Annons:
Annons:

Den bästa maten för att avgifta din kropp

Avgiftning är något många inte tycker att de behöver, vissa kallar det rent av strunt. Men faktum är att även om du har en hälsosam livsstil samlas det lätt gifter i din kropp, ofta utan att du är medveten om det. Dessa gifter kan i sin tur orsaka sjukdomar eller andra åkommor. Här har vi listat livsmedel som hjälper dig avgifta din kropp så att du ska kunna må bättre.

Uppdaterad 4 januari 2023, Publicerad 14 juni 2020

Fördelarna med avgiftning går långt utöver att bara hjälpa kroppen att återhämta sig efter en helg med ohälsosam mat och alkohol. Faktum är att utspolning av gifter regelbundet hjälper att ta bort skadliga ämnen som gradvis ackumuleras i blod och tarmkanaler och som riskerar att skapa problem och sjukdomar i kroppen.

Har du för mycket gifter och ohälsosamma ämnen i kroppen kan det äventyra hälsan med allt från dålig andedräkt och acne till depression och i värsta fall cancer.

Trots att många människor väljer att äta sunt och organiskt finns det fortfarande risk att skadliga kemikalier ska komma in i kroppen; allt från aluminiuminnehållande deodoranter, livsmedelsförpackningar samt kvalitén och ursprunget på dina varor är sådant som kan påverka din hälsa negativt.

Även vissa livsmedel och kosttillskott som anses hälsosamma behöver inte nödvändigtvis vara det, eftersom många produkter kan innehålla höga halter av bly, kadmium och även volfram. Många olika gifter tas upp i vår kropp varje dag utan att vi vet om det, vilket riskerar att påverka vår hälsa över tid.

Annons:

För att hjälpa kroppen med utrensning av skadliga ämnen är regelbunden avgiftning en bra idé. Här tittar vi närmare på de livsmedel som bäst kan avgifta våra kroppar så att vi över tid kan hålla oss så friska som möjligt.

Gröna växter med mycket klorofyll

Klorofyll, vilket är ämnet som ger växter grön färg, kan motverka att cancerframkallande kemikalier absorberas i kroppen. Det hjälper även att syresätta kroppen och har utmärkta egenskaper för att frakta ut tungmetaller och annat som stör kroppens naturliga processer. Leta efter persilja, ruccola, gröna bönor och spenat.

Klorofyll är också känt för att förbättra kroppens sårläkning, rena tjocktarmen, bekämpa fria radikaler (oxidation) samt förbättra cirkulationen av syre.  En studie vid Oregon State University fann att klorofyll i gröna grönsaker ger skydd mot cancer när de testades mot de låga nivåer som vi troligen exponeras för i vår dagliga miljö.

”Det finns betydande bevis i epidemiologiska och andra kliniska studier med människor som visar att klorofyll och dess derivat, klorofyllin C34H31CuN4Na3O6, kan skydda mot cancer”, säger Tammie McQuistan, forskarassistent arbetar med George Bailey, professor emeritus i Linus Pauling Institute vid OSU.

Styrkan hos klorofyll har även visats genom att applicera det i östra Kina där svampkontaminering av spannmål och nötter är vanligt. På grund av förorenade korn och nötter har många kineser drabbats av leverskador och cancer. Efter tillskott av  klorofyllin – vid 300 mg (100 mg tre gånger dagligen), minskade förekomsten av levercancer hos kineserna. Ytterligare utredning om antioxiderande och antimutagena egenskaper hos klorofyll har påbörjats av kinesiska forskare.

Gurkmeja

En av de viktigaste delarna i gurkmeja är en grupp kemiska föreningar som kallas curcuminoider , varav en är curcumin, och har visat sig hjälpa att avgifta levern och minska inflammation i hela kroppen. Dock är innehållet av curcumin i gurkmeja inte så högt, endast runt 3% av dess vikt.

Gurkmeja har många hälsofördelar och är lätt att använda i matlagning. Kryddan kan minska inflammation, bekämpa depression, minskar risken för hjärtsjukdomar och diabetes. Den är också ofta förekommande i forskning på grund av vissa egenskaper som kan bistå till att besegra cancer. Forskare från hela världen har funnit att gurkmeja kan påverka mer än 581 olika sjukdomar och tillstånd till det positiva.

Alzheimers är den vanligaste neurodegenerativa sjukdomen i världen och en ledande orsak till demens. Tyvärr finns ingen bra behandling mot Alzheimers än, men däremot har det visat sig att curcumin kan passera blod-hjärnbarriären vilket kan hjälpa mot Alzheimers.

