MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 30 maj 2025

fredag 30 maj 2025

NyD Debatt


”SVT bortom all räddning”

Den samordnade och oblyga propagandaoffensiven från SVT klargör bortom alla tvivel behovet av att lägga ner Public service och bygga upp det från grunden, med nya anställda som värdesätter traditionell journalistisk integritet. Det skriver Gustav Kasselstrand, partiledare för Alternativ för Sverige.

publicerad 13 oktober 2020
Samtidiga reportage på SVT:s olika lokalredaktioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I veckan är det fem år sedan den stora migrantvågen 2015, vilket uppmärksammas av statliga SVT.

Otaliga reportage skulle kunna göras om den systemkollaps som blivit allt tydligare efter den stora anstormningen. Något annat än systemkollaps kan man nämligen inte kalla det när kommuner aviserar drakoniska skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden, som en följd av invandringen.

Ekonomiskt bistånd (i folkmun: socialbidrag) är en kommunal utgift, precis som äldreomsorg, förskola och skola, samt stöd till funktionshindrade. Trots att kommunerna står för kostnaden för socialbidragen, bestäms regelverket av staten. Nivån på socialbidragen är en nationell norm som kommunerna inte får peta i.

Bo Frank, moderat kommunalråd i Växjö, varnade redan 2013 för att invandringen till kommunen var en ”tickande socialbidragsbomb”, något som migrationsminister Tobias Billström avfärdade. Några månader senare skulle dock Billström själv göra en 180-graderssväng med sitt uttalande om att ”volymerna” ska minskas – för att sedan, med ännu en helomvändning, komma tillbaka till ruta ett. Detta sedan statsministern Fredrik Reinfeldt på sitt typiskt passiv-aggressiva sätt förklarat att ”Vi talar inte på det sättet”.

Idag, sedan svenska folket entledigat Fredrik Reinfeldt, har Billström dock bytt åsikt igen och kan väl sägas ha återförenats med sig själv – det vill säga med den person han var när han yppade det förbjudna ordet volymer. Om Bo Frank, Tobias Billström eller någon annan moderat i ledande ställning hade haft ryggrad att stå på sig, hade fler kanske vågat förutse och mildra en del av den mest akuta kommunkrisen som sker idag. Moderater är med rätta ökända för att sakna ryggrad.

En kommun kan som jag tidigare skrev inte sänka socialbidragen eller förvägra nyanlända invandrare denna förmån. I småländska Hultsfred, som länge varit en invandringstyngd kommun, drog man i nödbromsen 2016 när den kommunala ekonomin havererade. Flyktingmottagandet från Migrationsverket reducerades till noll, men problemen slutade inte där. Nyanlända från andra kommuner sökte sig självmant till Hultsfred för att bo med sina landsmän. Den småländska kommunen hade på grund av sitt tidigare invandringsmottagande blivit en magnet även för framtida invandring.

Eftersom en kommun inte har rätt att förvägra människor att bosätta sig där, varken med vägspärrar eller med mer formella politiska beslut, försökte sig Hultsfred på en manöver där de skulle neka nyinflyttade invandrare socialbidrag. Detta skulle effektivt ha stoppat inflyttningen, men ganska snart visade det sig dock att en sådan åtgärd är olaglig. Istället hotades kommunen med miljontals kronor i vite och dyra rättsprocesser.

Politikerna i Hultsfred fick sig alltså en dyrköpt läxa. Sekundärinflyttningen av invandrare pågår nu helt utan att de kan göra något åt det. Och det är knappast den enda kommunen i landet som inte vet vad i hela friden man ska göra nu när ”socialbidragsbomben” briserar. Kommunupproret som inleddes för ett år sedan av flera kommuner, efter ett reportage om att Filipstad var på ruinens brant, har inte utmynnat i mycket mer än lite kaffepengar i form av ökat ”utjämningsstöd” som regeringen ger från de mer välbärgade kommunerna.

Men, när de kommuner som behöver stöd snart utgör en stor majoritet av landets alla kommuner, vad gör man då?

 

I slutet av 2019, före coronakrisens effekter på ekonomin, rapporterades över 100 kommuner gå back. Huruvida situationen förbättrats eller försämrats under 2020, ett år då coronakrisen slagit med full kraft mot ekonomin, kan vem som helst räkna ut.

