MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 19 augusti 2025

tisdag 19 augusti 2025

 

Frankrike hedrar minnet av terroroffer

publicerad 10 januari 2016
Rive Gauche, Paris

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor samlades idag på Republiktorget i Paris för att hedra minnet av terroroffer.

Frankrikes president Francois Hollande, premiärminister Manuel Valls, inrikesminister Bernard Cazeneuve, Paris borgmästare Anne Hidalgo var med i minnesdemonstrationen.

Presidenten invigde en minnestavla till minne av offren för terrorattackerna i januari och november 2015 i Paris, Montrouge och Saint-Denis.

se.sputniknews.com

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemlig propagandaenhet rättfärdigar Israels journalistmord

Folkmordet i Gaza

publicerad Idag 12:18
– av Isac Boman
Mellan 186 och 270 journalister uppges ha dödas i Gaza sedan oktober 2023 - det är fler än i något annat krig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israel driver en hemlig militär enhet vars uppgift är att hitta eller skapa kopplingar mellan journalister och Hamas för att legitimera dödliga attacker.

Underrättelsekällor berättar för de israeliska tidskrifterna +972 Magazine och Local Call hur enheten manipulerar och förvränger underrättelsematerial när den internationella kritiken mot journalistmorden ökar.

Den så kallade ”legitimeringsenheten” etablerades efter Hamas attack den 7 oktober 2023. Enligt tre underrättelsekällor som bekräftat enhetens existens är dess huvuduppgift inte säkerhet utan ren PR – att på alla sätt försöka rättfärdiga Israels krigföring i Gaza i takt med att den internationella kritiken växer.

Enheten arbetar systematiskt med att hitta eller skapa narrativ som kan försvara israeliska militäroperationer och bombningar: bevis på Hamas’ användning av civila byggnader, dokumentation av misslyckade palestinska raketuppskjutningar som dödat egna civila, och framför allt – försök att smutskasta journalister som rapporterar från Gaza genom att koppla dem till Hamas.

En underrättelsekälla avslöjar enhetens cyniska metod: När internationell kritik mot Israel ökar beordras enheten att producera underrättelsematerial som kan användas för att tysta kritiken.

— Om globala medier pratar om att Israel dödar oskyldiga journalister, då kommer det omedelbart press att hitta en journalist som kanske inte är så oskyldig – som om det på något sätt gör det acceptabelt att döda de andra 20, säger källan.

Förfalskade anklagelser

Det är Israels politiska ledning som styr enhetens prioriteringar, och informationen används strategiskt för att säkra fortsatt amerikanskt stöd. Underrättelseofficerare har explicit fått veta att deras arbete är avgörande för att kunna förlänga kriget.

— Teamet samlade regelbundet in underrättelseinformation som kunde användas för hasbara – säg, ett vapenlager från Hamas hittat i en skola – allt som kunde stärka Israels internationella legitimitet att fortsätta strida. Tanken var att låta militären agera utan press, så att länder som Amerika inte skulle sluta leverera vapen, förklarar en källa.

Enheten har vid upprepade tillfällen manipulerat eller fabricerat underrättelser för att måla ut journalister som legitima militära mål. I minst ett dokumenterat fall försökte de felaktigt framställa en journalist som Hamas-operatör.

— De var ivriga att stämpla honom som ett mål, som en terrorist – att säga att det är okej att attackera honom. De sade: på dagen är han journalist, på natten är han plutonchef, berättar en källa.

Journalisten uppges ha räddats endast tack vare att manipulationen upptäcktes innan någon attack hann genomföras.

Systematisk manipulation

Manipulationen fortsatte med Al Jazeera-journalisten Anas Al-Sharif, som dödades i augusti efter en koordinerad smutskastningskampanj. De ”bevis” armén presenterade visade aktivitet som upphört 2017 – långt före det nuvarande kriget. Trots detta användes dokumenten för att rättfärdiga hans avrättning.

Detsamma gäller fallet med journalisten Ismail Al-Ghoul, som dödades i ett israeliskt flyganfall i juli 2024 tillsammans med sin kameraman i Gaza City.