Det är känt att inflammation och oxidativ skada spelar en roll vid Alzheimers sjukdom. Curcumin har visats ha positiva effekter på båda. En viktig del av Alzheimers sjukdom är en ackumulering av protein ”tovor” kallade amyloida plack. Studier visar att curcumin kan hjälpa att rensa bort dessa plack. Huruvida curcumin verkligen kan bromsa eller vända utvecklingen av Alzheimers sjukdom behöver studeras ordentligt.

Ingefära

Det finns många hälsofördelar med ingefära. Kryddan är särskilt bra för att lugna matsmältningen, men kan också hjälpa att hämma inflammation och generellt stärka immunförsvaret. Ingefära-te kan användas vid förkylningar, halsont och orolig mage. Låt lite uppskuren ingefära sjuda i vatten i 5 minuter, svalna något och drick. Lägg till lite honung.

Ingefära innehåller mycket potenta antiinflammatoriska ämnen som kallas gingeroler. Dessa ämnen tros vara förklaringen till varför så många människor med artros eller reumatoid artrit upplever reducerade smärtnivåer och förbättringar i sin rörlighet när de äter ingefära regelbundet. I flera kliniska studier har det dokumenterats att patienter upplevt lindring av smärta och/eller svullnad.

Vitlök

Länge har vitlök använts som ett sätt att avgifta kroppen. Vitlök innehåller allicin som i kroppen omvandlas till ett svavelbaserat ämne. Gifter som kvicksilver, vissa tillsatsämnen och kemiskt framställt östrogen binds till svavel och kan därmed utsöndras.

Svavel är ett av våra grundämnen och därmed en essentiell (livsviktig) mineral som vanligtvis finns rikligt i grönsaker, fisk, kött och mjölkprodukter. Diallyl disulfide är det mer exakta namnet på ett av de ämnen i vitlök som i forskning visats ha positiva effekter på att förebygga och skydda mot tarmcancer. Ämnet är även 100 gånger effektivare än två populära antibiotika för att bekämpa Campylobacter, en av de vanligaste orsakerna till tarmsjukdomar.

Maskrosor

Tro det eller ej men maskrosblad är faktiskt ätbara och en bra källa till kalium och järn. Vare sig det äts i en sallad eller tas som extrakt är det känt för att stimulera gallaproduktion och förbättra lever samt den allmänna hälsan. Maskrosen är rik på merparten av våra mineraler samt vitamin A, B och C. Den verkar därmed som en antioxidant och är ett bra komplement för vegetarianer samt för de som inte äter sädesslag (på grund av maskrosens B-vitaminer).

Liksom nässla är maskrosen vätskedrivande och verkar dessutom som naturlig avgiftare och blodrenare, vilket gör den till en perfekt avgiftningsväxt. Du kan använda den vid avgiftningsproblem, gallbesvär som är lindriga eller som förebyggande åtgärd (behandla aldrig gallstensanfall med maskros). Liksom fläder används maskros mot reumatism och vid värk.

Forskare vid University of Annunzio Chieti-Pasaca i Italien har jämfört extrakt av maskros, gurkmeja, rosmarin och kronärtskocka i en studie som släpptes 2010. Forskarna erkände den positiva effekt dessa örter har på levern och gallblåsan och ville jämföra växternas förmåga att bekämpa fria radikaler. Medan gurkmeja hade störst antioxiderande effekt, hade även maskros dessa egenskaper. Den oxidativa stressreducerande effekten av maskrosextrakt testades på råttor med leverskada från koltetraklorid (CCl4), en kemikalie som används i brandsläckare och köldmedier som är mycket giftigt för levern. Vattenbaserat maskrosextrakt eller maskroste, visade sig avsevärt minska mängden av oxidativ stress och inflammation i levern hos råttor.

Psylliumfröskal / Husk / Loppfrö

Psylliumfröskal är det hölje som omger frön från växten psyllium (Plantago), en grobladsväxt. Dessa skal består till största del av fibrer och kan bland annat användas i bakning som ett substitut för vetemjöl.

Psylliumfröskal kallas även för husk, psylliumhusk, fiberhusk, loppfröskal, psylliumskal och ispagulafröskal. Det har traditionellt används som tarmreglerande medel både vid hård och lös avföring. Fröna motionerar skonsamt tarmsystemet och anses vara en nödvändighet vid avgiftning, då en stor orsak till självförgiftning just är förstoppning. Detta på grund av att när du är förstoppad ligger avföringen kvar i tarmen, vilket innebär att gifterna som bildas i tarmen absorberas av tarmslemhinnan. När du gör en utrensning och avgiftning frigör du gifterna och då behöver du mycket fiber i din kost, så att de kan ta med sig gifterna ut ur kroppen.