Akut invandringsstopp och strypande av välfärdsförmåner för icke-medborgare skulle inte bara frysa, utan drastiskt sänka de skenande utgifterna, men det har regeringen inte velat föreslå. De famlar i mörker efter lösningar, precis som kommunerna.

Denna systemkollaps är en realitet, och något som SVT kunnat göra mängder reportage om, både på riksnivå och i de lokala SVT-kanalerna.

Istället väljer man att basunera ut glädjereportage i regionala och lokala nyhetssändningar – en propagandaoffensiv som uppenbart samordnas från SVT centralt. En genomgång av de 21 lokala och regionala nyhetsredaktioner som SVT länkar till på sin hemsida, visar att 16 av dessa under veckan hade snyftreportage på temat ”Flyktingkrisen 2015”. Tittare i respektive region tror att de tar del av oberoende nyhetsproduktion, men utsätts för en koordinerad folkuppfostringskampanj – där budskapet är de vanliga lögnerna om framgångsrika invandrare och lönsam invandring. Här bara några exempel på rubrikerna:

”Njurundaföretagare hyllar topprekryteringar från Syrien”

”Nyanlända avgörande för Smålandsvillan”

”Iqbal fick fast jobb i Överkalix”

”Från flyktingar till svetsare i Horndal”

och kanske den mest surrealistiska vinklingen:

”Utrikesfödda ska rädda Gävleborgs arbetsmarknad”.

Vad är problemet med att rapportera om invandrare som får jobb, kan vänstern fråga. Problemet är att när samtliga SVT:s reportage efter flyktingkrisen handlar om invandrare som får jobb, och hur positivt det är för den lokala arbetsmarknaden och för kommunens ekonomi, så ljuger SVT för sina tittare – eftersom detta är undantag som inte alls är representativt för hur de nyanlända lyckats på arbetsmarknaden. Undantagsfall kablas i SVT ut som en norm.

 

Se fler samtidiga bilder från lokalredaktionerna under SVT:s kampanj i galleriet nedan:

[envira-gallery id=”85438″]

 

Om de hade skildrat verkligheten som den är, hade möjligen ett eller två av de 16 reportagen handlat om nyanlända som börjat jobba – resterande skulle ha handlat om nyanlända som levde på bidrag, dag ut och dag in, ofta i en kommun i ekonomisk kris.

Trots invandrarnas underrepresentation på arbetsmarknaden, och överrepresentation i brottsligheten, gör SVT personliga reportage i det första fallet där invandrarnas ursprung framhävs. I det andra fallet, när SVT rapporterar om kriminalitet – ett område där invandrare är överrepresenterade – anonymiseras ursprunget och invandrarskapet anses inte relevant. Därför blev Tommie Lindhs sudanesiske mördare plötsligt bara ”mannen”.

Allt detta sker i enlighet med SVT:s officiella värdegrundsdokument ”Sverigespeglingen”, där det framgår att man inte ska nämna någons ursprung:

Undvik så långt det går att klassificera människor utifrån ursprung. Det finns dock sammanhang när någons bakgrund och/eller utseende har relevans för berättelsen.”

Relevans hade bakgrunden alltså när en syrier fick jobb, men inte när en sudanes mördade en svensk ungdom och våldtog en kvinna.

Det kan knappast kallas oberoende nyhetsrapportering.

Vad ska vi då göra med public service?

Det är uppenbart för alla att SVT är bortom all räddning. Samtidigt tror jag att det vore fel att använda SVT som ett argument mot public service som idé.

Jag är väl medveten om att många anser det vara bäst att skrota all public service för gott. Själv ser jag behovet av en public serviceaktör som byggs upp från grunden, med nya anställda som värdesätter traditionell journalistisk integritet. Det skulle vara en kraftigt begränsad, slimmad, public service, med en minimal budget jämfört med idag. En enda kanal, vars uppgift endast fokuserar på att förmedla oberoende nyhetsrapportering, vissa för nationen särskilt viktiga idrottsevenemang, kunskap om svenska folkets kulturella och historiska arv, samt viktig information till allmänheten i händelse av kris eller krig.

En public service av och för det svenska folket, inte av och för en liten klick vänsteraktivister.

