Kinesiska storbanker begränsar sina kunders möjligheter att köpa fysiskt guld. Restriktioner har införts vid köp av ädelmetaller, med fokus på guld. Den kinesiska centralbanken har ännu inte gett någon officiell förklaring.
Flera storbanker, däribland Industrial and Commercial Bank of China och China Construction Bank, har nyligen höjt riskklassificeringarna för sina ädelmetallprodukter. Särskilt fysiskt guld har börjat klassificeras som en högre risk, enligt den statsägda kinesiska tidningen Yicai.
Bankerna ska ha slutat öppna nya konton för guldprodukter och befintliga kunder kan inte längre öka sina innehav, utan endast stänga sina konton. Enligt en insider inom den kinesiska banksektorn, som Yicai talat med, uppmanas kunder regelbundet att avstå från att investera i guld.
Nyligen upptäcktes det största guldfyndet någonsin i Kinas Hunan-provins, med en uppskattad mängd på över 1 000 ton guld. Kina är världens största guldproducent, och landets årliga produktionsvolym på 368,3 ton motsvarar 11 procent av den globala produktionen. Dessutom är Kina en av världens största konsumenter av guld.
Den kinesiska centralbanken, People’s Bank of China, har inte gett någon officiell förklaring till de nya restriktionerna ännu. Enligt insidern så höjer bankerna riskklassificeringen i syfte att skydda mindre erfarna och riskbenägna privatinvesterare från potentiella förluster. Vissa banker gör också individuella risktoleransbedömningar.
Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Under 2024 var det framförallt choklad, olivolja, kaffe och mejeriprodukter som blev dyrare.
Under 2024 ökade matpriserna med 2,8 procent och om även andra produkter inom dagligvaruhandeln inkluderas landar ökningen på 2,1 procent.
Prisökningarna har totalt sett nått 25 procent sedan januari 2022, enligt rapporten.
Ökningarna varierar mellan butiker, och under förra året märktes de främst hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Samtidigt försöker vissa butiker konkurrera genom att hålla lägre priser.
– Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, säger Ulf Mazur, vd och grundare och Matpriskollen i ett pressmeddelande.
36 000 produkter blev dyrare
Under 2024 ökade priset på nära 36 000 produkter. Särskilt markant var ökningen för kakao, vilket har gjort choklad i genomsnitt 17 procent dyrare. Även vinäger och oljor steg med 12 procent, där framför allt olivolja noterade en kraftig prisökning.
Kaffepriserna har nått sin högsta nivå sedan 1972, med en ökning på 18 procent under året. Mejeriprodukter har samtidigt stigit med 4,7 procent.
Ekologiska varor steg med 3,6 procent under året, enligt Matpriskollen.
Ryska företag har börjat använda bitcoin och andra digitala valutor vid internationella betalningar efter att lagändringar trätt i kraft som tillåter sådan användning i syfte att motverka effekterna av västerländska sanktioner. Det bekräftar landets finansminister Anton Siluanov.
De omfattande sanktionerna har gjort det svårare för Ryssland att bedriva handel inte bara med länder i Väst, utan också med viktiga partner som Kina och Turkiet. Detta eftersom lokala banker idag ofta är mycket försiktiga eller negativt inställda till transaktioner relaterade till Ryssland då de själva inte vill råka ut för repressalier eller utredningar från västerländska tillsynsmyndigheter.
Tidigare i år tillät Ryssland därför användandet av kryptovalutor i utrikeshandeln och har vidtagit flera åtgärder för att göra det lagligt att bryta kryptovalutor.
– Som en del av den experimentella verksamheten är det möjligt att använda bitcoins, som vi har utvunnit här i Ryssland, förklarade finansministern till tv-kanalen Russia 24.
Putin gillar bitcoin
– Sådana transaktioner förekommer redan. Vi anser att de bör utökas och utvecklas ytterligare. Jag är övertygad om att detta kommer att ske nästa år, fortsatte han och tillade att internationella betalningar i digitala valutor är framtiden.
Tidigare i december anklagade också president Vladimir Putin den amerikanska regeringen för att undergräva den amerikanska dollarns roll som reservvaluta genom att använda denna för politiska syften – något som tvingar många länder att istället söka andra alternativ.
Han pekade ut bitcoin som ett sådant exempel och sa att ingen i världen kan reglera eller kontrollera kryptovalutan. Presidentens kommentarer tyder på att den ryske ledaren ger sitt stöd till att öka användningen av kryptovalutor.
Under gårdagen var elpriserna i södra Sverige stundtals 18 000 procent högre än i mellersta delarna av landet – eftersom det råkade vara vindstilla i Tyskland.
