Annons:

Den bästa maten för att avgifta din kropp

Avgiftning är något många inte tycker att de behöver, vissa kallar det rent av strunt. Men faktum är att även om du har en hälsosam livsstil samlas det lätt gifter i din kropp, ofta utan att du är medveten om det. Dessa gifter kan i sin tur orsaka sjukdomar eller andra åkommor. Här har vi listat livsmedel som hjälper dig avgifta din kropp så att du ska kunna må bättre.

Uppdaterad januari 4, 2023, Publicerad juni 14, 2020
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Fördelarna med avgiftning går långt utöver att bara hjälpa kroppen att återhämta sig efter en helg med ohälsosam mat och alkohol. Faktum är att utspolning av gifter regelbundet hjälper att ta bort skadliga ämnen som gradvis ackumuleras i blod och tarmkanaler och som riskerar att skapa problem och sjukdomar i kroppen.

Har du för mycket gifter och ohälsosamma ämnen i kroppen kan det äventyra hälsan med allt från dålig andedräkt och acne till depression och i värsta fall cancer.

Trots att många människor väljer att äta sunt och organiskt finns det fortfarande risk att skadliga kemikalier ska komma in i kroppen; allt från aluminiuminnehållande deodoranter, livsmedelsförpackningar samt kvalitén och ursprunget på dina varor är sådant som kan påverka din hälsa negativt.

Även vissa livsmedel och kosttillskott som anses hälsosamma behöver inte nödvändigtvis vara det, eftersom många produkter kan innehålla höga halter av bly, kadmium och även volfram. Många olika gifter tas upp i vår kropp varje dag utan att vi vet om det, vilket riskerar att påverka vår hälsa över tid.

Annons:

För att hjälpa kroppen med utrensning av skadliga ämnen är regelbunden avgiftning en bra idé. Här tittar vi närmare på de livsmedel som bäst kan avgifta våra kroppar så att vi över tid kan hålla oss så friska som möjligt.

Gröna växter med mycket klorofyll

Klorofyll, vilket är ämnet som ger växter grön färg, kan motverka att cancerframkallande kemikalier absorberas i kroppen. Det hjälper även att syresätta kroppen och har utmärkta egenskaper för att frakta ut tungmetaller och annat som stör kroppens naturliga processer. Leta efter persilja, ruccola, gröna bönor och spenat.

Klorofyll är också känt för att förbättra kroppens sårläkning, rena tjocktarmen, bekämpa fria radikaler (oxidation) samt förbättra cirkulationen av syre.  En studie vid Oregon State University fann att klorofyll i gröna grönsaker ger skydd mot cancer när de testades mot de låga nivåer som vi troligen exponeras för i vår dagliga miljö.

”Det finns betydande bevis i epidemiologiska och andra kliniska studier med människor som visar att klorofyll och dess derivat, klorofyllin C34H31CuN4Na3O6, kan skydda mot cancer”, säger Tammie McQuistan, forskarassistent arbetar med George Bailey, professor emeritus i Linus Pauling Institute vid OSU.

Styrkan hos klorofyll har även visats genom att applicera det i östra Kina där svampkontaminering av spannmål och nötter är vanligt. På grund av förorenade korn och nötter har många kineser drabbats av leverskador och cancer. Efter tillskott av  klorofyllin – vid 300 mg (100 mg tre gånger dagligen), minskade förekomsten av levercancer hos kineserna. Ytterligare utredning om antioxiderande och antimutagena egenskaper hos klorofyll har påbörjats av kinesiska forskare.

Gurkmeja

En av de viktigaste delarna i gurkmeja är en grupp kemiska föreningar som kallas curcuminoider , varav en är curcumin, och har visat sig hjälpa att avgifta levern och minska inflammation i hela kroppen. Dock är innehållet av curcumin i gurkmeja inte så högt, endast runt 3% av dess vikt.

Gurkmeja har många hälsofördelar och är lätt att använda i matlagning. Kryddan kan minska inflammation, bekämpa depression, minskar risken för hjärtsjukdomar och diabetes. Den är också ofta förekommande i forskning på grund av vissa egenskaper som kan bistå till att besegra cancer. Forskare från hela världen har funnit att gurkmeja kan påverka mer än 581 olika sjukdomar och tillstånd till det positiva.