 

Gustav Kasselstrand
Partiledare, Alternativ för Sverige

Om skribenten

Gustav Kasselstrand är partiledare för Alternativ för Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bygg vidare på andan från upprättandet av de kinesiska diplomatiska relationerna – för en bättre framtid

Sedan Kina och Sverige upprättade diplomatiska förbindelser för 75 år sedan har samarbetet länderna emellan utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad Igår 17:43

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den 9 maj uppmärksammas årsdagen av upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Kina och Sverige. Sverige var ett av de första europeiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina. Under de 75 år som har gått sedan dess har relationen mellan våra länder överlag varit stabil, med ett ständigt växande samarbete inom många områden. Tillsammans har vi skrivit ett betydelsefullt kapitel av ömsesidigt utbyte och gemensam utveckling mellan två länder med olika civilisationer, samhällssystem och utvecklingsnivåer.

Tillbakablicken på dessa 75 år visar att principerna om oberoende, ömsesidig respekt och ömsesidig nytta utgör en värdefull grund som fortsatt driver våra relationer framåt.

En långvarig vänskap som består genom tiderna

Redan för över 280 år sedan upprättades genom Göteborg–Kantonrutten en bro av vänskap mellan våra två folk. Svenska handelsresor, representerade av Ostindiefararen Götheborg, trafikerade haven mellan våra länder och medförde svenska varor som blyerts och ylle till Kina, samtidigt som de återvände med te, siden och porslin till Sverige. Denna tidiga kontakt lade grunden till ett långt vänskapligt utbyte. Sedan våra länder upprättade diplomatiska förbindelser år 1950 har våra ömsesidiga relationer och det givande samarbetet utvecklats stadigt och lett till många positiva resultat.

Pragmatiskt samarbete för gemensam utveckling

Kina och Sverige har en stark och mångsidig handelsrelation. Vi har länge varit varandras största handelspartner i respektive region – Kina i Asien för Sverige, och Sverige i Norden för Kina.

Sedan förra året har flera högnivåbesök ägt rum, bland annat mellan Sveriges utrikeshandelsminister och Kinas vice handelsminister. Viktiga möten som det sjunde mötet i den gemensamma kommittén för vetenskapligt och tekniskt samarbete, samt det tjugoförsta mötet i den gemensamma kommittén för ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbete, har hållits. Dessutom har en arbetsgrupp för investeringar i grön omställning etablerats, vilket gett samarbetet ytterligare ny energi. År 2024 har den bilaterala handeln fortsatt att växa, och investeringarna ökar åt båda håll – med kinesiska investeringar i Sverige som ökar med omkring 70 procent. Svenska företag som IKEA, Ericsson och Volvo har fortsatt att fördjupa sin närvaro i Kina, samtidigt som kinesiska teknikföretag bidrar till Sveriges ekonomiska tillväxt och gröna omställning. Samarbetet inom naturvetenskap, teknik och artificiell intelligens är livligt och präglas av stark innovationskraft.

Utbyte och dialog för bättre förståelse

Samarbetet inom vetenskap, kultur och utbildning är intensivt, vilket främjar ömsesidig förståelse mellan öst och väst. Sverige är populärt bland kinesiska studenter och turister, medan det finns ett växande intresse i Sverige för kinesisk kultur och historia. Kinesiska konstutställningar och scenkonstföreställningar i Sverige har fått ett varmt mottagande av den svenska allmänheten. Dessa visar att det kulturella utbytet mellan våra länder är mycket livfullt och dynamiskt.

Kinas och Sveriges näringsliv kompletterar varandra väl, och potentialen för framtida samarbete är stor. Kina driver på för högkvalitativ utveckling och en högre grad av öppenhet mot omvärlden – något som kommer att ge nya möjligheter för hela världen, inklusive Sverige. Vid denna nya historiska milstolpe bör våra länder fortsätta att värna om de grundläggande principerna för våra diplomatiska förbindelser – oberoende och självbestämmande, ömsesidig respekt, samt samarbete för ömsesidig nytta. Genom att stärka det politiska förtroendet, fördjupa det praktiska samarbetet och främja mänskliga utbyten kan vi tillsammans teckna en ny bild av det kinesisk-svenska partnerskapet. Därigenom kan vi även bidra till utvecklingen av Kina–EU-relationerna, till fred och utveckling i världen samt en gemensam och vackrare framtid för mänskligheten.

