Annons:

USA spionerar på information i molntjänster – svenskar drabbas

All information som finns i så kallade "moln", däribland tjänsten Google drive, har USA:s underrättelsetjänst rätt att insamla och spionera på efter godtycke, enligt ny lagstiftning. I praktiken drabbas även svenskar då många använder amerikanska molntjänster genom exempelvis Iphone och iCloud.

Uppdaterad mars 29, 2023, Publicerad februari 13, 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Alla dokument som blivit uppladdade till ”molntjänster” vilka är baserade i USA, kan inhämtas och analyseras utan ägarens vetskap eller annat erforderligt tillstånd. Eftersom alla de populäraste molntjänsterna erbjuds av företag baserade i USA, som exempelvis Google Drive, Apple iCloud och Amazon Cloud Drive, innebär det att ett stort antal icke amerikanska medborgare och företag påverkas.

Tillägg till den amerikanska lagen Foreign Intelligence Surveillance Act, eller FISA, som tillkom i samband med den till terrordådet den 11 september 2001 kopplade lagändringen "Patriot Act", medför att amerikanska staten har rätt att få tillgång till all elektronisk information som sparas av amerikanskbaserade företag. Detta gäller även om utländska medborgare äger informationen.

Europaparlamentarikern Sophia in ‘t Veld, som tjänstgör i utskottet för medborgerliga rättigheter, besitter intim kännedom om USA:s omfattande underrättelsearbete. Hon nekades av domstol i Washington 2009 en förklaring till varför hon tvingades att genomgå en så kallad ”utvald sekundär säkerhetskontroll” varje gång hon reste till USA annat än den att hon var ett av namnen på en lista med över 16 000 namn.

– Om det var Ryssland eller Kina som insamlade elektronisk information på detta sättet skulle det då inte ses som ytters allvarligt? Jag tror det, menade in ‘t Veld i ett uttalande till brittisk press.

Annons:

Det alarmerande är att lagen inte begränsas till hot mot den nationella säkerheten. Rent politiska eller ideologiska motiv kan ligga till grund för spionaget. Denna brist på reglering för vad som avses som legitim användning öppnar även upp för missbruk och korruption.

Amerikansk underrättelsetjänst har upprepade gånger skakats av spionskandaler och läckt information, där fallet Jonathan Pollard kan nämnas som ett exempel bland många, vilket illustrerar den enorma potentialen för missbruk som medföljer dylik aktivitet. Särskilt då verksamheten utökas, samtidigt som regler och restriktioner minskas.

– Att tillåta massavlyssning utan behov av tillstånd och utan någon som helst ansvarsskyldighet är verkligen skrämmande, kommenterade Eric King på organisationen Privacy International.

 

Se grafik över hur USA:s spaning i ditt moln fungerar här.

Läs mer om molntjänster: https://sv.wikipedia.org/wiki/Molntjänst

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Elon Musk planerar Wikipedia-rival – bygger encyklopedi med AI

Publicerad oktober 2, 2025
– av Markus Andersson
Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.

Techmiljardären Elon Musk har tillkännagivit planer på att lansera Grokipedia, en AI-baserad encyklopedi som ska konkurrera med och enligt Musk vara en "massiv förbättring" av Wikipedia. Projektet bygger på hans xAI-chatbot Grok.

Musk meddelade planerna på X på tisdagen. Grokipedia ska byggas med hans AI-chatbot Grok, som utvecklats som alternativ till ChatGPT och tränats på webbdata, inklusive offentliga tweets.

I en podcast tidigare i månaden beskrev Musk hur tekniken ska fungera.

— Grok använder stora mängder inferensberäkningar för att titta på, till exempel, en Wikipedia-sida och avgöra vad som är sant, delvis sant eller falskt, eller vad som saknas på denna sida.

Annons:

— Skriv sedan om sidan för att korrigera, ta bort osanningarna, rätta till halvsanningarna och lägga till det sammanhang som saknas.

Musk har länge kritiserat Wikipedia för att vara extremt politiskt korrekt och uppmanat människor att sluta donera till encyklopedin.

Kritikerna anklagar ofta sajten för att ha förvandlats till ett politiskt vapen med kraftig vänsterliberal vinkling. Konservativa och nationalistiska perspektiv målas medvetet upp som extrema och farliga, medan vänster- och liberala ståndpunkter framställs som positiva eller objektiva fakta.