Alzheimers är den vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i världen och en ledande orsak till demens. Tyvärr finns ingen bra behandling mot Alzheimers än, men däremot har det visat sig att curcumin kan passera blod-hjärnbarriären vilket kan hjälpa mot Alzheimers.

Det är känt att inflammation och oxidativ skada spelar en roll vid Alzheimers sjukdom. Curcumin har visats ha positiva effekter på båda. En viktig del av Alzheimers sjukdom är en ackumulering av protein ”tovor” kallade amyloida plack. Studier visar att curcumin kan hjälpa att rensa bort dessa plack. Huruvida curcumin verkligen kan bromsa eller vända utvecklingen av Alzheimers sjukdom behöver studeras ordentligt.

Ingefära

Det finns många hälsofördelar med ingefära. Kryddan är särskilt bra för att lugna matsmältningen, men kan också hjälpa att hämma inflammation och generellt stärka immunförsvaret. Ingefära-te kan användas vid förkylningar, halsont och orolig mage. Låt lite uppskuren ingefära sjuda i vatten i 5 minuter, svalna något och drick. Lägg till lite honung.

Ingefära innehåller mycket potenta antiinflammatoriska ämnen som kallas gingeroler. Dessa ämnen tros vara förklaringen till varför så många människor med artros eller reumatoid artrit upplever reducerade smärtnivåer och förbättringar i sin rörlighet när de äter ingefära regelbundet. I flera kliniska studier har det dokumenterats att patienter upplevt lindring av smärta och/eller svullnad.

Vitlök

Länge har vitlök använts som ett sätt att avgifta kroppen. Vitlök innehåller allicin som i kroppen omvandlas till ett svavelbaserat ämne. Gifter som kvicksilver, vissa tillsatsämnen och kemiskt framställt östrogen binds till svavel och kan därmed utsöndras.

Svavel är ett av våra grundämnen och därmed en essentiell (livsviktig) mineral som vanligtvis finns rikligt i grönsaker, fisk, kött och mjölkprodukter. Diallyl disulfide är det mer exakta namnet på ett av de ämnen i vitlök som i forskning visats ha positiva effekter på att förebygga och skydda mot tarmcancer. Ämnet är även 100 gånger effektivare än två populära antibiotika för att bekämpa Campylobacter, en av de vanligaste orsakerna till tarmsjukdomar.

Maskrosor

Tro det eller ej men maskrosblad är faktiskt ätbara och en bra källa till kalium och järn. Vare sig det äts i en sallad eller tas som extrakt är det känt för att stimulera gallaproduktion och förbättra lever samt den allmänna hälsan. Maskrosen är rik på merparten av våra mineraler samt vitamin A, B och C. Den verkar därmed som en antioxidant och är ett bra komplement för vegetarianer samt för de som inte äter sädesslag (på grund av maskrosens B-vitaminer).

Liksom nässla är maskrosen vätskedrivande och verkar dessutom som naturlig avgiftare och blodrenare, vilket gör den till en perfekt avgiftningsväxt. Du kan använda den vid avgiftningsproblem, gallbesvär som är lindriga eller som förebyggande åtgärd (behandla aldrig gallstensanfall med maskros). Liksom fläder används maskros mot reumatism och vid värk.

Forskare vid University of Annunzio Chieti-Pasaca i Italien har jämfört extrakt av maskros, gurkmeja, rosmarin och kronärtskocka i en studie som släpptes 2010. Forskarna erkände den positiva effekt dessa örter har på levern och gallblåsan och ville jämföra växternas förmåga att bekämpa fria radikaler. Medan gurkmeja hade störst antioxiderande effekt, hade även maskros dessa egenskaper. Den oxidativa stressreducerande effekten av maskrosextrakt testades på råttor med leverskada från koltetraklorid (CCl4), en kemikalie som används i brandsläckare och köldmedier som är mycket giftigt för levern. Vattenbaserat maskrosextrakt eller maskroste, visade sig avsevärt minska mängden av oxidativ stress och inflammation i levern hos råttor.