 

Cui Aimin

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Hälsorisker med strålning behöver granskas objektivt”

Kritiserade 5G-utbyggnaden

Strålskyddsfrågan berör hela svenska folket, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv. Det skriver Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen tillsammans med Lennart Hardell vid Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 20 maj 2025
Ulrika Heie (mitten) fick orättfärdig kritik för sina motioner gällande skydd mot strålning, skriver debattörerna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Ofta påstås i media att det inte skulle finnas hälsorisker med strålning från trådlös teknik och elektromagnetiska fält så länge gällande referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten inte överskrids. I en artikel i Aftonbladet den 14 april 2025 anklagades Ulrika Heie (C) för att ”sprida galna idéer om elöverkänslighet” efter att hon i en motion inlämnad för flera år sedan föreslagit att människor som drabbas av ohälsosymptom till följd av exponering för elektromagnetisk strålning borde skyddas bättre. Kritik mot Ulrika Heie för samma motion framfördes även i Expressen samma dag och i DN i en ledare den 17 april 2025.

Emellertid stämmer inte det som ensidigt gjorts gällande i ovanstående artiklar med tillgänglig forskning och forskarvärldens bedömning. Omfattande forskning har visat skadliga effekter under referensvärdet, inklusive skadlig påverkan på hjärnan och på cellers DNA, i form av oxidativ stress samt försämrad fertilitet. En klar majoritet av forskarna inom området konstaterar att människor bör skyddas bättre samt informeras om riskerna.

Vi ställer oss frågande varför Heie samtidigt i rikstäckande media kritiseras för ett par motioner, bland tusentals andra, som gör förslag som borde betraktas som bra: att stärka skyddet för särskilt känsliga människor, i linje med vad en majoritet av forskarna inom området begärt i EMF Scientist Appeal sedan 2015. Kravet har nu signerats av 267 forskare inom området från 45 länder. Dessutom har två olika WHO-analyser nyligen konstaterat att det finns starka bevis för att mobilstrålning orsakar cancer och försämrar fertiliteten i djurförsök.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket. Alla är exponerade i kraftigt ökande grad för denna form av strålning genom utbyggnaden av det trådlösa samhället.

Vi har publicerat de första studierna hittills i världen om hälsoeffekter av exponering för 5G. Resultaten visar att strålningen i människors bostäder ökat mycket kraftigt efter utbyggnaden av 5G och att de som bor nära mobilmaster kan drabbas av ohälsa.

Vi efterlyser en mer objektiv och saklig debatt i en fråga som berör hela svenska folket

Det saknas idag forskning som visar att 5G inte skadar hälsa och miljö. Telekombolagen har inte behövt visa att 5G inte är skadligt innan myndigheter gett grönt ljus för utbyggnaden, som medför ökad påtvingad exponering i människors egna hem, arbetsmiljö och offentliga platser utan informerat samtycke. Detta förhållande borde diskuteras mer i media, inte bara ur ett folkhälsoperspektiv utan även ur ett demokratiskt och människorättsligt perspektiv.

I stället för att anklaga politiker, som vill skydda människan (barn och vuxna) mot risken för skadlig påverkan på hälsan, och upprepa det felaktiga påståendet om att det saknas hälsorisker, bör saklig och objektiv rapportering av frågan göras.

 

Mona Nilsson, Strålskyddsstiftelsen

Lennart Hardell, Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer
Tidigare professor, överläkare, Onkologiska kliniken, USÖ

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Kritikens arbetsfält är saken, inte individen”

Totalitära samhällsutvecklingen

Kritik i dess sunda form är ett verktyg ämnat för att klargöra och förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt - inte ett vapen för att strypa diskussion. Det skriver Kostas Elefteriadis, fysioterapeut.

publicerad 11 april 2025
Betydelsen av kritik enligt dess grekiska rötter syftar på att bedöma, avgöra och syna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Definitionen av kritik och frihet missbrukas ofta av ordfjäskare, ordförvrängare, och ordbroderare i syfte att rättfärdiga och diktera deras egen definition på vad som är rätt och fel, sant och falskt, orsak och verkan eller person och sak. När den rätta definitionen av kritik och frihet missbrukas på grund av okunnighet, eller av medveten förvrängning, omvandlas dessa fantastiska begrepp istället till hotfulla vapen som hindrar utvecklingen av en kreativ diskussionsatmosfär som underlättar förståelsen bakom olika uppfattningar och formandet av problemlösningar.