Grokipedia förväntas locka en publik bland Musks anhängare och andra som håller med om att Wikipedia har förvandlats till ett politiskt vinglat propagandaverktyg snarare än en neutral uppslagskälla.

Wikipedia – ett propagandavapen?

I en intervju med Tucker Carlson gick Wikipedias medgrundare Larry Sanger nyligen till hårt angrepp mot vad hans skapelse förvandlats till.

— Wikipedia har blivit ett vapen i ideologisk krigföring, använt för att förstöra sina fiender, konstaterade Sanger i intervjun som publicerats på X.

Han beskrev hur encyklopedin han grundade 2001 tillsammans med Jimmy Wales för att sammanföra människor med olika perspektiv nu blivit ett propagandaverktyg.

— Vänstern har genomfört sin marsch genom institutionerna. När Wikipedia dök upp var det en av institutionerna de marscherade igenom, förklarade Sanger.

Styrs av anonyma redaktörer

Han kritiserade också det faktum att de mäktigaste redaktörerna är anonyma, att konservativa källor svartlistas och att underrättelsetjänster varit inne och redigerat innehåll på Wikipedia.

— Vi vet inte vilka de är. De kan förtala människor ostraffat eftersom de är anonyma, sa Sanger om de anonyma redaktörerna.

Wikipedia har stött på interna konflikter bland redaktörer om hur vissa händelser ska framställas. Sajten är den sjunde mest besökta webbplatsen i världen. När Grokipedia ska lanseras har ännu inte meddelats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Österrikes försvarsmakt byter till öppen källkod

Digital frihet

Publicerad oktober 1, 2025
– av Markus Andersson
Österrikiska soldater under en alpin övning.

Efter en omfattande planeringsprocess som inleddes 2020 har Österrikes försvarsmakt nu övergått från Microsoft Office till det öppen källkods-baserade LibreOffice på samtliga 16 000 arbetsplatser. Beslutet grundar sig inte i ekonomiska överväganden utan i en strävan efter ökad digital suveränitet och oberoende från externa molntjänster.

Övergången till LibreOffice är resultatet av en långsiktig strategi som tog sin början för fem år sedan, när det stod klart att Microsoft skulle flytta sin kontorssvit till molnbaserade lösningar. För en organisation som Österrikes försvarsmakt, där säkerheten kring datahantering är av högsta prioritet, var detta en avgörande vändpunkt, skriver Heise Online.

Det var mycket viktigt för oss att visa att vi gör detta främst för att stärka vår digitala suveränitet, för att behålla vårt oberoende när det gäller ICT-infrastruktur och för att säkerställa att data endast bearbetas internt, förklarar Michael Hillebrand från försvarsmaktens Direktiv 6 för ICT och cybersäkerhet i en intervju med den österrikiska radiostationen Ö1.

Långsiktig planering och egen utveckling

Beslutsprocessen inleddes 2020 och var slutförd redan året därpå. Under 2022 påbörjades en detaljerad planering parallellt med att interna utvecklare utbildades för att kunna genomföra förbättringar och kompletterande mjukvaruutveckling. Redan då gavs de anställda möjlighet att frivilligt börja använda LibreOffice.

Annons:

År 2023 tog projektet ytterligare fart när ett tyskt företag anlitades för extern support och utveckling. Samtidigt infördes intern e-utbildning i LibreOffice, och programvaran gjordes obligatorisk inom de första avdelningarna.

Bidrag till den globala användarbasen

Försvarsmaktens engagemang i öppen källkod är inte enbart konsumerande. De anpassningar och förbättringar som krävts för militära ändamål har programmerats och integrerats i LibreOffice-projektet. Hittills har över fem årsarbetskrafter finansierats för detta arbete – insatser som alla LibreOffice-användare världen över kan dra nytta av.

Vi gör inte detta för att spara pengar, betonar Hillebrand till ORF. — Vi gör detta så att försvarsmakten som organisation, som finns där för att fungera när allt annat ligger nere, kan fortsätta att ha produkter som fungerar inom vår egen kontrollsfär.

I början av september redogjorde Hillebrand tillsammans med sin kollega Nikolaus Stocker för omställningsprocessen vid LibreOffice Conference 2025.

