Annons:

Bilderberg-profilen bakom Trump och techgänget

Donald Trumps USA

Peter Thiel är "kungamakaren" som knyter samman Vita huset med Silicon Valley - och den ökända Bilderberggruppen.

Publicerad november 23, 2025 – av Isac Boman
Techmiljardären Peter Thiel talar på ett av Donald Trumps valmöten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Techmogulen och riskkapitalisten Peter Thiel är ett närmast okänt nämn för den breda allmänheten. Samtidigt har han beskrivits som en av Silicion Valleys allra mest prominenta makthavare och en politisk ”kungamakare” med stort inflytande särskilt över Donald Trumps administration.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 11 januari 2025.


Thiels familj är bördig från Tyskland men flyttade utomlands redan när sonen Peter var 1 år gammal och då fick byta grundskola sju gånger under sin uppväxt, vartefter familjen flyttade och till slut hamnade i Kalifornien. Thiel, som är homosexuell, uppger att han idag identifierar sig som en "konservativ libertarian" där han bland annat understött den republikanskt inriktade hbtq-lobbyn.

Mest känd sedan tidigare är han kanske som medgrundare till betaltjänsten Paypal och han var också den förste utomstående investeraren av dignitet att satsa på Facebook, samt ligger även bakom riskkapitalfonden Founders Fund. Han räknas idag som en av världens allra rikaste män och ligger också bakom Palantir Technologies – ett amerikanskt mjukvaruföretag uppkallat efter kristallkulorna i Tolkiens sagovärld som specialiserat sig på dataanalys och utveckling av plattformar för att samla in, integrera och analysera stora mängder data.

Annons:

Palantir används av såväl underrättelsetjänster som militär för att samla in, analysera och visualisera stora mängder data från andra källor och kartlägga individer som misstänks ha kopplingar till ”extremism” eller terrorism samt för att analysera fiendetruppers rörelser och göra olika former av riskbedömningar.

Palantir bedriver själva ingen direkt övervakning, men företagets teknologi används av bland andra FBI och CIA för att analysera data som samlas in via andra övervakningsverktyg – exempelvis kameror, satelliter eller elektronisk kommunikation. Kritiker har också pekat på att teknologin enkelt kan missbrukas för att spåra politiska dissidenter eller andra personer som makthavare betraktar som obekväma.

Palantirs AI-teknologi har vidare använts i Ukrainakriget för att hjälpa ukrainska målsökande drönare att identifiera ryska soldater och utveckla en teknik för att kunna automatisera dödandet av mänskliga mål där, AI:n tar det slutgiltiga beslutet om vem som ska leva och vem som ska dö, vilket kritiker länge befarat bli det slutgiltiga mardrömsscenariot i modern krigföring.

Montage. Foto: Skidmore/CC BY-SA 2.0, faksimil/Oblivion

"Young global leader"

Thiels kopplingar till det globalistiska maktetablissemanget är tydligt och han listas av den okända tankesmedjan World Economic Forums förgrundsprofil, Klaus Schwab, som en av deras ”Young global leaders” på organisationens hemsida. Dessutom sitter han i det ljusskygga maktnätverket Bilderberggruppens styrkommitté tillsammans med bland andra den svenske oligarken Marcus Wallenberg och Natos förre generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Den förmögne investeraren är personligen också medlem i Republikanerna och har genom åren finansierat flera av partiets presidentkandidaters valkampanjer – både den neokonservative krigshöken John McCain och den pacifistiskt inriktade libertarianen Ron Paul. 2016 ställde han sig initialt bakom den tidigare Hewlett-Packard-vd:n Carly Fiorinas kandidatur – men när hon hoppade av gav han istället sitt stöd till Donald Trump, talade på dennes event och donerade miljonbelopp till Trumps kampanj. När valvinsten var säkrad fick Thiel också en plats i Trumps övergångsteam.

2022 var Thiel en av det republikanska partiets allra största finansiärer och stöttade hela 16 kandidater med sammanlagt drygt 35 miljoner dollar. Två av dessa, Blake Masters och JD Vance, var också själva techinvesterare som tidigare arbetat för Thiel.

Det ska också ha varit just Peter Thiel som introducerade sin lärjunge JD Vance för Donald Trump i dennes bostad i Mar-a-Lago 2021. Vance, som själv kommer från fattiga förhållanden, arbetade för Thiels riskkapitalbolag Mithril Capitals innan han med hjälp av mångmiljondonationer från Bilderbergtoppen kandiderade och vann senatsvalet i Ohio 2022.