En månad senare hävdade armén att han var en ”operatör i den militära grenen och Nukhba-terrorist”, med hänvisning till Ett dokument från 2021 som påstods ha hämtats från en ”Hamas-dator”. Men det dokumentet angav att han fick sin militära grad 2007 – när han bara var 10 år gammal, och sju år innan han påstås ha rekryterats till Hamas.

Dödligaste kriget för journalister

Enhetens arbete blev också tydligt efter den kontroversiella explosionen vid Al-Ahli-sjukhuset i oktober 2023. För att avleda skuld från Israel släppte armén vad de påstod var ett avlyssnat samtal mellan Hamas-medlemmar.

En palestinsk människorättsaktivist chockades när han kände igen sin egen röst – från ett helt harmlöst samtal med en vän. Han hade aldrig varit Hamas-medlem, men hans röst användes för att manipulera världsopinionen.

—  Det ligger verkligen inte i enhet 8200:s DNA att exponera våra förmågor för något så vagt som allmän opinion, erkänner en källa om den desperata och även internt kritiserade publiceringen.

Resultatet av denna systematiska desinformationskampanj är förödande för reportrar på plats: Hittills har minst 186 journalister och mediearbetare dödats i Gaza sedan oktober 2023 enligt Committee to Protect Journalists – den dödligaste perioden för journalister någonstans i modern historia.

Andra organisationer har gjort högre uppskattningar än så och menar att det handlar om nära 300 journalister som dödats under den israeliska invasionen – journalister som ofta pekats ut som militanter eller terrorister, men där konkreta belägg för detta sällan har presenterats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas plan: EU betalar 100 miljarder för amerikanska vapen

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:34
– av Markus Andersson
Återigen ser det ut att bli EU-medborgarna som får finansiera vapenleveranserna till Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukraina har presenterat ett förslag där landet lovar att köpa amerikanska vapen för 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland. Det framgår av ett dokument som Financial Times har tagit del av.

Enligt förslaget skulle Kiev och Washington också sluta ett avtal värt 50 miljarder dollar för att producera drönare tillsammans med ukrainska företag som har utvecklat teknologin sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Ukraina delade förslagen med europeiska allierade inför måndagens möte med USA:s president Donald Trump i Vita huset, enligt fyra personer med insyn i ärendet.

Dokumentet specificerar inte vilka vapen Ukraina vill köpa, men landet har tidigare uttryckt önskemål om att förvärva minst tio amerikanska Patriot-luftvärnssystem för att skydda städer och kritisk infrastruktur.

Trump: ”Vi skänker ingenting”

Ukrainas förslag verkar utformat för att tilltala Trumps önskan att gynna amerikansk industri. På måndagen, när Trump tillfrågades om ytterligare amerikanskt militärt stöd till Ukraina, svarade han att ”vi skänker inte bort någonting – vi säljer vapen”.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sa under mötet med Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och andra europeiska ledare att gruppen vill ha USA-presidentens hjälp att säkra en vapenvila.

— Jag kan inte tänka mig att vi har ett nytt möte utan att det finns en vapenvila. Så låt oss arbeta för det och försöka sätta press på Ryssland – trovärdigheten i det vi gör i dag hänger på att vi åtminstone får till en vapenvila, sa Merz.


Avvisar ryska krav

I dokumentet betonas att ”en varaktig fred ska inte baseras på eftergifter och gratisgåvor till Putin, utan på ett starkt säkerhetsramverk som förhindrar framtida aggression”.

Ukraina uppges heller inte acceptera något avtal som inkluderar territoriella eftergifter till Ryssland och insisterar på en vapenvila som första steg mot ett fullständigt fredsavtal, enligt dokumentet.

Kiev avvisar också det förslag Putin ska ha presenterat för Trump om att frysa frontlinjen om Ukraina drar tillbaka trupper från de delvis ockuperade östra regionerna Donetsk och Luhansk. Ett sådant drag skulle skapa ”en språngbräda för ytterligare och snabb framryckning av ryska styrkor mot staden Dnipro” och göra det möjligt för Putin att ”uppnå aggressionens mål med andra medel”, hävdas det.