Psylliumfröskal / Husk / Loppfrö

Psylliumfröskal är det hölje som omger frön från växten psyllium (Plantago), en grobladsväxt. Dessa skal består till största del av fibrer och kan bland annat användas i bakning som ett substitut för vetemjöl.

Psylliumfröskal kallas även för husk, psylliumhusk, fiberhusk, loppfröskal, psylliumskal och ispagulafröskal. Det har traditionellt används som tarmreglerande medel både vid hård och lös avföring. Fröna motionerar skonsamt tarmsystemet och anses vara en nödvändighet vid avgiftning, då en stor orsak till självförgiftning just är förstoppning. Detta på grund av att när du är förstoppad ligger avföringen kvar i tarmen, vilket innebär att gifterna som bildas i tarmen absorberas av tarmslemhinnan. När du gör en utrensning och avgiftning frigör du gifterna och då behöver du mycket fiber i din kost, så att de kan ta med sig gifterna ut ur kroppen.

Bentonitlera

Sist i listan och den enda som inte har något livsmedelsvärde utan enbart används för utrensning är Bentonitlera.

Lerans förmåga att avgifta kroppen har varit känd under lång tid av flera urbefolkningar i olika världsdelar. Bentonitlera är egentligen bara naturlig lera med ett pH-värde på 8,3 till 9,1 vilket innebär att den är basisk.

Bentonitlera kan attrahera en mängd gifter i magtarmkanalen. Gifter och toxiner i kroppen binder till leran och förs ut ur kroppen tillsammans med leran. För att uppnå de flesta fördelarna ska du ta flytande bentonit innan du äter och dricker. Om detta inte är möjligt, är den nästa bästa tiden att ta minst en timme före eller efter måltider. Till att börja med är det fördelaktigt att ta minst 1 msk av bentonitlera dagligen och blanda det med juice. Gifter, lågpatogena virus, aflatoxin (en typ av mögel) och även bekämpningsmedel och växtgifter kan elimineras med hjälp av bentonitlera.

Bentonit fungerar också som en svamp. När bentonit utsätts för vatten expanderar den och skapar många porösa utrymmen mellan partiklarna. Gifter dras alltid till dessa utrymmen som sedan spolas ut med bentonit.

Bentonit är ett inert material. Det tas inte upp av kroppen och passerar genom det mesta oförändrad.

Vi utfärdar dock en liten varning och tvekan då bentonitlera ofta innehåller spårmängder av aluminium, och därför råder det inte konsensus inom alternativhälsa huruvida Bentonitlera bäst bör användas. Vi rekommenderar vidare läsning och ta gärna kontakt med någon som själv redan prövat detta.

 

 

Redigerat av Sofie Persson

Originalartikeln har tidigare publicerats på Vaken

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska forskare: Barn kan behöva mer än en timmes rörelse

Publicerad Idag 07:24 – av Jan Sundstedt

Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns.

Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett.

Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas.

I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år.

Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde.

Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter.

— De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole.

Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall.

Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga.

Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Neurokirurgen: D-vitamin i en tablett ersätter inte solen

Publicerad Igår 16:25 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Jack Kruse i blå tröja och glasögon till vänster och vita D2-tabletter till höger, åtskilda av en vit linje.
Jack Kruse menar att D-vitamintillskott saknar solljusets tidssignaler.

Ett högre D-vitaminvärde behöver inte betyda att kroppen fungerar bättre. Det menar Jack Kruse, som kritiserar synen på D-vitamin som något man kan tillföra med en tablett utan att samtidigt ta hänsyn till solljus och dygnsrytm. Hans argument är att tillskottet levererar ett ämne – men inte signalerna som styr hur kroppen hanterar det.

Jack Kruse är neurokirurg och driver Kruse Longevity Center i Destin i USA. Han har i över ett decennium hävdat att ljus, och inte bara mat, styr hur cellernas energiproduktion fungerar.