JD Vance, längst till höger i bild, har tagit sig till den republikanska toppen tack vare Peter Thiel. Foto: DHS

Vance, som tidigare kallat Trump för ”USA:s Hitler” och ”förkastlig”, skulle i och med sin nya allians med Thiel istället komma att bli en av Donald Trumps mest högljudda försvarare. I juli 2024 meddelade också Trump att han valt ut Vance som sin vicepresidentkandidat. Förutom Thiel själv ska också den republikanske techmiljardären David Sacks, Elon Musk och Trumps två äldsta söner ha verkat för att just Vance skulle nomineras till vicepresident.

"Techgänget"

Noterbart är också att Vance är långtifrån den enda Silicion Valley-profil som återfinns i Trumps nya administration. Den tidigare nämnde Elon Musk ska enligt officiella planer ansvara för ett helt nytt departement, DOGE - Department of Government Efficiency, som uppges ska bekämpa slöseri och ineffektivitet på federal nivå. Detta uppdrag delar han med Vivek Ramaswamy, grundare av bioteknikföretaget Roivant Sciences.

Även Ramaswamy uppges ha en nära relation med Thiel och är dessutom mycket god vän med USA:s näste vice president JD Vance efter att de lärde känna varandra på Yales universitet. Vances son heter också Vivek, döpt just efter Ramaswamy.

Vivek Ramaswamy är en annan "tech bro" med kopplingar till Thiel. Foto: Gage Skidmore/CC BY-SA 2.0

Kopplingarna mellan Thiels nätverk av techmiljardärer och Donald Trumps administration stannar emellertid inte där. Tidigare nämnde David Sacks, som nyligen utnämndes till Vita husets ”AI- och kryptotsar” med uppdraget att vägleda administrationens politik inom artificiell intelligens och kryptovaluta, sägs också vara mycket god vän med Thiel ända sedan de två arbetade tillsammans vid Paypal.

Ett annat namn är investeraren James O’Neill, tidigare vd för Thiels personliga stiftelse, som nominerats av Trump till vice hälsominister bakom Robert F. Kennedy Jr.. Ytterligare en Thiel-adept i form av Trae Stephens (partner vid Founders Fund), rapporteras även vara aktuell för uppdraget som vice försvarsminister, enligt källor till bland annat Wall Street Journal. Dessutom förväntas Michael Kratsios, Peter Thiels tidigare personalchef, bli den som har hand om den övergripande techpolitiken under Trumps styre.

Trots att kretsen runt Trump kryllar av Thiels vänner, partner och lärjungar uppger denne själv att han inte har några större egna politiska ambitioner och att han skulle bli ”deprimerad och galen” om han gick runt och tänkte på politik hela tiden.

– Jag kommer inte att göra någonting på heltid, svarade han kryptiskt på en fråga om sin roll i Trumps kommande administration.

Thiels mångårige partner och vän David Sacks med republikanske talmannen Mike Johnson. Foto: USA:s Talman

Noterbart är också att Thiel så sent som 2023 sågade Trumps förra administration som ”galnare” och ”farligare” än förväntat och då även påstod att han inte hade några planer på att donera några pengar till Trumps återvalskampanj.

– De kunde inte få de mest grundläggande delarna av regeringen att fungera. Så var det - jag tror att den delen kanske var värre än till och med mina lågt ställda förväntningar.

Peter Thiels faktiska inflytande på Donald Trump, och i förlängningen på den amerikanska staten, är föremål för mycket spekulation av politiska analytiker, men har även framgått tydligt på Trumps valmöten där reklam för Bilderbergprofilens företag Palantir återkommit.

Kritiker pekar på att det så kallade techgänget med Thiel i spetsen, på engelska känd som "The tech bros", inte har ställt sig bakom den återkommande presidenten av idealistiska skäl – utan för att man snarare bedömt det som en logisk strategi för att öka sitt ekonomiska och politiska inflytande. Det faktum att Thiels egen adept JD Vance nu blir vicepresident – och av många också bedöms som en sannolik efterträdare till den åldrande Donald Trump, ses också som en mycket stor seger för Thiels sfär inom maktetablissemanget.