Ukraina kräver även full kompensation från Ryssland för krigsskador, potentiellt finansierat genom de 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som beslagtagits och frysts i västerländska länder. Sanktionslättnader bör endast beviljas om Ryssland följer ett framtida fredsavtal och ”spelar rent spel”, framhåller dokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA: Putin säger ja till Nato-liknande skydd för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 11:07
– av Isac Boman
Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump inför fredagens möte i Alaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands president Vladimir Putin har gått med på att USA och dess europeiska allierade kan erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier liknande Natos regel om gemensamt försvar vid angrepp. Det uppger Trumps sändebud Steve Witkoff efter mötet mellan de båda presidenterna.

Witkoff, som deltog i samtalen på en militärbas i Alaska, beskrev utvecklingen som ett genombrott:

— Det var första gången vi hörde ryssarna gå med på detta, sa han och kallade det hela för ”banbrytande.”

— Vi lyckades vinna följande eftergift: att USA skulle kunna erbjuda en skyddsnivå liknande artikel 5, vilket är en av de verkliga anledningarna till att Ukraina vill gå med i Nato, berättade Witkoff i en intervju med vänsterliberala CNN.

Trumps sändebud gav få detaljer om hur ett sådant arrangemang skulle fungera. Utvecklingen innebär dock en stor förändring för Putin. Det kan vara en lösning för att kringgå hans motstånd mot Ukrainas Nato-medlemskap – något Kiev länge har eftersträvat.

Frågan väntas bli central under måndagens möte i Vita huset, där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ledande europeiska ledare ska diskutera hur den 3,5 år långa konflikten kan få ett slut.

Artikel 5 som förebild

Artikel 5 utgör hjärtat i den USA-ledda militärpakten Nato. Den säger att en väpnad attack mot ett medlemsland betraktas som en attack mot samtliga medlemsländer.

Utrikesminister Marco Rubio, som också deltog i toppmötet, betonade att veckans samtal fokuserar på att utforma säkerhetsgarantiernas struktur:

— Hur det utformas, vad vi kallar det, hur det byggs, vilka garantier som ingår som är verkställbara, det är vad vi kommer att diskutera de närmaste dagarna med våra partners, sa Rubio och beskrev det som en ”stor eftergift” för Ryssland.

Witkoff avslöjade också att Ryssland har gått med på att införa lagstiftning som säkerställer att man inte ”ger sig på andra europeiska länder eller kränker deras suveränitet.”

— Ryssarna gick med på att lagfästa formuleringar som skulle förhindra dem från – eller där de intygar att de inte försöker ta mer mark från Ukraina efter ett fredsavtal, och där de intygar att de inte kränker några europeiska gränser.

Europeiska kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyen välkomnade nyheterna från Vita huset när hon talade i Bryssel tillsammans med Zelenskyj. Samtidigt planerar en europeisk koalition att skapa en militär styrka för att övervaka en framtida fred i Ukraina:

— Vi välkomnar president Trumps vilja att bidra till säkerhetsgarantier liknande artikel 5 för Ukraina, och ’koalitionen av villiga’ – inklusive Europeiska unionen – är redo att göra sin del, sa hon.

Zelenskyj kräver praktiska garantier

Zelenskyj tackade i sin tur USA för signalen om stöd för garantierna, men hävdade att mycket fortfarande är oklart:

— Det finns inga detaljer om hur det kommer att fungera, och vad USA:s roll kommer att vara, Europas roll kommer att vara och vad EU kan göra – och det är vår huvudsakliga uppgift: Vi behöver säkerhet som fungerar i praktiken som Natos artikel 5.

Frankrikes president Emmanuel Macron framhöll att innehållet i säkerhetsgarantierna är viktigare än vad de kallas för:

— Vi kommer att visa detta för våra amerikanska kollegor och säga till dem: ’Okej, vi är redo att göra detta och detta, vad är ni beredda att göra?’ Detta är säkerhetsgarantin, sa Macron.

”Kommer få konsekvenser”

Witkoff och Rubio försvarade också Trumps beslut att överge krav på eldupphör till förmån för ett fullständigt fredsavtal. De uppgav att betydande framsteg gjordes under mötet:

— Vi täckte nästan alla andra frågor som är nödvändiga för ett fredsavtal. Vi började se viss måttfullhet i hur de tänker kring att nå ett slutgiltigt fredsavtal, sa Witkoff utan att gå in på detaljer.

