Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Att skratta åt sina egna misstag kan göra dem lättare att bära och skapa kontakt med andra. Forskarna drar dock en skarp gräns mot att trycka ned sig själv för att bli omtyckt.
Frågan om självironi har länge delat humorforskarna. Ett experiment från 2011 avgjorde åtminstone om det alls går. Försökspersoner fick se förvrängda, skrattspegelliknande bilder av sina egna ansikten. Åtta av tio log och fyra av tio skrattade högt.
— Nu är vetenskapen ganska enig om att det, ja, går att skratta åt sig själv, och det finns faktiskt rätt många fördelar med det, säger Sonja Heintz, lektor i psykologi vid Plymouth University i Storbritannien, till BBC.
Ändå har självironin haft dåligt rykte i forskningen. Ett inflytelserikt kanadensiskt humorformulär från 2003 delar in människors humor i fyra stilar. Den självnedvärderande stilen har kopplats till låg självkänsla och sämre psykisk hälsa.
Formuläret dömde skämtet på förhand
Problemet kan sitta i frågorna. I formuläret ska man ta ställning till påståenden som "Jag låter folk skratta åt mig eller skämta på min bekostnad mer än jag borde". Värdeomdömet är inbakat.
Forskare vid Zürichs universitet skrev 2017 om de humoristiska påståendena till humorfria motsvarigheter, till exempel att låta andra kränka eller se ned på en mer än man borde. För den självnedvärderande stilen mätte den humorfria versionen i stort sett samma sak som originalet.
Forskarna jämförde sedan humorstilarna med deltagarnas välbefinnande. När de statistiskt kontrollerade för svaren på de humorfria påståendena, alltså frågornas sammanhang utan humor, försvann sambanden.
Resultatet bevisar inte att all självironi är bra för hälsan. De flesta studier som kopplat självnedvärderande humor till sämre mående visar dessutom samband, inte orsak, påpekar Heintz.
Claire Fox, professor vid University of Bristol, har följt skolbarn. De som enbart drev med sig själva hade lägst självkänsla och blev ensammare med tiden. De som blandade alla fyra humorstilar slapp de negativa följderna.
— Det tyder på att det faktiskt är okej att skämta på egen bekostnad, så länge man också använder andra sorters humor, säger Fox.
— Om du driver med dig själv och det kommer ur bitterhet och självförakt, då är det förmodligen inte bra för dig, säger Heintz.
Tre lekfulla saker varje kväll
Rätt använd kan självironin vara en tillgång. Forskning visar att den som skrattar bort små misstag, så länge de inte drabbar andra, uppfattas som varmare och mer kompetent.
— Det är ett väldigt säkert sätt att använda humor i nya situationer, om du är med främlingar och inte riktigt vet vad de har för humor än, säger Heintz.
Psykologiprofessorn René Proyer vid Martin-Luther-universitetet i Halle-Wittenberg har prövat en enkel övning: att varje kväll i en vecka skriva ned dagens tre mest lekfulla händelser. Deltagarna uppgav att de kände sig mer lekfulla och mådde något bättre i upp till tre månader. Effekterna var små, byggde på självskattning och färre än hälften av deltagarna fullföljde.
Övningen tränar lekfullhet i allmänhet snarare än självironi, och tar bara några minuter om kvällen.