Bentonitlera

Sist i listan och den enda som inte har något livsmedelsvärde utan enbart används för utrensning är Bentonitlera.

Lerans förmåga att avgifta kroppen har varit känd under lång tid av flera urbefolkningar i olika världsdelar. Bentonitlera är egentligen bara naturlig lera med ett pH-värde på 8,3 till 9,1 vilket innebär att den är basisk.

Bentonitlera kan attrahera en mängd gifter i magtarmkanalen. Gifter och toxiner i kroppen binder till leran och förs ut ur kroppen tillsammans med leran. För att uppnå de flesta fördelarna ska du ta flytande bentonit innan du äter och dricker. Om detta inte är möjligt, är den nästa bästa tiden att ta minst en timme före eller efter måltider. Till att börja med är det fördelaktigt att ta minst 1 msk av bentonitlera dagligen och blanda det med juice. Gifter, lågpatogena virus, aflatoxin (en typ av mögel) och även bekämpningsmedel och växtgifter kan elimineras med hjälp av bentonitlera.

Bentonit fungerar också som en svamp. När bentonit utsätts för vatten expanderar den och skapar många porösa utrymmen mellan partiklarna. Gifter dras alltid till dessa utrymmen som sedan spolas ut med bentonit.

Bentonit är ett inert material. Det tas inte upp av kroppen och passerar genom det mesta oförändrad.

Vi utfärdar dock en liten varning och tvekan då bentonitlera ofta innehåller spårmängder av aluminium, och därför råder det inte konsensus inom alternativhälsa huruvida Bentonitlera bäst bör användas. Vi rekommenderar vidare läsning och ta gärna kontakt med någon som själv redan prövat detta.

 

 

Redigerat av Sofie Persson

Originalartikeln har tidigare publicerats på Vaken

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kroppen rycker till när du somnar – ny studie undersöker kopplingen till oro

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Studien visar samband mellan återkommande insomningsfenomen och sämre sömn, inte vad som orsakar vad. Genrebild.

Det rycker till i kroppen precis när du håller på att somna, och för de flesta är det harmlöst. En ny studie visar att de som drabbas ofta också beskriver sämre sömn och mer oro, men den kan inte säga vad som orsakar vad.

Insomningsryckningar, på engelska sleep starts, är plötsliga ryck, fallkänslor eller korta uppvaknanden i gränslandet mellan vaka och sömn. Mellan 60 och 70 procent upplever dem då och då, och omkring tio procent får dem dagligen, skriver forskarna bakom studien i PLOS Mental Health.

Fenomenet är mer än ett muskelryck. Deltagarna beskrev också fallkänslor, drömlika upplevelser, stickningar och hjärtklappning, ofta tillsammans med känslor av larm, förvirring och ångest.

Sämre sömn och mer ångest

Forskarna, med Tanja Grünberger som förstaförfattare, rekryterade 194 vuxna i Österrike och Tyskland till en anonym webbenkät. Personer med vissa sömnrörelsestörningar och neurologiska sjukdomar uteslöts.

Annons:

Gruppen med ryckningar bestod av 96 personer som minst en gång i veckan uppgav abrupta uppvaknanden vid insomning plus minst ett tilläggssymptom. Jämförelsegruppen var 98. Allt bygger på självrapportering, och ryckningarna gick inte att skilja från närliggande insomningsfenomen.

Ryckningsgruppen rapporterade sämre sömnkvalitet, mer insomningsbesvär, starkare ogynnsamma föreställningar om sömn samt fler symptom på ångest och depression.

När forskarna vägde in faktorerna samtidigt var det sämre sömn, föreställningarna om sömn och ångest som hängde ihop med hur ofta ryckningarna kom. Depression gjorde det inte. Tvärsnittsdata kan inte visa orsakssamband, understryker forskarna.

— Det vi tyckte var mest intressant var hur nära insomningsryckningarna hänger ihop med hur människor tänker och känner kring sömn, säger Tanja Grünberger i ett pressmeddelande.

Muskelryck var vanligast, och många beskrev också fallkänsla och alarmkänsla. Drygt hälften i ryckningsgruppen uppgav att det tog längre tid att somna. Känslomässig stress angavs ge fler ryckningar, sömnbrist mindre entydigt.

Harmlöst för de flesta

De flesta i ryckningsgruppen uppgav att de somnade om snabbt efter en ryckning, men många vaknade ibland upp helt och fick svårt att somna om.