Backar på Trumpkampanjens vallöften

Även om profilerna kring techgänget ofta har en konservativ profil och retorik, där man ofta fördömer och hånar olika vänsteraktivistiska och identitetspolitiska företeelser, pekar kritiker på att man i slutändan huvudsakligen strävar efter att stärka sina egna positioner. Den senaste tiden har Elon Musk, Vivek Ramaswamy och andra profiler runt Donald Trump också hamnat i konflikt med mer nationellt inriktade republikanska väljare efter att man återtagit tidigare kampanjlöften om att begränsa invandringen till landet, och argumenterat för att arbetskraftsinvandringen till USA tvärtom måste öka, bland annat genom så kallade H1B-visum.

Techmogulerna har menat att ett stort inflöde av högkvalificerad utländsk arbetskraft är nödvändigt för att USA ska förbli världsledande inom techindustrin. Dessa påståenden avfärdas dock av kritiker, som menar att det mer troliga syftet är att driva ner amerikanska arbetares löner och arbetsvillkor. Man pekar också på att en stor majoritet av dessa invandrare kommer från Indien och liknande länder, och att det i praktiken inte alls handlar om några högutbildade specialister utan uppmanar istället Trumpsfären att satsa på inhemsk talangutveckling istället för import av arbetskraft från andra sidan jorden.

På sociala medier blev kritikstormen så omfattande att Elon Musk gick ut och anklagade mer invandringskritiska republikaner för att vara ”föraktliga dårar” och ”hatiska rasister” som ”absolut skulle bli det republikanska partiets undergång om de inte avlägsnas”.

I eftermälet har ett stort antal kritiska användare också utsatts för olika former av censuråtgärder efter att man ifrågasatt techlobbyns invandringsplaner, något som föranlett en oro inom republikanska led kring vad som egentligen kommer att hända under de nästkommande fyra åren.

Oavsett utfall förväntas det inte gå någon större nöd på Peter Thiel själv. Även om han ligger en bra bit efter Musk, Bezos och Zuckerberg bland världens rikaste, räknas han idag som en av de 150 rikaste i världen med en förmögenhet på drygt 15 miljarder dollar –  rikedomar som i och med Trumps tillträde, från och med den 20 januari, bedöms kunna bli ännu större genom lukrativa regeringskontrakt och andra politiska åtgärder som Thiel och hans techgäng önskar se.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump döper om Ontariosjön till ”Lake America”

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med en satellitbild av Ontariosjön till vänster och Donald Trump till höger.
Donald Trump har beordrat amerikanska myndigheter att kalla Ontariosjön för ”Lake America”.

USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.

Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.

Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.

Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.

Kanada vägrar följa namnbytet

Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.

”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.

Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.

Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.

Del av handelskriget

Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.

Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.

Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.

Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Folkmordet i Gaza

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Palestinademonstranter med flaggor och bojkottskyltar utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London.
Palestinademonstranter utanför Puma-butiken på Carnaby Street i London den 22 juli 2023. Protesten gällde företagets dåvarande sponsring av Israels fotbollsförbund.

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025.

Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224.

Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning.

Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen.

USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza.

Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning.

USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter.

Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026.

USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kanada hotar stoppa el till USA efter Trumps tullar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford vända mot varandra.
USA:s president Donald Trump och Ontarios premiärminister Doug Ford.

Ontario hotar att stoppa exporten av el och kritiska mineraler till USA om president Donald Trump fortsätter att skärpa handelskriget mot Kanada. Utspelet kom efter nya 50-procentstullar och kan få särskilt stora följder i flera amerikanska gränsstater.

Ontarios premiärminister Doug Ford sade till AP på måndagen att ”allt ligger på bordet” och att provinsen kan höja priserna eller helt stoppa elexporten. Enligt Ford försörjer Ontario omkring 1,5 miljoner amerikanska hem och företag med el.

Om han fortsätter att försöka montera ned vår tillverkningsindustri är det bäst att han har ett paket batterier, sade Ford om Trump.

Kanada är USA:s största utländska elleverantör. Beroendet är begränsat sett till hela USA:s elförbrukning, men betydligt mer koncentrerat i gränsstater som New York, Michigan och Minnesota, där kanadensisk kraft är viktig under perioder med hög belastning.

Trump kräver att Kanada ”rättar in sig”

Trump svarade med ett personangrepp på Ford och hävdade i ett inlägg på Truth Social att Kanada länge har utnyttjat USA. Han krävde att landets ledare skulle ”rätta in sig i ledet” och hotade med följder som skulle bli ”mycket värre” än de tullar som redan införts, skriver Global News.

Ordkriget följde på att handelsförhandlingarna bröt samman i slutet av förra veckan. Trump har aviserat att tullarna på kanadensiska bilar, lastbilar, fordonsdelar och stål ska höjas till 50 procent den 1 januari 2027. Samtidigt har 50-procentstullar redan trätt i kraft på andra kanadensiska varor.

