Annons:
Annons:

Omreglering av spelmarknaden påverkar onlinespel

Uppdaterad 4 februari 2025, Publicerad 18 juni 2018
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Regeringen har, i samråd med stora delar av oppositionen, beslutat att en omreglering av spelmarknaden ska genomföras. Ett licenssystem ska införas på den svenska spelmarknaden från 1 januari 2019.

Sveriges riksdag röstade den 7 juni igenom regeringens proposition om en omreglerad spelmarknad.

Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.

Annons:

Det innebär att onlinespelföretag såsom Ninja Casino måste ansöka om en licens hos Lotteriinspektionen. Detta kan göras från och med den 1 augusti 2018. Licenserna måste sedan vara klara den 1 januari 2019 när den nya lagen träder i kraft.

Företag som fortsätter att bedriva spelverksamhet utan licens efter den 1 januari 2019 riskerar att få böter.

Den nya lagstiftningen är på gott och ont. Fördelen för Sverige är att vi har större kontroll över utbudet och kan locka mer arbetskraft till Sverige. Nackdelen är att en del företag blir nog avskräckta när det framkommer att de måste betala svensk skatt som anses vara hög gentemot andra EU-länder.

Ett av de mest uppseendeväckande kraven i regleringen (i skrivande stund är den inte färdigformulerad, så det som skrivs här kan ändras) är att casinona kommer förbjudas ge ut bonusar. Enda undantaget för detta ska vara en välkomstbonus för att locka nya spelare.

Idag går det inte en reklampaus i radio och TV utan att någon gör reklam för sitt casino. Efter lagändringen kommer du inte att få visa reklam för ditt casino om du inte har spellicens i landet. Det är regeringens sätt att ta tillbaka kontrollen över svenskarnas spelande.

Exakt vad den svenska regleringen kommer leda till är det svårt, men roligt att sia om. Förmodligen blir det så att alla mindre seriösa casinon kommer tvingas bort, då de inte kommer leva upp till kraven som den kommande, svenska licensen ställer. Det kommer säkerligen även bli en del juridiska strider till höger och vänster
eftersom vissa casinon inte kommer ge sig självmant.

Det är dock inte troligt att lagförslaget kommer att ha någon påverka på könsfördelningen i spelbolagens styrelser vilket regeringen tidigare hoppats på.

 

Viktiga datum och händelser

  • 7 juni 2018: Riksdagen fattar beslut om ny spelreglering
  • 1 augusti 2018: ansökningar om licens ska kunna skickas in till Lotteriinspektionen
  • 1 januari 2019: den nya spellagen träder i kraft

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksbanken höjer styrräntan – fler höjningar kan komma

Välfärdskollapsen

Uppdaterad Idag kl 16:04, Publicerad Idag 13:58 – av Jan Sundstedt
Riksbankschef Erik Thedéen meddelar att Riksbanken höjer styrräntan till 2 procent från den 11 november.

Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Banken pekar på starkare konjunktur och dyrare energi och öppnar för fler höjningar.

Beslutet kom onsdagen den 4 november och gäller från den 11 november. Riksbanken meddelar samtidigt att inflationen väntas stiga framöver.

Starkare konjunktur och kostnadsökningar när utbudet störs ligger bakom beslutet.

En bidragande faktor är de ökade energipriserna, som de senaste veckorna har stigit kraftigt, och Riksbanken pekar på Irankriget som den drivande faktorn i kedjan av störningar.

Annons:

Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år.

KPIF-inflationen var 1,5 procent i september. Utan tillfälliga finanspolitiska åtgärder hade den legat på 3 procent. Fler höjningar är ännu inte beslutade.

Om utsikterna för inflation och konjunktur står sig är det sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med prognosen från september.

Nästa penningpolitiska rapport med nya prognoser publiceras den 16 december.

Protokollet från Riksbanksdirektionens möte kommer den 10 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik

Kriget mot kontanterna

Publicerad 1 november 2026 – av Jan Sundstedt
Riksbanken vill förbjuda kontantköp över 10 000 kronor i butik
Riksbanken vill begränsa kontantbetalningar i handeln till 10 000 kronor. Förslaget är ännu inte beslutat. Arkivbild.

Riksbanken driver för andra gången i år kravet på ett tak på 10 000 kronor för kontanta köp i handeln, långt under EU:s gräns på 10 000 euro. Beloppet lades fram redan i mars, och nu upprepar banken kravet i sitt remissvar till regeringen – samtidigt som hushållen uppmanas att ha sedlar hemma inför kris och krig.

Kravet kommer i Riksbankens remissvar på regeringens promemoria om hur EU:s nya penningtvättsregler ska föras in i svensk lag. Reglerna börjar gälla i juli nästa år och ger ett tak på 10 000 euro för kontanta betalningar i handeln.

Riksbanken skriver att regeringen borde utnyttja möjligheten att gå betydligt lägre, och bedömer att en gräns på 10 000 kronor ger små praktiska konsekvenser på den starkt digitaliserade svenska betalningsmarknaden, samt minskar riskerna för penningtvätt, skattefusk och annan ekonomisk brottslighet.

Om förslaget genomförs får kontantbetalningar över 10 000 kronor i handeln inte genomföras, oavsett vara eller tjänst. Riksbanken har krävt ett tak även tidigare.

Annons:

I betalningsrapporten som publicerades den 12 mars 2026 rekommenderade banken regeringen och riksdagen att införa en gräns på 10 000 kronor. I rapporten bedöms att beloppet är tillräckligt för de flesta vardagsköp.

Till skillnad från årets rapport förordade rapporten för 2025 en beloppsgräns men utan att nämna någon summa. I mars 2026 angav banken 10 000 kronor, och i remissvaret håller den fast vid beloppet.

Enligt rapporten skulle nivån bli bland de lägsta som hittills införts i EU, vilket banken anser rimligt eftersom Sverige har en av unionens lägsta kontantanvändningar.

Gränsen kan enligt rapporten införas samtidigt som EU:s nya regler 2027.

Sedlar hemma, tak i butiken

Samtidigt rekommenderar Riksbanken hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, uppger Myndigheten för civilt försvar.

Pengarna är tänkta att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor i kris och krig. Beredskapsbeloppet är därmed en tiondel av den gräns Riksbanken vill ha i butik.

Myndigheten uppmanar också till att använda kontanter då och då i vardagen för att hålla kontantsystemen igång.

Riksbanken anger i sitt remissvar på regeringens promemoria kring EU:s nya penningtvättsregler från 2027 att EU:s gräns inte sänks.

Riksbanken tillstyrker samtidigt ett tillfälligt krisundantag från gränsen. Det är regeringen som avgör var gränsen slutligen hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordstöld från Binance – över sex miljarder dollar borta

Nya kryptoekonomin

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mobiltelefon på ett träbord med Binances gula symbol och namn på en svart skärm.
Binance lovar att täcka kundernas förluster efter hackerangreppet.

Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.

Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.

Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.

Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.

Annons:

Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.

Nordkorea utpekas

TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.

TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.

Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Välfärdskollapsen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.

Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.

Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.

Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.

Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.

Annons:

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.

Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.

Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.

Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.