— För de flesta är insomningsryckningar en harmlös del av insomnandet. För en undergrupp hänger de dock ihop med obehag och längre tid att somna, säger medförfattaren Manuel Schabus.

Om insatser som dämpar uppvarvning och sömnrelaterad oro kan hjälpa mot besvärande ryckningar har ännu inte testats, framhåller han.

Grünberger betonar att resultaten behöver bekräftas med validerade mätinstrument och objektiva sömnregistreringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Högt BMI säger inte hela sanningen om hälsan

Publicerad 19 november 2026 – av Redaktionen
Närbild av en kvinna som håller ett måttband runt midjan.
Midjemått och organfunktion kompletterar BMI i den nya bedömningen av obesitas. Illustrationsbild; personen deltog inte i studien.

BMI ensamt missar både överskottsfett och risk, visar en studie av 844 108 vuxna. Midjemått och organfunktion pekar bättre ut vilka som löper förhöjd dödsrisk, och vilka som inte gör det.

BMI används för att bedöma om en vuxen har undervikt, normalvikt, övervikt eller fetma utifrån vikten i förhållande till längden. Måttet räknas fram genom att vikten i kilo delas med längden i meter gånger längden i meter. Siffran är alltså en uträkning, inte en mätning av hur mycket fett kroppen bär eller hur den faktiskt mår.

BMI avslöjar varken var fettet sitter eller om kroppen redan har börjat ta skada. En kommission i The Lancet Diabetes & Endocrinology föreslog därför 2025 ett nytt sätt att avgöra vem som har obesitas, alltså fetma.

När forskare vid King's College London, Huazhong-universitetet i Kina och Pennington Biomedical i USA prövade förslaget på hälsodata från vuxna i Kina, Storbritannien, USA och Spanien visade det sig att BMI ensamt slog fel åt båda hållen. Det missade obesitas hos upp till 8,6 procent av deltagarna och pekade felaktigt ut upp till 3,1 procent, enligt studien som nu har publicerats i Nature.

Annons:

Det nya sättet bygger på två steg. Först mäts midjan, och midjemåttet jämförs också med kroppslängden. På så vis går det att se om vikten verkligen består av för mycket fett, särskilt runt magen. BMI finns kvar men får sällskap av måttbandet.

I nästa steg delas gruppen upp. Vid klinisk obesitas har fettet redan börjat påverka kroppen, till exempel genom högt blodtryck, sömnapné eller slitna knän, eller gjort vardagen svårare. Vid preklinisk obesitas är risken förhöjd, men kroppen fungerar ännu som den ska.

Dödsrisken skiljer grupperna åt

Dödligheten kunde bara jämföras i Kina, Storbritannien och Spanien, eftersom deltagarna i USA inte hade följts tillräckligt länge.

Personer som hade ett BMI över gränsen för obesitas men inte uppfyllde kraven på midjemått hade ingen förhöjd dödlighet jämfört med personer utan övervikt eller obesitas. Den som hade för mycket fett enligt den nya definitionen löpte däremot högre dödsrisk, även när BMI bara visade övervikt.

Störst var skillnaden vid klinisk obesitas. Jämfört med personer som varken hade obesitas enligt den nya definitionen eller några organproblem var dödligheten klart högre, medan ökningen var måttlig vid preklinisk obesitas. Jämförelsen gäller grupper, inte hur stor risken är i absoluta tal.

De flesta med preklinisk obesitas blev inte sjukare. Forskarna skattar att 77 till 91 procent av dem i Kina, Storbritannien och Spanien inte utvecklade klinisk obesitas på tio år. I USA följdes deltagarna bara i fyra år.

Alla som har för mycket fett och samtidigt exempelvis högt blodtryck har inte fått besvären av vikten. Forskarna räknade därför bort den del av organproblemen som också finns hos personer utan obesitas. Uträkningen ger en bild av hela gruppen men kan inte avgöra vad som orsakat besvären hos en enskild person.

Studien bygger på redan insamlade hälsodata och visar samband, inte att den nya bedömningen räddar liv.

— Enbart BMI kan inte säga oss om någon redan är sjuk eller riskerar att bli det, eller vilken vård personen behöver, säger Francesco Rubino, professor i metabol och bariatrisk kirurgi vid King's College London och studiens seniorförfattare, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Över hälften av tonåringarnas energi kom från ultraprocessad mat

Publicerad 18 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En person äter pommes frites ur en röd kartong.
Andelen energi från ultraprocessad mat sjönk i samtliga åldersgrupper när forskarna använde en snävare definition. Genrebild.