Ekonomireportern Andreas Cervenka noterar att svenska elkunder har överdebiterats med mer än 300 miljarder kronor via sina elräkningar, och menar att den svenska elmarknaden ”börjar likna ett väldigt misslyckat skämt”.
”Den som bor i Malmö eller ”Elområde 4” som tydligen är denna nations nya namn, får för en tiominuters dusch vid femsnåret i dag räkna med att betala drygt 31 kronor, inklusive moms”, skriver han i tabloiden Aftonbladet samtidigt som han ser hur elkunder i Sundsvall bara behöver betala 17 öre för samma dusch.
”Det är en prisskillnad på 184 gånger eller 18 000 procent. Till detta kommer olika avgifter så egentligen är det ännu dyrare. Det är som om Malmöbor skulle betala 3 700 kronor för en liter mjölk och Sundsvallsborna en tjuga. Var är det ens som pågår?”, frågar han sig.
Enligt bedömare och analytiker är det Tysklands fel, och de är extremt beroende av vindkraft. När det inte blåser där dräneras istället Sverige på el via exportkablarna, och elen blir dyrare här hemma.
”Ett fattigdomsbevis”
Cervenka påpekar att mekanismerna bakom elpriserna är mycket förvirrande och att de skenande elpriserna fått svenskarna att sätta sig och googla dagens eller den aktuella timmens priser innan de exempelvis sätter på duschen
”Något av ett fattigdomsbevis kan man tycka för ett av världens rikaste länder och som förra året faktiskt producerade mer el än vad vi gjorde av med. Skillnaden var rätt stor, hela 28 terawatttimmar, enligt Energimyndigheten.Det motsvarar 5,6 miljarder tiominutersduschar, för den som undrar”, slår han fast.
Andreas Cervenka. Foto: faksimil/AB/YT
Tidigare har makthavarna skyllt de extrema prisskillnaderna på brister i överföringskapaciteten i elnäten, och på EU:s direktiv infördes nyligen den nya modellen ”Flowbased” som påstods utnyttja elnäten mer effektivt.
Bedömare och experter var kritiska mot den nya modellen och varnade för att priserna skulle rusa ytterligare – och av allt att döma hade de rätt.
”Herrelöst elnätsmonopol”
Enligt elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna får den svenska elmarknaden med ”Flowbased” en ännu starkare koppling till Tyskland än tidigare och han är bedrövad över att svenska politiker tycks ha övergett alla försök att påverka andra EU-länders syn på elmarknaden.
”Det är varje politikers skyldighet att slå näven i bordet och arbeta för att förändra när tillämpade EU-regelverk leder till sådana effekter som det fått på elmarknaden i Sverige de senaste 3 åren. Elkunderna har överdebiterats med mer än 300 miljarder kronor via sina elräkningar”, konstaterar han i ett nyhetsbrev.
” … och då har jag inte räknat in de 100 miljarder överdebiteringar som sker via skenande och okontrollerade elnätsavgifter från ett herrelöst elnätsmonopol”, fortsätter han.
300 miljarder är en summa som är så stor att den är svår att greppa enligt Cervenka som avslutar med att meddela att han ska ta en ”lång dyr dusch” och försöka förtränga det han just läste.
”Det måste vara någon som driver med oss”, avslutar han.
Elon Musk har blivit först i världen att inneha en förmögenhet på över 400 miljarder dollar, enligt Bloombergs miljardärsindex.
Den senaste milstolpen nåddes under veckan när SpaceX och dess investerare köpte insideraktier för 1,25 miljarder dollar. Affären värderas av raketföretaget till cirka 350 miljarder dollar, motsvarande 3 843 miljarder svenska kronor och gör bolaget till den mest värdefulla privata ”startupen” i världen.
Den nya värderingen ökade Musks noterade förmögenhet med cirka 50 miljarder dollar och lyfte honom över gränsen på 400 miljarder dollar, rapporterar Bloomberg. Det vill säga cirka 4 392 miljarder svenska kronor.
Donald Trumps valseger har också bidragit till Musks växande förmögenhet, och Teslas aktievärde har stigit med 65 procent sedan november.
Musks förmögenhet har ökat med 200 miljarder dollar sedan 2022 och hans senaste förmögenhetshopp bidrog också till att världens 500 rikaste människor totalt nu äger mer än 10 biljoner dollar (10 000 000 000 000) – ungefär lika mycket som den sammanlagda bruttonationalprodukten i Tyskland, Japan och Australien förra året.
