MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 20 april 2025

söndag 20 april 2025


Rot och rutavdrag ökar i popularitet – avdraget kan nu trefaldigas

publicerad 4 februari 2019
Underhålls- och flyttstädning är en av de tjänster som ingår i rutavdraget

I överenskommelse mellan S, MP, C och L ligger bland annat att förslaget att taket för ruttjänster ska trefaldigas från dagens 25 000 kronor till 75 000 kronor. Totalt gjordes rot- och rutavdrag på drygt 14, 4 miljarder kronor under 2018. I snitt gjorde varje person avdrag för 7 363 kronor men beloppet skiljer sig åt mellan länen. Det visar en genomgång som Länsförsäkringar har gjort med hjälp av statistik från Skatteverket. Ta även del av tre tips för årets rot- och rutavdrag och vad det är du kan dra av för.

Rot- och rutavdraget är populära och 2018 utnyttjade 966 211 personer rutavdraget och 991 454 personer rotavdraget. Men hur mycket man utnyttjar tjänsterna skiljer sig åt beroende på i vilket län man bor i. I Stockholm drar varje rut-användare i genomsnitt av 7 055 kronor medan de som bor i Gävleborg drar av 3 709 kronor. Motsvarande siffra för rot är att Södermanland toppar med 11 559 kronor och Skåne ligger längst ned på listan med 7 301 kronor per person.

– Det är såklart så att alla inte har råd att använda de här tjänsterna, men många kanske glömmer hur många olika typer av tjänster man faktiskt får dra av för, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

– Rutavdraget är utvidgat till att gälla fler tjänster, såsom flytthjälp, sömnadstjänster och reparation av vitvaror. Det kan göra ofta återkommande tjänster i hushållet mindre kostsamma och många gånger tänker man inte på att den egna tiden också har ett värde.

För rotavdraget finns det ett krav på att du ska äga bostaden där arbetet utförs. För rutavdraget finns inget sådant krav.

– Glöm inte att du exempelvis kan nyttja rutavdraget vid slutstädning av ett sommarhus som du hyr i sommar och att avdraget kan utnyttjas av två personer i ett hushåll. Idag visar statistiken nämligen att män gör mer rotavdrag och kvinnor mer rutavdrag, säger Emma Persson.

Tre tips till dig som vill använda rot- och rutavdrag:

  • Avdraget matchas mot hur mycket skatt du betalar så var noga med att du betalat tillräckligt med skatt under året. Övriga avdrag, som t ex avdrag för resor till och från arbetet eller ränteavdrag påverkar också eftersom avdragsutrymmet minskar. Det finns en utmärkt räknesnurra på Skatteverkets hemsida för den som är osäker.
  • Rot- och rutavdraget räknas ihop och får för närvarande maximalt uppgå till 50 000 kr per person och år. För personer över 65 år är rutavdraget 50 000 kr per person och år och för personer under 65 år 25 000 kr. Enligt gällande statsbudget föreslås taket för rutavdraget höjas men än så länge finns inga lagförslag eller tidplan för detta. Rutavdraget är sedan tidigare utvidgat till att även omfatta flyttjänster, reparation och felsökning av vitvaror i hemmet, klädvård i hemmet och vissa IT-tjänster.
  • För att få utnyttja rotavdraget måste du äga bostaden eller fritidshuset där arbetet utförs, till skillnad från rutavdraget. Därmed går det också att använda rutavdraget även om du hyr en bostad under kortare tid.

 

För mer information om hur rot- och rutavdraget fungerar och vad du får dra av för, besök Skatteverkets hemsida.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska ekonomistudenter kan inte räkna

publicerad Idag 11:10
– av Redaktionen
Många ekonomistudenter på högskolor och universitet förstår inte sådant som de borde lärt sig redan i högstadiet.

Många ekonomistudenter vid högre lärosäten i Sverige saknar idag grundläggande baskunskaper i matematik – och kan inte sådant som de egentligen borde ha lärt sig redan i högstadiet.

Experter varnar för att studenternas undermåliga färdigheter innebär en säkerhetsrisk – eftersom känsliga uppgifter istället måste genomföras i andra länder.

I helgen larmade professorer och lärare vid fem olika svenska universitet om att landets ekonomistudenter inte förstår matematik – de kan varken avrunda rätt, omvandla decimaltal till procent eller beräkna bråktal. Många uppges också sakna en helt grundläggande förståelse för ämnet, och klarar inte av att inse när eller varför de räknat fel.

Detta har lett till utbildningsansvariga tvingats sänka kraven inom exempelvis företagsekonomi och lägga stora resurser på att försöka förklara räknesätt och andra fundamentala grunder – något som stjäl tid från betydligt viktigare saker.

I förlängningen leder degenereringen till att svensk ekonomisk redovisning behöver göras i andra länder – eftersom kunskaperna kanske inte längre finns i Sverige.

Blir beroende av andra stater

Christina Östberg, professor i företagsekonomi vid Karlstads universitet, är mycket kritisk och menar att den låga kunskapsnivån i praktiken innebär en allvarlig säkerhetsrisk för Sverige.

– Det är ju inte bra för någon part egentligen att vi för ut känsliga uppgifter. Det är inte bra att det går över landets gränser, säger hon i en intervju med statsradion SR.

– Det är en säkerhetsrisk och vi ser ju det på många håll och ifrågasätter det. Är vi beroende av andra stater, finns det risk att det klipps av band, vad händer då i så fall?

Riktade insatser behövs

Hon konstaterar att även vanliga privatpersoner bör kunna räkna ut basala saker som moms eller rabatter när de handlar – och att ekonomer förstås måste kunna detta ännu bättre.