Ultraprocessad mat stod för 52 procent av energiintaget bland de 11–17-åringar som deltog i Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten 2016–2017, visar en studie från Göteborgs universitet. Med en striktare klassning låg gruppsnitten för vuxna, ungdomar och småbarn mellan 23 och 29 procent.

Studien publicerades i Nutrition Journal och bygger på tre olika omgångar av Riksmaten. Med forskarnas huvudklassning kom vuxna upp i 45 procent och småbarn i 46 procent av energiintaget.

Undersökningarna gjordes vid olika tillfällen: vuxna åt och rapporterade 2010–2011, ungdomarna 2016–2017 och småbarnen 2021–2024. Siffrorna visar alltså ingen utveckling över tid och säger inte vad svenskar äter i dag.

Att svaret varierar så mycket beror på var gränsen dras. Klassningssystemet Nova räknar mat med tillsatser eller viss industritillverkning som ultraprocessad, oavsett näringsinnehåll. Läsk, chark och flingor hamnar där, men också vissa industribakade fullkornsbröd. I den striktare klassningen räknades oklara livsmedel bort, och då föll till exempel bröd och sammansatta rätter till stor del ur kategorin.

Annons:

Med huvudklassningen var bröd den största källan till ultraprocessade kalorier hos vuxna och småbarn. Bland ungdomarna låg mackor, pizza och liknande främst, med 8,2 procent av hela energiintaget.

Mer socker och mindre fullkorn

Vuxna och ungdomar som fick en stor del av energin från ultraprocessad mat hade samtidigt en mindre näringsriktig kost. Studien jämför kosten vid ett och samma tillfälle och visar därmed samband, inte orsak. Torsten Sällström, dietist och doktorand vid Göteborgs universitet, pekar på sockret och fullkornet:

— Vi såg att de som fick en större del av sin energi från ultraprocessad mat också hade en kost med betydligt mer tillsatt socker, men mindre fibrer och fullkorn, säger Torsten Sällström.

Hos småbarnen gick mönstret delvis åt andra hållet. De som åt mer ultraprocessad mat fick i sig mer järn och E-vitamin. En möjlig förklaring, enligt universitetet, är att järnberikade färdigprodukter som välling och gröt klassas som ultraprocessade.

— Det skulle vara olyckligt om föräldrar väljer bort berikad gröt och välling av rädsla för att de kallas för ultraprocessade, säger Emma Patterson, nutritionist på Livsmedelsverket.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Så mycket fullkorn gav störst effekt

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En skiva fullkornsrågbröd bredvid en frötäckt limpa på en träyta.
Fullkornsrågbröd är ett sätt att få i sig fullkorn. Hur mycket fullkorn en skiva ger beror på brödets innehåll och skivans vikt.

Hur mycket fullkorn man äter spelar roll för om det syns i blodprover och på midjemåttet. En internationell forskargrupp har vägt samman ett stort antal kostförsök och hittat den nivå där kroppens riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom förbättrades mest.

Forskargruppen leddes av Helda Tutunchi vid Tabriz University of Medical Sciences i Iran. Metaanalysen, som publicerades i European Heart Journal, sammanför 87 lottade kostförsök från flera länder, bland annat i Asien, Europa, Nordamerika och Brasilien.

I försöken fick en grupp äta fullkorn medan en kontrollgrupp åt sin vanliga kost eller mat med mindre fullkorn. Eftersom försöken gav olika mängder kunde forskarna jämföra skillnaderna i intag och se vid vilka nivåer bland annat blodfetter och midjemått förändrades mest.

För de flesta måtten syntes den största förbättringen vid 60–100 gram fullkorn om dagen, räknat i torrvikt. Det handlar alltså om mängden fullkorn i maten, inte om vad den färdiga gröten eller pastan väger. Spannet är ingen exakt fastställd idealdos, utan den nivå där nyttan var störst för flertalet mått.

Annons:

Effekterna var små. För varje 48 gram mer fullkorn per dag var midjemåttet i genomsnitt 0,22 centimeter mindre. Kolesterol, vikt och blodtryck rörde sig åt samma håll i liknande blygsam takt.

Försöken mätte riskmarkörer i blodet och på kroppen, inte hjärtinfarkter. Vid riktigt höga intag finns dessutom för lite data för att säga exakt var nyttan planar ut.

Livsmedelsverket rekommenderar minst 90 gram fullkorn om dagen, gärna mer. Myndighetens exempel på en sådan dag är en portion havregrynsgröt, en portion fullkornspasta och en skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.