Definition av kritik och frihetslagen

Ordet ”kritik” kommer av det grekiska verbet krino som kan översättas med att bedöma, avgöra, syna. Kritik är ett tekniskt verktyg som man skall använda för att skapa en atmosfär för fruktbar diskussion och därmed underlätta och effektivisera meningsutbytet, klargöra, begripa, förstå grunden för olika uppfattningar och synsätt, vilket inte nödvändigtvis behöver leda till åsikternas sammanjämkning eller till konsensus (samsyn). Kritiken skall man i detta fall använda som en övervakare för att motverka kränkning av frihetslagen. Kritikens arbetsfält är saken, icke individen. Kritiken är opartisk, har inget intresse av att klandra, kränka eller döma den enskilde.

Om några personer känner sig kränkta av kritikens arbetssätt, vittnar det om feltolkning av vad kritiken är och vad den avser. Kritiken kan inte ändra sitt definitionsmässiga omfång, sitt arbetsområde, bara därför att några personer anser kritiken icke ge dem rätt i sina resonemang och attityder och känner sig personligt angripna av kritik som icke riktas mot någon enskild person utan på en sak, en företeelse, ett handlande, ett förfarande. Då rör det sig i deras fall om en felaktig tolkning av kritiken, ty inga saker, inga företeelser, inga handlingar, inga förfaranden är så heliga att de inte får tåla att kritiskt granskas. När kritiken icke avser personen utan riktar sig uteslutande mot saken, är varje tal om personlig kränkning betydelselöst för den vidare sakliga diskussionen och bör avvisas ur denna.

Frihets lag

Det är viktigt att understryka frihetslagen, som i sin oavvislighet är grunden för en hållbar livsåskådning syftande till enhet. Mänskligheten på vår planet utgör en enhet. Människan tillhör den mänskliga familjen. Även om mänskligheten är uppdelad i olika länders folk där dessa folk talar olika språk samt att folken och andra grupper av människor i länderna har sina kollektiva drivkrafter, sin speciella konsensus, sin speciella uppfattning om verkligheten och livet, sin världs- och livsåskådning, har varje människa som finns på planeten rätt att existera. Människan har rätt att förändras, rätt att utvecklas, att tro och att tvivla, att uttrycka denna tro och denna tvivel i tal och skrift, att känna och att tänka, att handla, att försvara frihet och rätt, allt detta så länge denna människa inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Detta är definitionen av frihetslagen. Det är nödvändigt att skilja mellan person och sak. Den rätt frihetslagen ger varje människa att uttrycka sin åsikt medför inget som helst tvång för andra människor att acceptera hennes åsikt såsom riktig eller sann. Alldeles tvärtom: frihetslagen gäller lika för alla, och den frihet som en människa brukar, måste hon medge även alla andra. Med andra ord har dessa andra samma rätt att tro eller tvivla, att ifrågasätta, att utreda, att analysera och syntetisera utgående från egen övertygelse om vad som är rätt och sant. Och för dem alla gäller denna frihet på villkor att de inte inkräktar på andras lika rätt till detsamma.

Tyvärr respekteras inte frihetslagen; olika grupper i den mänskliga familjen vill på manipulativa sätt göra sina ståndpunkter till de enda sanna och giltiga och tvinga dem som tänker annorlunda till tystnad. När grupper eller enskilda påtvingar andra sina åsikter, därför att de anser att deras uppfattning av verkligheten måste gälla mot andras uppfattningar och genom politisk lobbyism skaffar sig makt att genom lagändringar hindra oliktänkande att uttrycka sina ståndpunkter och att straffa dem för dessa, kränker de frihetslagen. De vill inte medge andra den rätt de kräver för sig själva. Detta är översittarens, tyrannens eller diktatorns logik och psykologi.

I frihetslagens anda kan man i den lugna dialogens form, fri från allt tvång och kränkning av människans rätt, skapa en kreativ atmosfär genom att använda kritiskt analytiskt resonemang. Avsikten är att ge och ta emot olika ståndpunkter, därmed berika diskussionen och förhoppningsvis nå en djupare förståelse av de olika uppfattningarnas ursprung, verklighetsvärde och ändamålsenlighet.

 

Kostas Elefteriadis, fysioterapeut Veidos 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Den okontrollerade jakten i Sverige”

Jägarkåren har för stora rättigheter och behöver striktare regler bland annat genom att knyta mikrofoner till samtliga jaktvapen, skriver hundpsykologen och naturdebattören Charlotte Swanstein.

publicerad 3 april 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jakt är ett särintresse som sker okontrollerat och ger jägarkåren för stora rättigheter i förhållande till hur jakt går till. Ett krig pågår ständigt i naturen iscensatt av människor med längtan till naturen, som de säger.

