Explosion utanför polishuset i Staffanstorp

Uppdaterad oktober 14, 2019, Publicerad oktober 14, 2019
Arkivbild.

Under söndagsnatten exploderade något utanför dörren till polishuset i Staffanstorp.

Explosionen ägde rum runt 05:15-tiden vid polishuset i centrala Staffanstorp. Flera inringade hörde smällen och larmet inne på polishuset gick även igång. Strax därefter konstaterades det att någonting exploderat utanför dörren till polishuset.

I dådet skall ingen ha skadats.

Ingen är heller gripen i nuläget.

 

Källa: SVT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenskrivningar i sommarstugor ett växande problem

Uppdaterad today at 12:04, Publicerad today 09:40
– av Redaktionen

Myndigheterna varnar för en ny trend där små fritidshus utnyttjas i organiserade brottsplaner. Det handlar om skenskrivningar – när personer folkbokför sig på adresser där de i själva verket inte bor.

Enligt granskningar kan hundratals personer skriva sig på en sommarstuga som endast har en bäddsoffa med förvaring, vilket är långt ifrån rimligt. Trots det har sådana adresser godkänts i folkbokföringen och därefter använts i brottsupplägg, skriver Hem & Hyra.

Problemet är inte bara administrativt. Genom att vara skrivna på falska adresser kan kriminella nätverk dölja sina verkliga vistelseorter, undgå myndighetskontroller och till och med begå bidragsfusk. Skenskrivningarna kan också ligga till grund för mer avancerade brott, som identitetsbedrägerier eller omfattande välfärdsbrott.

Skatteverket och polisen har på senare tid intensifierat samarbetet för att komma åt fusket. Särskilda kontroller görs för att upptäcka orimliga folkbokföringar, exempelvis när många personer är registrerade på samma lilla bostad. Myndigheterna har också möjlighet att genomföra hembesök för att verifiera var personer faktiskt bor.

Samtidigt framhåller experter att folkbokföringssystemet i grunden bygger på tillit. Det gör det enkelt att skriva sig på en adress – men svårt att upptäcka systematiskt missbruk i tid.

Frågan har blivit politiskt känslig. Flera riksdagspartier har efterlyst hårdare kontroller och skärpta straff för den som medvetet folkbokför sig fel. Kritiker menar däremot att för hårda åtgärder kan drabba människor som redan lever i utsatta situationer och som saknar stabilt boende.

Klart är att skenskrivningar i sommarstugor har blivit ett allt tydligare tecken på hur folkbokföringssystemet kan utnyttjas. Myndigheternas arbete framöver kommer därför spela en viktig roll i att täppa till kryphålen och återställa förtroendet för systemet.

Fakta: Skenskrivning

  • Definition: När en person folkbokför sig på en adress där hen inte faktiskt bor.
  • Syfte: Kan användas för att dölja vistelseort, begå bidragsbrott eller undvika myndighetskontroll.
  • Risker: Underminerar folkbokföringens tillförlitlighet, försvårar myndighetsarbete och kan kopplas till organiserad kriminalitet.
  • Åtgärder: Skatteverket och Polisen gör hembesök, jämför uppgifter och har möjlighet att avregistrera felaktiga folkbokföringar.
  • Straff: Att medvetet folkbokföra sig på fel adress kan ge böter eller fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Man i 60-årsåldern död efter konfrontation med ungdomar i Malmö

Ökade otryggheten

Publicerad yesterday 12:01
– av Redaktionen
Under natten kontrollerades flera ungdomar i området, men ingen har ännu gripits.

En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.

Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.

När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.

— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Oklar dödsorsak

På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.

— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.

Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.

— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.

Stor polisinsats

Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.

— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.

Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, "antirasism" eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisen: Barn dödas när de utför sprängdåd åt kriminella

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Polisen uppmanar föräldrar att vara närvarande i sina barns liv - både fysiskt och digitalt.

Antalet bombdåd i Sverige har ökat kraftigt – och allt oftare är det barn som utnyttjas av kriminella nätverk för att utföra dem.

Polisen slår nu larm efter att flera unga skadats och minst en dödats när de hanterat handgranater och sprängladdningar.

Ökningen är dramatisk. Fram till augusti i år har 119 detonationer skett i Sverige, jämfört med 76 under samma period förra året och allt oftare är det barn och tonåringar som utför spräng- och branddåd åt gängkriminella uppdragsgivare.

Det finns flera dokumenterade fall där unga skadats svårt, och minst ett dödsfall har inträffat när unga hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska.

— Att hantera brandfarliga vätskor och sprängmedel kan vara dödligt eller exempelvis orsaka allvarliga brännskador, hörselskador eller bortsprängda händer, betonar Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter.

Handgranater vid förskolor

På grund av det hänsynslösa utnyttjandet har Polismyndigheten startat en kampanj i sociala medier riktad till unga. Budskapet är tydligt: ta aldrig uppdrag från kriminella och hantera aldrig sprängmedel – det är livsfarligt. Polisen uppmanar också föräldrar att vara vaksamma och känna igen varningstecken.

— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott så kan vi tillsammans förhindra det, fortsätter Windt.

Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning. Vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – även vid eller i närheten av förskolor.

— En sprängladdning eller handgranat kan se ut på många olika sätt. Om du upptäcker ett misstänkt farligt föremål ska du inte under några omständigheter röra föremålet, hålla ordentligt avstånd, varna andra och larma polisen genom att ringa 112, uppmanar Dan Windt avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.