själv påverka kroppens molekylära klocka. De beskriver idéerna som hypoteser som återstår att pröva experimentellt.

Mitokondrierna som motor

Kärnan i Kruses modell är mitokondrierna, cellernas energiverk. Han menar att aktiveringen av D-vitamin styrs av så kallade radikalpar i enzymernas järnhaltiga centrum, i mitokondriens inre membran.

När ljus driver elektroner mellan proteinerna bildas enligt honom par av radikaler vars tillstånd påverkas av jordens magnetfält. Resultatet blir, skriver han, beroende av att signalerna från omgivningen är rätt samordnade.

Nobelpriset ger honom nästa led. Kungliga Vetenskapsakademien belönade i oktober fransmannen Henri B. Kagan och japanen Kenso Soai för upptäckter som visar hur kemiska reaktioner kan ge bara den ena av två spegelvända molekylvarianter, så som livets egen kemi fungerar.

Kruse läser priset som stöd för sin syn: att levande system förstärker små asymmetrier till ordning, och att solljuset avgör vilken riktning förstärkningen tar. Akademiens motivering gäller organisk syntes och nämner inte D-vitamin.

I ett X-inlägg kallar han ändå priset en vändpunkt, då det han kallar decentraliserad biologi började montera ned den centraliserade, företagsstyrda medicinen.

Tablett utan tidssignaler

Därifrån når Kruse sin kritik av tillskotten. Den som sväljer en hög dos isolerat D3 inomhus, i vad han kallar en teknisk Faradaybur under blått ljus, släpper enligt honom en okoordinerad bomb rakt ner på ett redan trasigt moderkort.

Ämnet i tabletten når enligt Kruse levern och njurarna som ett oordnat moln, frikopplat från solens nära infraröda ljus. Den delen utgör enligt honom 44 procent av solljuset.

Utan solens fotonfält slår radikalparen i hans modell i en vägg. Han beskriver hur det vanliga syret i mitokondrierna då omvandlas till singletsyre, en mycket reaktiv form av syre.

Singletsyret angriper enligt Kruse kardiolipin, ett fett i mitokondriens inre membran som omger andningskedjans komplex 4. Där tillverkas enligt honom kroppens deuteriumutarmade vatten, och skadan ska få vattnets elektriska egenskaper att kollapsa.

Hans slutsats är att D-vitamin i tablettform gör kroppen mer sårbar när ämnesomsättningen ökar, oavsett orsak. Till dem han kallar influencerklassen har han en egen hälsning: "Schack matt, influencers, ni hade fel igen".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.

Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.

En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.

Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.

Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.