Politiken och olika medier tystar den faktiska sanningen om jakt i vårt land. Troligen för att flera av dem själv finner nöje i att döda djur, utarma biologisk mångfald som de inte har ett skvatt intresse av och eller kunskap om, eller ens förstår vad olika arter har för avgörande roll i och för naturen.

I licensjakter och skyddsjakter har 4 400 björnar, 1100 lodjur, 400 vargar, 180 järvar dödats i landet de senaste tio åren.

För illegal jakt, med bland annat snöskoterns tillåtelse i naturen, borde siffran tilläggas men den är alltjämnt ett frågetecken på exakta antal, eftersom ”ingen” på landsbygden anmäler illegala händelser.

BRÅ – Brottsförebyggande rådets undersökningar av jakt och jaktbrott, är ingen trevlig läsning. Man kan konstatera att den politiska idén påhejad av jägarförbunden, att tillåten jakt ökar toleransen och därmed minskar illegal jakt, är ett av de mest falska spridda antaganden, kring hantering av stora rovdjur.

Samma påstående och felaktigheter har cirkulerat världen över, där forskning kan bevisa motsatsen av denna tes.

Trots att Riksdagen har beslutat att det i Sverige ska finnas livskraftiga stammar av björn, järv, kungsörn, lo och varg (prop. 2000/01:57) inträffar det besynnerliga att varken riksdag eller regeringar lyssnar till forskare, vilka är de enda som kan vetenskapligt belägga GYBS – Gynnsam bevarande status för en art.

I riksdagshuset har man folkets röst och kan därmed drista sig till att ”killgissa” en siffra som är rätt för GYBS.

Den tesen applåderar jägarförbunden som dessutom ordnat skyttebana i Riksdagshusets källare för ledamöter som vill ta jägarexamen – jakt är fortsatt ett intresse att stoltsera med för folk med makt och pengar. Men vem som är medlem i ”Riksdagens Jakt och Fiskeklubb” det är hemligstämplat?

Fortsatt skriver BRÅ;

  • Det enskilt största hotet mot rovdjursstammarna är den illegala jakten.
  • Bara sex procent av alla järvar dör en naturlig död. Ungefär 9 av 10 järvhannar dödas i tjuvjakt i Jokkmokks kommun och i landet i övrigt är siffran 6 av 10.
  • Uppemot tiotalet Björnar dödas i illegal jakt/år.
  • Man kan konstatera att illegal jakt på varg är betydande, fler än 200 vargar är spårlöst försvunna. Dessutom skjuts alla vargar som invandrar – då de måste passera renbetesland (53 procent av landets yta) och där är förbjudna att etablera sig.
  • Uppskattningsvis dödas mellan 100 och 150 Lodjur illegalt i Sverige varje år.

Till detta kan läggas att under alla varande licensjakterna alltid konstateras ett stort antal skadeskjutningar, vilket innebär ett onödigt lidande – som jaktlagen påstår inte skall få ske, sker. Bara i årets licensjakt på varg i Örebro län, skadesköts fyra av tolv vargar. Övriga djur som skadeskjuts och jagas illegalt vet ingen, men att antalet är stort förstår samtliga.

Älgjakten har kultstatus som varje svensk kan få ägna sig åt, till den grad att höstlovet instiftades i skolorna för att barnen skulle kunna medverka på jakten, en gammal lag/favör som fortsatt gäller, barnen ska vara med på älgjakten och bör då ha ledigt från skolan.

Myndigheter åläggs att implementera lagar inom sitt verksamhetsområde och i Barnkonventionen fastställs att det är en förbjudet att utsätta ”barn” för psykiska våld genom att de får uppleva hot, lidande och död av annan – allt detta innehåller jakten. Trots det är det mer regel än undantag att jagande fäder tar med barn redan i unga år ut i skogen och där får de se hur djur dödas och skärs upp/tas ur.

Det finns otaliga berättelser av vuxna, som förtäljer att de som barn var ”tvingade” att följa med på jakt, och upplevde fasa av händelsen. Myndigheten obstruerar alltså kring barnkonventionens skrivningar och informerar inte jägarförbunden om förbud att barn medverkar vid jakt.