I en serie inlägg på X skriver han nu rakt ut att D-vitamintillskott är skadliga. Han bygger resonemanget på två saker: en forskningsartikel om D-vitamin och dygnsrytm, och årets Nobelpris i kemi.

Solen som taktgivare

Enligt Kruse har skolmedicinen i över hundra år behandlat D-vitamin som ett passivt näringsämne, en tablett som ska justera ett enskilt värde i blodet. Han menar att det är fel bild av kroppen.

I hans modell är D-vitaminsystemet och kroppens inre klocka sammankopplade i en tidsberoende återkopplingsslinga. Kroppen använder inte bara ljuset för att tillverka ett hormon, skriver han, utan solens dygnsrytm för att ställa in hela hormonsystemet.

Ämnen som bildas ur D-vitamin påverkar enligt Kruse hur snabbt kroppens klockgener läses av. Klockgenerna styr i sin tur hur de enzymer som aktiverar D-vitaminet arbetar i mitokondrierna. Bland dem nämner han CYP27B1 och CYP24A1.

Han lägger särskild vikt vid morgonljuset. Ljuskänsliga receptorer i ögat, bland annat neuropsin, och näthinnans egen klocka ska enligt honom använda morgonens UV-A- och UV-B-strålning för att ställa cellerna i rätt läge.

Kopplingen mellan D-vitamin och dygnsrytm diskuteras även i forskningen. I en översiktsartikel i FASEB Journal från december 2025 föreslår forskare att D-vitaminsignalering både kan styras av och själv påverka kroppens molekylära klocka. De beskriver idéerna som hypoteser som återstår att pröva experimentellt.

Mitokondrierna som motor

Kärnan i Kruses modell är mitokondrierna, cellernas energiverk. Han menar att aktiveringen av D-vitamin styrs av så kallade radikalpar i enzymernas järnhaltiga centrum, i mitokondriens inre membran.

När ljus driver elektroner mellan proteinerna bildas enligt honom par av radikaler vars tillstånd påverkas av jordens magnetfält. Resultatet blir, skriver han, beroende av att signalerna från omgivningen är rätt samordnade.

Nobelpriset ger honom nästa led. Kungliga Vetenskapsakademien belönade i oktober fransmannen Henri B. Kagan och japanen Kenso Soai för upptäckter som visar hur kemiska reaktioner kan ge bara den ena av två spegelvända molekylvarianter, så som livets egen kemi fungerar.

Kruse läser priset som stöd för sin syn: att levande system förstärker små asymmetrier till ordning, och att solljuset avgör vilken riktning förstärkningen tar. Akademiens motivering gäller organisk syntes och nämner inte D-vitamin.

I ett X-inlägg kallar han ändå priset en vändpunkt, då det han kallar decentraliserad biologi började montera ned den centraliserade, företagsstyrda medicinen.

Tablett utan tidssignaler

Därifrån når Kruse sin kritik av tillskotten. Den som sväljer en hög dos isolerat D3 inomhus, i vad han kallar en teknisk Faradaybur under blått ljus, släpper enligt honom en okoordinerad bomb rakt ner på ett redan trasigt moderkort.

Ämnet i tabletten når enligt Kruse levern och njurarna som ett oordnat moln, frikopplat från solens nära infraröda ljus. Den delen utgör enligt honom 44 procent av solljuset.

Utan solens fotonfält slår radikalparen i hans modell i en vägg. Han beskriver hur det vanliga syret i mitokondrierna då omvandlas till singletsyre, en mycket reaktiv form av syre.

Singletsyret angriper enligt Kruse kardiolipin, ett fett i mitokondriens inre membran som omger andningskedjans komplex 4. Där tillverkas enligt honom kroppens deuteriumutarmade vatten, och skadan ska få vattnets elektriska egenskaper att kollapsa.

Hans slutsats är att D-vitamin i tablettform gör kroppen mer sårbar när ämnesomsättningen ökar, oavsett orsak. Till dem han kallar influencerklassen har han en egen hälsning: "Schack matt, influencers, ni hade fel igen".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Publicerad Igår 09:10 – av Markus Andersson

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.

Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.

En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.

Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.

Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.