Nästan var tredje finländare lider av fetma och andelen väntas öka kraftigt. Nu efterlyser experter en bred hälsoskatt på ohälsosam mat och begränsningar av reklam riktad till barn.
Andelen finländare med fetma förväntas stiga från dagens knappt 30 procent till 40 procent år 2035, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Samtidigt har andelen med svår fetma mer än fördubblats sedan millennieskiftet.
Pia Pajunen, specialistläkare vid Folkpensionsanstalten och docent i folkhälsovetenskap, efterlyser ett nationellt program för att bekämpa utvecklingen.
— Vi behöver både förebyggande åtgärder och bättre vård, och de utesluter inte varandra, säger hon till finska statskanalen Yle.
Pajunen vill att Finland överväger att begränsa marknadsföringen av snabbmat riktad till barn och unga, i stil med de regler som Storbritannien införde i januari i år. Där förbjöds reklam för ohälsosam mat och dryck på tv före klockan 21, och på nätet förbjöds den helt.
Vill se bred hälsoskatt
Mika Salminen, generaldirektör på Institutet för hälsa och välfärd (THL), menar att energin vi får i oss via maten har mycket större betydelse än hur mycket vi rör på oss. Han förespråkar därför en hälsoskatt baserad på sockerhalt, salthalt, energiinnehåll och mättade fetter.
Grönsaker och frukt skulle få nollskatt, medan starkt processerade produkter skulle beskattas hårdast.
Den finska regeringen planerade att höja skatten på godis och choklad från 14 till 25,5 procent, men backade förra året efter kritik från livsmedelsindustrin, bland annat från godisföretaget Fazer. THL var kritiskt till reträtten och menade att skatten behövdes för att förbättra folkhälsan.
Salminen menar att systemet skulle ge livsmedelsindustrin drivkraft att utveckla hälsosammare produkter och att Finland kunde bli föregångare eftersom inget land ännu infört en sådan bred hälsoskatt.
— Det här är på många sätt en win-win-win-situation om man skulle kunna införa det här, säger Salminen.
Industrin skeptisk
Marleena Tanhuanpää, direktör på Livsmedelsindustriförbundet, är kritisk till förslagen. Hon menar att en bred hälsoskatt oundvikligen skulle höja matpriserna utan att nödvändigtvis förändra konsumenternas beteende.
— Konsumenten som tänker köpa kex kommer att köpa kex och väljer inte nödvändigtvis morötter i stället för choklad, säger Tanhuanpää.
Fetmarelaterade sjukdomar beräknas kosta det finska samhället 3,5 miljarder euro årligen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till de föreslagna åtgärderna.