Rävjakt är nödvändig liksom jakt på grävling, de anses vara förskräckliga djur som äter andra djur, det har man hört flera jägare uttala.

Att just dessa djur ihop med rådjur rensar fästingar från virustyperna borrelia, ehrlichia samt TBE är det få som yppar. Att räv troligen är den bästa av renhållare i skogen och därmed eliminerar andra smittor tänker man inte på när man efter skott kastar djuret på hög bland annat ”skräpvilt”. Om man inte klär in ladugårdsvägen med skjutna rävar hängandes upp och ner. Vem är publik för dessa jakter och tilltag? Ökar det värdet/rädslan för jägaren i byn, eller?

Att det föds upp fler fåglar för jakt än det finns vilda i naturen kan man bara läsa om i miljötidningar och att det påverkar vilda fåglars matresurser – en riktigt ädel sport. Män på rad klädda gärna i engelsk tweed med spanielhundar som skrämmer upp fågeln till flykt från sin gren/lega respektive retriever som apporterar tillbaks skjuten fågel – rena ”hemkörningen”.

Sverige har väl tilltag av vilt, man får jaga och enligt jägarförbundens egna frivilliga statistik dödas över en miljon fåglar och djur årligen.

Man har i princip fri tillgång för när man känner för att gå ut och skjuta, för vem är där i skogen som ser och eller vågar rapportera felaktigheter.

Det är inte många landsbygdsbor som vågar konfrontera jägare och eller polisanmäla. För denna del av vårt land har egna regler, ”djungellagen”, och den sträcker sig inte sällan in både till länsstyrelser som polisväsendet – där finns också folk som jagar och man håller sig väl med jaktkamrater, även om man i dessa yrken ska skilja rätt från fel, även på sin fritid.

För jägarna har kidnappat landsbygdens befolkning för längesen, till den grad att även i media kavlas det ut utan ifrågasättandet, att landsbygdsbefolkningen tycker – när det i själva verket är jägarna som tycker.

Att jägarna verkar på landsbygden är ju självklart men att folk som bor på landsbygden verkar för och ägnar sig åt jakt är mindre självklart och faktiskt enligt flera undersökningar är en minoritet av landsbygdens folk jägare. Idag är det inte en så liten del av jägarna som bor i storstäder och kör till landet för sitt nöje, sägs att 20 procent av jägarna bor i städer.

För vem av alla oss vanliga svenskar som uppskattar en promenad i skogen sätter sig upp emot män med vapen, vilket de sällan bryter vid möten, som det är lagstadgat att göra?

Vem bär ansvaret när jakthundar kommer farandes, tillsynes helt själv, med otrevligt beteende mot skogsflanören med eller utan egen hund. Hur många fårbönder vågar öppet vittna om jakthundar som härjar i deras fårhagar – några har vi som vågar, men det kostar dem hot och glåpord i byn. Liksom när de stängslar med RAS/rovdjursavvisandestängsel får dom hör att de är vargälskare – vuxna karlar kör med rena trakasserier och mobbingfasoner vilka eventuellt tyvärr, kan höra hemma i småskolan.

För i landet Sverige har vi tillit till att människor följer lagar och innehar allmän artighet mot sin nästa, den typen av antagande kan inte längre jaktlagar vila på.

Särintresset behöver nya regler;

  • Förbud av motorfordon vid jakt
  • Endast en hund får medverka vid jakt
  • Kontroll av jakthundars liv och status skall ske inför varje höstjakts start av utbildad person.
  • Uppskjutning skall göras inför varje hösts jaktstart under kontroll av myndighetsperson, vilken eftersöksjägare skall upphöjas till och avlönas av staten.
  • Art- och Habitatdirektivets skrivelser måste följas som till exempel licensjakter på skyddat vilt får ej ske, likaså under parningstid är djur skyddade, med fler delar
  • Vapen skall inte få förvaras hemma, utan skall förvaras enligt alla konstens regler för vapenförvaring, hos den nyinrättade myndighets-anställde Eftersöksjägaren.
  • Samtliga jaktvapen skall vara ”uppmicade*”  vilket innebär att man skall kunna höra vad som pågår i och under jakten.

* att mikrofon skall vara knuten till vapnet, borde vara lika självklart som det är i andra liknande farliga/hemliga uppdrag, för djurs liv måste respekteras – vilket inte sker idag.

 

Charlotte Swanstein

Hundpsykolog & naturdebattör

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.