Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Regeringen och myndigheterna har trots satsningar på över 10 miljarder misslyckats med att motverka den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa i Sverige. Regeringens nationella samordnare konstaterar att den psykiska ohälsan nu kostar 200 miljarder per år och att den förda politiken i “bästa fall bara att åstadkomma temporära positiva effekter för en liten skara personer och i sämsta fall skapar oöverskådliga systemfel”.
Socialminister Annika Strandhäll tog den 9 januari emot en dyster rapport om psykisk hälsa i Sverige av den särskilda utredaren Kerstin Evelius.
I rapporten konstateras följande:
- En rapport från World Economic Forum (2011), uppskattar de direkta samhällskostnaderna för psykisk ohälsa till cirka 3 600 miljarder kronor i världens utvecklade ekonomier under 2010. Till detta tillkommer de indirekta kostnaderna som antas uppgå till cirka 7 300 miljarder kronor. Fram till och med år 2030 väntas kostnaderna snabbt växa till cirka 8 700 miljarder respektive 17 700 miljarder kronor.
- Livförsäkringsbolaget Skandia har uppskattat att den psykiska ohälsan kostade det svenska samhället omkring 142 miljarder kronor under 2010 och att denna kostnad kommer att uppgå till cirka 345 miljarder kronor år 2030.
- Europeiska Unionen (EU) och World Health Organization (WHO) publicerade 2018 en rapport som bland annat behandlade utvecklingen av antalet personer med psykisk ohälsa i Europa. I denna beräknas den totala kostnaden för Sverige 2015 till 21,7 miljarder euro, närmare 5 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Direkta kostnader i hälso- och sjukvårdssystemet beräknades uppgå till 5,7 miljarder euro och direkta kostnader i socialförsäkringssystemet till 7,5 miljarder euro. De indirekta kostnaderna, främst kopplade till arbetsmarknaden, uppgick till 8,5 miljarder euro.
- 18 000 barn går inte till skolan i Sverige idag på grund av psykisk ohälsa
- 10 miljarder har satsas på åtgärder mot psykisk ohälsa under tio år ändå har ohälsan ökat
- Mellan 2009 och 2018 har utgifterna för psykisk ohälsa i sjukförsäkringen mer än fördubblats
- Psykiatriska diagnoser står idag för 70% av kostnaderna för sjukfrånvaron
Tio miljarder gav ingen förbättring
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver den nationella samordnaren att trots alla insatser och mångmiljardsatsningar ( över 10 miljarder de senaste tio åren) mot psykisk ohälsa ses ingen förändring till det bättre:
“Psykisk ohälsa är vår största samhällsutmaning. Det finns många, det är jag medveten om, men jag påstår att just detta är vår absolut största på kort och lång sikt. År 2030 kommer psykisk ohälsa att vara den största sjukdomsbördan i så gott som hela världen, enligt WHO. Den psykisk ohälsan ökar hos barn och unga på ett sätt som den inte gör i våra grannländer, och psykisk ohälsa drabbar tidigt i livet vilket riskerar att skapa ett livslångt lidande för dem som drabbas och stora kostnader för välfärdsstaten. Från 2009 fram till i dag har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än fördubblats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor och står i dag för 70 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron. Åtta av tio som beviljas aktivitetsersättning har en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa kostar nu samhället totalt över 200 miljarder kronor varje år, nära 5 procent av BNP. Och vi ser ingen förändring till det bättre.”
Strålskyddsstiftelsen: "Strålningsfrågan måste upp på bordet"
Utifrån ovanstående dystra och katastrofala siffror kan man konstatera att eftersom åtgärderna inte haft effekt måste den stora faktorn som driver den negativa utvecklingen av psykisk ohälsa ha förbigåtts. Man har satsat på åtgärder som varit i stort sett verkningslösa och missat elefanten i rummet. Detta trots att det finns en stor faktor som tidsmässigt ökat parallellt med den ökande psykiska ohälsan och som på ett påtagligt och väl synligt sätt förändrat de miljöer där alla, barn, vuxna och gamla vistas. Elefanten i rummet som man missat är den mikrovågsstrålande trådlösa tekniken (WiFi, mobiler, trådlöst uppkopplade datorer, mobilmaster och basstationer med mera)
Strålskyddsstiftelsen konstaterar att den negativa utvecklingen är tyvärr en förväntad utveckling eftersom regeringen och myndigheter fortsatt och under lång tid blundat för de starka kopplingar som finns mellan den ökande mikrovågsstrålningen från trådlös teknik och symtom på psykisk ohälsa. Ansvariga myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten har till och med aktivt bedrivit desinformation och undanhållit fakta om visade samband med psykisk ohälsa och andra hälsorisker.
Strålskyddsstiftelsen har upprepat pekat på samband mellan psykisk ohälsa och andra hälsorisker med strålning från trådlös teknik till regeringen och till myndigheterna, men alltid fått förnekande svar om avsaknad av samband, trots omfattande bevis för motsatsen.
Strålskyddsstiftelsen beskrev väl i en rapport hösten 2016 att den ökande psykiska ohälsan är en förväntad effekt av ökad mikrovågsstrålning. Sambandet psykisk ohälsa och mikrovågsstrålning har beskrivits i den vetenskapliga litteraturen sedan 1960- och 70-talet och har bekräftats under senare år i en stor mängd vetenskapliga resultat och expertutredningar, bland annat från den franska myndigheten ANSES. Sambandet är också bekräftat av otaliga vittnesmål från människor som drabbats av ohälsosymtom på grund av ökad mikrovågsstrålning. Vittnesmålen kommer från läkare, lärare, barn, ingenjörer, journalister, poliser, affärsmän och även från den förra WHO-direktören och Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, det vill säga alla samhällsklasser, åldrar och yrken.
Det vilar ett tungt ansvar på de ansvariga som fortsätter att nonchalera och ignorera den trådlösa teknikens negativa inverkan på den psykiska ohälsan och ohälsan i övrigt, exempelvis cancer. Strålskyddsstiftelsen kommer fortsätta att göra allt vi kan för att informera om hälsoriskerna.
Mona Nilsson
