Annons:

De läkande örterna i din kryddhylla

Publicerad december 27, 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Vanliga kryddor kan vara till stor fördel om man känner sig lite sjuk eller bara vill ge en extra skjuts till sitt immunförsvar. Brygg ett läkande te eller krydda maten lite extra med dessa örter.


Artikeln publicerades ursprungligen den 11 juni 2022.


De flesta har många kryddor i sin hylla, varav flera kanske knappt används överhuvudtaget. Det kan vara värt att veta att många av dem kan vara fördelaktiga vid exempelvis förkylningar, problem med magen eller andra hälsoproblem. Örter kan också innehålla antioxidanter, ha en bakterie- och svampdödande effekt samt stärka immunförsvaret, skriver bland annat tidningen Land. Många kryddor sägs även kunna motverka exempelvis Alzheimers, stroke och blodproppar.

Timjan

Annons:

Är man förkyld är timjan en bra krydda. Den innehåller mycket antioxidanter samt det antibakteriella ämnet tymol som i sig har en slemlösande effekt. Örten har länge använts i hostmedicin och mot luftrörskatarr.

Salvia

Denna krydda brukar kunna användas som gurgelvatten vid infektioner i halsen på grund av sin antiseptiska effekt. Salvia är en vanlig ingrediens i vissa munsköljmedel på grund av dess antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den sägs även ha en stimulerande effekt på hjärnan och kunna motverka demens.

Oregano

Detta är en superkrydda som man med fördel kan använda rikligt av. Den är toppen för matsmältningen och orolig tarm, fylld med antioxidanter och dessutom bra för immunförsvaret. Örten har också en bakterie- och svampdödande effekt och sägs kunna ta död på magsårsbakterien Helicobacter pylori. I en studie där man testade de antiinflammatoriska effekterna av 115 livsmedel hamnade oregano bland de fem främsta.

Foto: Anas Alhajj/Unsplash

Svart- och vitpeppar

Dessa kommer från samma växt, men har olika mognadsgrad. De innehåller superämnet piperin som stimulerar magslemhinnan att öka upptaget av näring och läkande ämnen. De ska också kunna sänka blodsockret. En gammal huskur är att äta hela vitpepparkorn mot illamående eller för att förebygga magsjuka.

Kummin

Det innehåller den eteriska oljan carvon som är kramplösande och även motverkar gasbildning i tarmarna. Kryddan stimulerar också matsmältningen och utsöndring av galla. Kummin kan också hjälpa till att aktivera mjölkproduktion vid amning, enligt Läkeörter.se.

Rosmarin

Den här örten ska kunna öka cirkulationen, vara bra för hjärnan samt kunna motverka stroke och Alzheimers. Rosmarin ska även kunna förebygga högt blodtryck och motverka slembildning i näsa och hals vid förkylning, enligt Kurera.

Ingefära

Ingefärsroten är väldigt nyttig och ska kunna motverka inflammationer och illamående. Den ska även kunna öka näringsupptaget och förbättra blodcirkulationen. Ofta används den mot förkylningar, men även mot ledvärk. I en studie har det visat sig att om man tar ingefärsextrakt kan det hjälpa mot artros i knän och höfter.

Foto: Chinh Le Duc/Unsplash

Gurkmeja

Roten innehåller superantioxidanten kurkumin, som ska kunna motverka både cancer och Alzheimers sjukdom. Den lär även kunna boosta immunförsvaret och ha stor antiinflammatorisk effekt, enligt Wellness. Gurkmeja finns även i curry och är vad som gör denna kryddblandning gul. Många menar att man bör tillsätta svartpeppar när man använder gurkmeja eftersom kroppen då lättare tar upp kurkuminet.

Kanel

Den här kryddan anges kunna sänka blodsocker, blodfetter samt motverka blodproppar. Kanel ska även vara antibakteriell och kunna förebygga cancer, enligt Kurera. Däremot ska man inte äta för mycket kanel regelbundet då det kan skada levern, enligt Livsmedelsverket men detta gäller inte äkta ceylonkanel (Cinnamomum zeylanicum) utan cassia (Cinnamomum cassia) som ibland kallas falsk kanel, där halten av det leverskadande ämnet kumarin är väldigt hög.

 


Örtte

1. Lägg 1 msk färska eller ½ msk torkade kryddor i en mugg

2. Häll över hett vatten. Låt vattnet svalna något efter att det kokat upp så att temperaturen går ner något.

3. Låt teet dra under lock i 5–10 minuter. Locket gör så att örternas eteriska oljor inte försvinner med ångorna. Vill man kan man använda sig av en tesil eller liknande för att få bort kryddbitarna.

Receptet kommer från Land

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Publicerad Idag 09:10 – av Markus Andersson

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.

Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.

En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.

Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.

Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad Igår 08:40 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Publicerad oktober 6, 2026 – av Markus Andersson
Träsked fylld med vitt salt.

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd.

Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor.

I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd.

Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion.

Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet.

Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler cancerdödsfall kopplas till alkohol i USA

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En man sitter med handen mot pannan och håller ett glas med alkohol.
Arkivbild. Hårdast drabbade är män över 55 år, främst av levercancer.

Antalet cancerdödsfall i USA som kan kopplas till alkohol har mer än fördubblats på drygt 30 år. Hårdast drabbas män över 55 år, främst av levercancer.

Enligt en studie som publicerades den 2 september 2026 i The Lancet Regional Health – Americas steg antalet cancerdödsfall som kan kopplas till alkohol från 11 361 år 1990 till 23 126 år 2023. För att uppskatta antalet har de vägt samman uppgifter om alkoholkonsumtion från hälsoundersökningar och försäljningsstatistik med cancerdata från Global Burden of Disease. Det handlar alltså om uppskattningar, inte om dödsfall där alkohol har antecknats som dödsorsak.

Män över 55 år är hårdast drabbade, främst av levercancer. Bland kvinnor i samma ålder är sambandet starkast för bröstcancer. Bland män mellan 20 och 54 år är tarmcancer den vanligaste alkoholrelaterade cancerdöden.

— Det viktigaste att ta med sig är en större medvetenhet om att alkohol kan påverka cancerrisken även bortom levern, säger Chinmay Jani, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från University of Miami.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.