Östberg ser att vissa arbetsuppgifter kopplade till ekonomi redan nu utförs av företag baserade utomlands – och menar att detta ökar risken för att känsliga uppgifter hamnar i fel händer.

Detta väntas också bli allt vanligare om ingen förändring sker, och för att öka kunskapsnivåerna vill hon se rejäla satsningar på högskolornas och universitetens ekonomiutbildningar – men också tidigare insatser riktade till elever i grund- och gymnasieskolor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-topp vill att Sverige införskaffar Bitcoinreserv

Nya kryptoekonomin

publicerad 18 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Rickard Nordin finns det många fördelar med en svensk Bitcoinreserv - Riksbanken är dock inte intresserade.

Den svenska regeringen bör överväga att ge Riksbanken uppdraget att införskaffa en svensk valutareserv i kryptovalutan Bitcoin – det anser Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin.

Han pekar på att kryptovalutan har flera fördelar i osäkra tider och av allt fler aktörer betraktas som en viktig värdebevarare och ett skydd mot auktoritära regimers förtryck.

Nordin lyfter fram USA som ett föredöme och pekar på att det på såväl federal som delstatsnivå diskuterats huruvida Bitcoin bör inkluderas i valutareserverna och som strategisk reservtillgång då ”dess monetära egenskaper är jämförbara med gulds, särskilt i en tid av ökande geopolitiska och ekonomiska osäkerheter”.

Centerpartisten är medveten om att den svenska valutareserven historiskt förvaltats på ett konservativt sätt – och framför allt fokuserat på utländska valutor och guld – men han pekar också på att det sker en snabb utveckling inom digitala tillgångar, och att att synen på kryptovalutor har förändrats de senaste åren.

Allt fler internationella aktörer betraktar Bitcoin som en värdebevarare och en hedge mot inflation. På många håll i världen används bitcoin som betalningsmedel och som säkerhet mot skenande inflation. Det är också ett viktigt sätt för frihetskämpar att hantera betalningar när man befinner sig under auktoritära regimers förtryck”, slår han fast.

Vill använda beslagna tillgångar

Riksdagsledamoten föreslår att en strategisk reserv av Bitcoin enkelt och utan kostnad kan byggas upp genom att den kryptovaluta som beslagtas av Tullverket och polisen inte säljs vidare, utan istället behålls som en del av valutareserven.

På så sätt har USA byggt en avsevärd summa utan att behöva lägga budgetmedel eller själva köpa in kryptovalutan”, förklarar han.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) ger inget rakt svar på frågan utan menar att det är Riksbanken och inte regeringen som har i uppgift att ta ställning till den svenska valutareservens sammansättning.

”Riksbanken inte intresserade”

Vice riksbankschefen Per Jansson deklarerade nyligen i sin tur att Riksbanken inte har några planer på införskaffa kryptovalutor eller förändra den svenska strategin på något sätt.

– Svaret är väl kort och gott nej. Det finns inga sådana planer hos oss. Vi tror inte att det vore särskilt klokt att göra detta och man kan väl notera att det finns viss tendens att man även backar lite i USA, är min känsla i alla fall, vi får se var det landar, sa han och fortsatte:

– I Sverige finns inga sådana tankar… Vi känner oss trygga med det upplägg som vi har där vi satsar på säkra tillgångar som ska hjälpa oss när det är kris.

Det kan också noteras att Rickard Nordin inte är den ende svenske riksdagsledamot som på kort tid lyft Bitcoin-frågan. Även sverigedemokraten Dennis Dioikarev kom nyligen med en liknande förfrågan och pekade även han på att man med fördel kan använda beslagtagen kryptovaluta för ändamålet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabbladda elbil dyrare än tanka bensin

publicerad 18 april 2025
– av Jan Sundstedt
Elbil

Snabbladdning av elbilar på allmänna och publika stationer har blivit dyrare än att tanka bensin, visar en färsk kalkyl. Däremot är hemmaladdning fortfarande billigare än bensin.

Det är Privata Affärer som har jämfört kostnaderna för att köra en mil med elbil respektive bensinbil. Kalkylen utgår från att en bensinbil drar 0,7 liter bensin per mil och att en elbil förbrukar 2 kilowattimmar per mil.

Med aktuella priser kostar snabbladdning på publika stationer 11,38 kronor per mil, medan bensintanken fylls för 11,02 kronor per mil.

Det innebär att snabbladdning i dagsläget kan vara dyrare än bensin. Denna form av laddning används främst vid längre resor eller när snabb påfyllning krävs, medan hemmaladdning är det vanligaste och mest kostnadseffektiva alternativet för de flesta elbilsägare.

Hemmaladdning billigare

Kalkylen visar att elbilens hemmaladdning är betydligt billigare, med en kostnad som ligger cirka 75 procent under bensinbilens milkostnad.

Kostnaderna påverkas samtidigt av flera faktorer, bland annat körstil, utetemperatur och bilmodellers bränsleförbrukning. Elpriset varierar dessutom beroende på tidpunkt och elleverantör, vilket gör att hemmaladdningens kostnad kan skilja sig åt avsevärt beroende på var i landet man bor och när man laddar bilen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen varnar för sämre tider: ”Detta är något vi aldrig tidigare upplevt”

publicerad 15 april 2025
– av Redaktionen
Elisabeth Svantesson under tisdagens presskonferens.

Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.

– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.

Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.

Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.

– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:

– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.

”Högre kostnader för företag och hushåll”

Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.

– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.

Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.

Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.

Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.