Rubio, som också är Trumps nationella säkerhetsrådgivare, förklarade att ett vapenstillestånd var omöjligt på fredagen eftersom Ukraina inte var närvarande:

— I slutändan, om det inte blir ett fredsavtal, om kriget inte tar slut, har presidenten varit tydlig med att det kommer att få konsekvenser. Men vi försöker undvika det.

— Vi är fortfarande långt ifrån ett fredsavtal. Vi är inte på randen till ett. Men jag tror att framsteg gjordes mot ett, fortsatte han.

Territoriella eftergifter på agendan

En central fråga för måndagens möte är vilka territoriella eftergifter Zelenskyj kan acceptera. Efter mötet med Trump upprepade Putin sina krav på Donetsk och Luhansk i Donbass, men det är oklart om Trump ser detta som acceptabelt.

Witkoff tillade att Ryssland vill ha territorium baserat på juridiska gränser, inte stridslinjer:

— Det finns en viktig diskussion att föra angående Donetsk och vad som skulle hända där. Och just den diskussionen kommer att stå i centrum på måndag.

Zelenskyj har hittills avvisat Putins krav på att Ukraina ger upp Donbass – som Ryssland ännu inte helt kontrollerar – som villkor för fred. I Bryssel hävdade han nyligen att ”Ukrainas konstitution gör det omöjligt att ge upp territorium eller byta landområden”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Inget Krim eller Nato för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:49
– av Markus Andersson
Trump kräver eftergifter från Ukraina - men hur långtgående dessa ska vara är fortfarande oklart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump är övertygad om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan stoppa kriget ”omedelbart. Detta genom att acceptera villkor som innebär att Kiev ger upp Nato-ambitioner och territorier.

Zelenskyj kan enligt Donald Trump avsluta kriget med Ryssland mycket snabbt – men bara om han är villig att göra betydande eftergifter. Det skriver den amerikanske presidenten på sin plattform Truth Social inför ett planerat möte med den ukrainske ledaren som hålls på måndagen.

”Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta strida”, skrev Trump i söndags på Truth Social, och fortsatte:

”Kom ihåg hur det började. Ingen återtagning av det Obama-givna Krim (för 12 år sedan, utan att ett skott avfyrades!), och INGET INTRÄDE I NATO FÖR UKRAINA. Vissa saker förändras aldrig!!!”

Foto: faksimil/Truth Social

Den amerikanske presidenten syftade på händelserna 2014, då den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obamas administration inte ingrep efter att Krim röstade för att återförenas med Ryssland till följd av en väststödd kupp i Kiev.

Försiktig optimism

Enligt rapporter kan det fredsförslag som ska diskuteras på måndagens möte innebära att Ukraina ger upp sina återstående positioner i Donbass-regionen. Förslaget skulle också innebära att nuvarande stridslinjerna fryses i utbyte mot vapenstillestånd.

Sådana villkor har Zelenskyj tidigare kategoriskt avvisat. Den ukrainske presidenten har konsekvent hävdat att Krim och andra regioner måste återgå till ukrainsk kontroll, och han har avvisat alla kompromisser om territoriella eftergifter.

Måndagens möte kommer kort efter att Trump träffat Rysslands president Vladimir Putin i Alaska, där båda ledarna uttryckte försiktig optimism om möjligheterna att hitta en lösning på konflikten.

Fler ryska krav

Moskva har upprepade gånger klargjort sina villkor för fred: Ukraina måste överge sina Nato-ambitioner, genomgå demilitarisering och ”denazifiering”, samt erkänna Rysslands kontroll över Krim, Donetsk, Lugansk, Cherson och Zaporizjzja – regioner som har röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Putin har också betonat att ett fredsavtal måste tillgodose Rysslands säkerhetsintressen och skapa en rättvis maktbalans i Europa för att en varaktig fred ska kunna uppnås och upprätthållas.

Som ett alternativ till Nato-medlemskap överväger Washington och dess europeiska allierade att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier utanför Nato:s ramverk. Det uppgav USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff till Fox News under gårdagen.

Huruvida Zelenskyj kommer att acceptera Trumps villkor för fred, eller om han väljer att fortsätta kampen, återstår att se efter måndagens möte i Vita huset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.