Recept som skrivs ut mot adhd ökar i Sverige men medicinen är fortfarande ny och man vet ännu inte hur den påverkar på lång sikt. På Karolinska Institutet håller man på med långsiktig forskning kring ämnet där man bland annat tittat på om det kan påverka det kardiovaskulära systemet och öka risken för denna typ av sjukdomar.

Antalet svenska vuxna och barn som diagnostiseras med funktionsnedsättningen adhd har ökat de senaste åren. Under 2020 uppskattade exempelvis Socialstyrelsen att 4,5 procent flickor och nästan 9 procent pojkar mellan 10 och 17 år hade en adhd-diagnos, vilket är en ökning från 2015 då 2,9 procent flickor respektive 7,1 procent pojkar hade diagnosen. Av dessa beräknar man att ungefär 75 procent har hämtat ut minst ett recept på adhd-medicin. Under 2020 hämtade totalt 146 000 svenskar ut adhd-medicin, vilket var en ökning från 130 000 året före.

Adhd beskrivs ofta som att det orsakar besvär som koncentrationssvårigheter. Omkring 80 procent av de som tar medicin upplever att de får minskade symptom, men eftersom medicineringen mot adhd är ny finns det oklarheter kring hur det påverkar kroppen på sikt.

– Ett av huvudbekymren för dem som tar de här medicinerna i många år är att de påverkar det kardiovaskulära systemet, bland annat genom att höja blodtrycket och öka hjärtslagens tempo. Då blir det möjligt att misstänka att medicinerna på sikt skulle kunna öka risken för sådant som hjärtfel, arytmi eller andra kardiovaskulära sjukdomar, säger Zheng Chang, senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till forskning.se.

Genom att gå igenom data från de nationella registren i Sverige leder Chang just nu en studie som kartlägger hälsoriskerna med medicinen. Kartläggningen ska omfatta effekter både på kort och lång sikt, från några månader upp till tio år. I nuläget har man kommit så långt som 2 års användning av adhd-medicin och man menar sig i nuläget inte se några ökade risker, åtminstone inte för kardiovaskulära sjukdomar under den tiden. Däremot verkar det finnas en viss risk för allvarliga symptom som hjärtstopp eller arytmi.

– Men riskskillnaden är väldigt liten eftersom det är så ovanligt att sådant inträffar, säger Chang och betonar att det mer skulle kunna ha betydelse för personer som exempelvis har en familjehistoria av kardiovaskulära sjukdomar.

En dansk studie kom nyligen fram till att adhd-medicin faktiskt kan öka dylika sjukdomstillstånd på lång sikt, men Chang menar att man ska tolka de resultaten med en nypa salt och att resultaten egentligen enbart visade att hälsan försämrats hos vissa, men inte att det berodde på medicinerna. Om det visar sig att studien vid Karolinska kommer fram till samma slutsatser som den danska, att adhd-medicin faktiskt ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar på lång sikt, uttrycker Chang en förhoppning om att vidareutveckla forskningen kring särskilda riskgrupper.