Kanadas premiärminister Mark Carney sade i ett tal att USA ”begärde för mycket och erbjöd för lite”. Regeringen har aviserat vedergällningstullar dollar för dollar, bland annat mot amerikanskt stål, mejerivaror, jordbruksmaskiner och elektronik.

Ontario har använt elvapnet tidigare

Ford har tidigare använt elektricitet som påtryckningsmedel. I mars 2025 lade Ontario en avgift på 25 procent på el som exporterades till Michigan, Minnesota och New York. Avgiften drogs senare tillbaka efter att Trump svarat med hot om högre tullar på kanadensiskt stål och aluminium.

Ford vill nu att Kanada överväger stegvis hårdare motåtgärder, även för olja, kaliumkarbonat och strategiska mineraler. Quebecs premiärminister Christine Fréchette har sagt att provinsen för närvarande inte följer Ontarios linje, men har inte uteslutit ett liknande steg om konflikten fortsätter att förvärras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skulden fördubblad: USA passerar 40 biljoner dollar

Donald Trumps USA

Publicerad augusti 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
USA:s Kapitolium och buntar med amerikanska hundradollarsedlar i ett delat montage.
Kongressen beslutar om skatter och federala utgifter, medan finansdepartementet lånar för att täcka återkommande underskott.

USA:s federala bruttoskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar. Finansdepartementets dagliga redovisning visar att skulden mer än fördubblats sedan Donald Trump tillträdde som president första gången 2017.

Den 18 augusti uppgick den samlade skulden till exakt 40 047 425 768 420 dollar, enligt finansdepartementets dagliga redovisning. Dagen före låg den på 39,987 biljoner dollar.

Siffran avser den federala bruttoskulden. Av totalen är 32,266 biljoner dollar skuld som innehas av allmänheten, där bland annat privatpersoner, banker, pensionsfonder, centralbanker och utländska stater ingår. Resterande 7,782 biljoner består av skulder mellan olika delar av den amerikanska staten.

När Trump svors in den 20 januari 2017 låg skulden på 19,947 biljoner dollar. Nya Dagbladet rapporterade samma år om hur 20-biljonersgränsen passerades. På mindre än tio år har alltså ytterligare drygt 20 biljoner dollar lagts till.

Ökade under både Trump och Biden

Skuldökningen löper genom både republikanska och demokratiska regeringar. Mellan Trumps första installation och Joe Bidens tillträde 2021 steg den med omkring 7,8 biljoner dollar. Under Bidens fyra år ökade den med ytterligare cirka 8,5 biljoner.

Vid Trumps återkomst till Vita huset i januari 2025 låg skulden nära 36,2 biljoner dollar. Sedan dess har omkring 3,8 biljoner tillkommit.

En stor del av den kraftiga ökningen under Trumps första mandatperiod och början av Bidens kan knytas till pandemin. Båda regeringarna lånade stora belopp till stödprogram, samtidigt som skatteintäkterna pressades och redan växande kostnader för socialförsäkringar, sjukvård och försvar fortsatte.

1,17 biljoner i räntekostnader

Den löpande budgeten fortsätter samtidigt att gå med stora underskott. Under juli var underskottet 432,3 miljarder dollar. För budgetårets första tio månader uppgår det samlade underskottet till 1,799 biljoner dollar, visar finansdepartementets månadsredovisning.

Räntorna tar en allt större del av budgeten. Den samlade räntekostnaden på statens utestående skulder nådde 1,17 biljoner dollar under budgetårets första tio månader. Högre marknadsräntor innebär att gamla lån successivt ersätts med dyrare upplåning.

Utvecklingen påverkar inte bara statsbudgeten. När investerare kräver högre ränta för att köpa amerikanska statsobligationer följer andra lånekostnader ofta efter. NPR rapporterar att räntan på 30-åriga statsobligationer nått sin högsta nivå på 19 år, samtidigt som den genomsnittliga räntan på ett 30-årigt bostadslån närmat sig 6,7 procent.

Varken kongressen eller presidenten har presenterat en plan som snabbt skulle vända skuldutvecklingen. Minskade utgifter innebär politiskt svåra ingrepp i stora program, medan högre skatter möter motstånd. Så länge utgifterna överstiger intäkterna fortsätter staten därför att låna – nu från en nivå över 40 biljoner dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.