Utdrag ur de funktioner som den österrikiska försvarsmakten programmerade för eget bruk och sedan bidrog med till LibreOffice-projektet. Bild: Bundesheer/heise online

Från Microsoft-beroende till egen kontroll

Utgångsläget 2021 var Microsoft Office 2016 Professional med ett stort antal VBA- och Access-lösningar djupt inbäddade i IT-arbetsflödena. Samtidigt använde försvarsmakten redan då egna Linux-servrar med Samba för e-post och samarbetslösningar, snarare än Microsofts alternativ.

I år har MS Office 2016 avlägsnats från samtliga militära datorer. Den som fortfarande anser sig behöva Microsoft Office i tjänsten kan dock ansöka internt om att få installera motsvarande modul från MS Office 2024 LTSC.

Övergången understryker en växande trend inom europeiska myndigheter att prioritera digital självständighet och kontroll över känslig information framför bekvämligheten i kommersiella molntjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic utmanar Google och OpenAI med ny AI-toppmodell

Utvecklingen av AI

Publicerad september 30, 2025
– av Markus Andersson
AI-bolagens kapplöpning fortsätter i rask takt, nu med en ny modell från Anthropic.

AI-bolaget Anthropic lanserar Claude Sonnet 4.5, som beskrivs som företagets hittills mest avancerade AI-system och marknadsledande för programmering. Modellen presterar enligt bolaget bättre än konkurrenterna från Google och OpenAI.

Anthropic har släppt sin nya toppmodell Claude Sonnet 4.5, som bolaget hävdar är den bästa på marknaden för kodning. Enligt uppgifter överträffar modellen både Googles Gemini 2.5 Pro och OpenAI:s GPT-5 på flera kodningsbenchmarks, skriver TechCrunch.

En av de mest anmärkningsvärda funktionerna är modellens förmåga att arbeta självständigt under längre perioder. Under tidiga tester med företagskunder har Claude Sonnet 4.5 observerats koda autonomt i upp till 30 timmar. Under dessa arbetssessioner har AI-modellen inte bara byggt applikationer utan också satt upp databastjänster, köpt domännamn och genomfört säkerhetsrevisioner.

Fokus på säkerhet och tillförlitlighet

Anthropic framhåller att Claude Sonnet 4.5 även är deras säkraste modell hittills, med förstärkt skydd mot manipulation och spärrar för farligt innehåll. Företaget menar att modellen kan skapa "produktionsklara" applikationer snarare än bara prototyper, vilket representerar ett steg framåt i tillförlitlighet.

Annons:

Modellen är tillgänglig via Claude API och i Claude-chatboten. Prissättningen för utvecklare ligger på 3 dollar per miljon input-tokens och 15 dollar per miljon output-tokens.

Hårt tempo i AI-kapplöpningen

Lanseringen kommer mindre än två månader efter företagets förra toppmodell, Claude Opus 4.1. Detta snabba utvecklingstempo illustrerar enligt TechCrunch hur svårt det är för AI-bolag att behålla ett övertag i den intensiva konkurrensen.

Anthropics modeller har blivit populära bland utvecklare och stora teknikföretag som Apple och Meta rapporteras använda Claude internt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre än hälften delar på sociala medier – privata appar tar över

Publicerad september 29, 2025
– av Redaktionen
Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier.

Färre än hälften av svenskarna delar numera regelbundet egna inlägg på sociala medier, visar en ny rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt minskar tiden på öppna plattformar – istället söker man sig allt mer till privata kanaler.

I Sverige är de fem största plattformarna YouTube, Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn. Tittar man däremot på den dagliga användningen ersätts dock LinkedIn av TikTok, som har blivit allt mer populärt.

I rapporten ”Svenskarna och internet 2025” visar det sig dock att allt färre svenskar lägger ut egna inlägg på plattformarna. Endast 45 procent delar regelbundet egna inlägg i sociala medier, vilket är en minskning med fyra procentenheter jämfört med förra året.

Främst är det unga män som gör mindre inlägg på sociala medier, och det har främst skett en minskning på Snapchat. Även män födda på 70-talet har i princip slutat göra egna inlägg. Kvinnor gör däremot egna inlägg i ungefär samma utsträckning som föregående år.

Annons:

Ju större tjänsterna blir desto mer fylls de av innehåll som användarna inte har bett om. Då känner man sig mer som en konsument än som någon som är med och bidrar, säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen, till skattefinansierade SVT.

Svenskar föredrar däremot mer och mer att istället vara på privata plattformar, som exempelvis WhatsApp – som ökar för tredje året i rad. Bland barn och unga är det fler som använder WhatsApp än Facebook Messenger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.